Abstract Titel: ”Vi behöver finnas i sociala medier” – En kvalitativ studie om hur Göteborgs stad interagerar med sina invånare med hjälp av sociala medier. Författare: Alexander Lätt och Damir Grande Handledare: Ebba Sundin Examinator: Linus Andersson Typ av arbete: Examensarbete för kandidat i medie- och kommunikationsvetenskap [15 hp] Termin: VT-16 Antal ord: 15 386 Syfte och frågeställningar: Syftet är att undersöka hur Göteborgs stad använder sig av sociala medier för att interagera med invånarna i staden, samt att undersöka hur Göteborgs stads framtida användning av sociala medier kan se ut såväl som att se hur Göteborgs stad fungerar som en opinionsbildare eller ej. Frågeställningar:1. Hur arbetar Göteborgs stad för att interagera med invånarna med hjälp av sociala medier?2. Vad är Göteborgs stads mål och förväntningar med användningen av sociala medier?3. Hur tror Göteborgs stad att användningen av sociala medier kommer att se ut i framtiden?4. Hur uppfattar Göteborgs stad sin roll som opinionsbildare? Metod och material: Studien använder sig av en kvalitativ metod. Materialet har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer. Materialet består av intervjuer med sex personer som arbetar med kommunikation i Göteborgs stad. Huvudresultat: Göteborgs stads externa kommunikation är endast informativ och inte interaktiv, samt att Göteborgs stad inte är en opinionsbildare utan de informerar enbart om beslut som har fattats i politiken. Nyckelord: sociala medier, interagerande, kommun, Habermas offentlighetsteori, Tvåstegshypotesen

Författarna till den här studien har undersökt om en speciell undervisning kan påverka elevers förståelse för likhetstecknet. Utgångspunkten för den här studien var Construct map for mathematical equivalence knowledge som är ett schema vilket bygger på fyra olika nivåer som är tänkt att stegvis ge elever en djupare förståelse för likhetstecknet. Studien har genomförts som en lesson study där empiri har samlats in genom tre tester som var utformade från de olika nivåerna i schemat. En lesson study innebär att lärare föjer en cyklisk process där de utför, analyserar, utvärderar och reflekterar över en speciell lektion. I anslutning till testerna har två lektioner genomförts utöver den ordinarie matematikundervisningen. Lektionerna har haft fokus på att ge eleverna en djupare förståelse för likhetstecknet och dess betydelse. Resultatet av lektion 1 och tillhörande eftertest visade en marginell ökning inom nivåerna medan resultatet av lektion 2 och tillhörande eftertest visade en markant ökning hos elever som haft lektion 2. Även i de klasser som inte hade haft lektion 2 syntes en ökning av förståelsen för likhetstecknet, dock inte lika stor. Slutsatsen från studien är att ett kollaborativt arbetssätt kopplat till Construct map for mathematical equivalence knowledge kan öka elevers förståelse för likhetstecknet.

Skolinspektionens rapport (2016) belyser pedagogernas undervisningsansvar men menar att det finns en otydlighet i hur undervisning i förskolan ska bedrivas och vems ansvar det är för hur ordet undervisning ska tolkas och konkretiseras. Jag vill med min studie belysa ett möjligt sätt att konkretisera detta begrepp till hur det kan omsättas till en avdelning bestående av två och treåringar. Problemformulering jag har valt är att få reda på hur pedagogerna bör arbeta för att barn på förskolan idag ska få inflytande och känna sig delaktiga samt hur pedagogerna genom sitt agerande skapar förutsättningar för barn att få möjlighet till inflytande. Syftet med denna studie är att undersöka hur, var och när barn och pedagoger kommunicerar med varandra för att skapa delaktighet i temaarbetet. Teorierna som använts har hämtats från George Herbert Mead (1976). Medvetandet, jaget och samhället: från socialbehavioristisk ståndpunkt samt Moira von Wright (2000). Vad eller vem?: en pedagogisk rekonstruktion av G. H. Meads teori om människors intersubjektivitet. Jag valde att undersöka både planerade aktiviteter och temaarbetet utifrån ett heldagsperspektiv och metoderna jag använde mig av var en kvalitativ forskningsstudie där deltagande observationer och filmning utgjorde grunden för analyserna. Resultaten visar att pedagogerna i studien varierar sin undervisningsmetod, perspektiv på barnen, beroende på barnens förförståelse för den aktivitet som ska genomföras. Vikten av att göra många upprepningar av samma aktivitet ledde i studien till ökat inflytande och delaktighet. Genom att analysera utifrån von Wright (2000) och hennes beskrivning av den intersubjektiva vändningens tre uttryck. Fick jag upp ögonen för inte bara vad utan också varför vissa aktiviteter upplevs som mer lyckade än andra.

Studien syftar till att undersöka hur lärare i årskurs 1 beskriver sitt arbete med högläsning av skönlitteratur i svenskämnet i syfte att främja elevernas språkutveckling och lärande. Studien lyfter även lärarnas upplevda fördelar och svårigheter i undervisningen. Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades sedan med hjälp av en tematisk analys med det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt. Resultatet visar att lärarna använder sig av olika aktiviteter innan, under och efter högläsningsundervisningen, såsom att tillsammans med eleverna sammanfatta tidigare läsning och ställa frågor om innehållet i syfte att ge dem möjlighet till stimulans och utveckling inom språkets olika delar.

Interagerande osäkerhet är ett viktigt ämne, men ytterst lite forskning har gjorts om dess påverkan på samarbete i interorganisatoriska projekt. Studien fokuserar på frågeställningen på vilka sätt hanteras interagerande osäkerhet i interorganisatoriska projekt. För att kunna besvara på vilka sätt interagerande osäkerhet påverkar samarbete i interorganisatoriska projekt, använde studien ett organisationsperspektiv. Denna studie använder ett deduktivt perspektiv genom att granska litteratur om interagerande osäkerhet, interorganisatoriska projekt och förankring. En fallstudie beträffande hur interagerande osäkerhet kan förebyggas gjordes genom kvalitativ metod. Insamlingen av data bestod av grundliga intervjuer angående teman samarbete, osäkerhet, krishantering och förtroende. Studien drar slutsatsen att interagerande osäkerhet har en påverkan på samarbete och att förebyggande redskap kan reducera den interagerande osäkerheten. Studien bidrar med utveckling och redskap för att hantera interagerande osäkerhet. / Interactional uncertainty is a relevant subject, but very little research has been done about the impacts on cooperation in interorganizational projects. The study focuses on the main question in which ways are interactional uncertainty handled in interorganizational projects. To answer the question an organizational perspective was used to explore in what ways interactional uncertainty affects cooperation within interorganizational projects. This study uses a deductive perspective by examining literature concerning interactional uncertainty, interorganizational project and embeddedness. A case study regarding how interactional uncertainty can be prevented was implemented through a qualitative method. The collection of data consisted of in-depth interviews concerning the themes cooperation, uncertainty, crisis management and trust. This study concludes that interactional uncertainty has an impact on cooperation and that preventative gear can reduce the interactional uncertainty. The study contributes with development and tools for managing interactional uncertainty.

This study is investigating how preschool educators’ interactions in and with differentenvironments, with a specific focus on the preschool yard, become meaningful for theeducator’s actions in the preschool activities. The questions aimed to be answered in thestudy are: • How do educators’ actions in preschools develop in relation to: - the perceived, the conceived and the lived environment? - the preschool yards environments? The study used qualative method with semi-structured group interviews in three differentpre-schools. The preschool educators who participated in the study answered anddiscussed questions about environments in the preschool, with specific focus on thepreschool yard. With inspiration from “Production of space” (Lefvebre, 1991) the empirical data of thefocus groups were analyzed, and Nordin-Hultman`s (2004) concept of “becoming” is partof the discussions meaning making. This study is investigating and discussing how preschool teachers are acting and becomingin relation to the environment where the preschool activities take place. The results showhow interaction between material, mental and social dimensions become important for theteachers sense of opportunities and challenges to develop their pedagogical activities. Safety, socialization and design of in- and outdoor environments are some of the areasemphasized in these relations.

Avsikten med studien är att ge en fördjupad förståelse av hur terapeuter upplever att relationen till patienten påverkas av att genomföra psykoterapeutisk behandling online. Designen var en kvalitativ studie med strategiskt urval genom semi-strukturerade intervjuer. I studien har 11 terapeuter med erfarenhet av individuell psykoterapeutisk videobehandling medverkat. Alla deltagare har arbetat med psykologi inom olika sjukvårdsregioner och innehar som minst grundläggande utbildning i psykoterapi. Analysmodellen som användes var tematisk textanalys Malterud (2014). Huvudteman som framkom var. 1. Teraputens inställning till mediet och dess förutsättningar kan påverka relationen, 2. Pt-online är inte som sedvanlig terapi- digitala förutsättningar påverkar mötet och 3. Relationellt samspel blir annorlunda (även om vissa aspekter kan vara lika). Resultaten visar deltagarnas olika upplevelser av hur det relationella samspelet förändras under psykoterapeutisk behandling online. Det kan vara värdefullt för terapeuter att veta vad de kan göra för att överbrygga och kompensera för bortfall av sinnesintryck under psykoterapeutiska videosamtal.

This paper analyzes and interprets the visual communication used to portray the police detectives in the documentary film Uppdrag: Skomakarligan. Four scenes where the police are the main focus and which all have different purposes in the plot of the film are picked out. The four scenes are then studied through a social semiotic method based on Bill Nichols' theories about the documentary voice, and in combination with visual storytelling strategies by Bordwell & Thompson. The filmmaker's power over the image of reality in documentaries is discussed concerning the interpretation that is made. The study results in the police detectives being portrayed as very dedicated to their profession but also shows the human side of them. Filmmaker Hildebrand's fascination with the police detectives, as shown by the narrator, is linked to the result and isn't deemed to be entirely problematic. Media production: In 1975 EMF (Engelholms Musikförening) organized the music festival Musikfesten Tullakrok, and for over 30 years this festival was the highlight of the year for many in Ängelhom. However, in 2008 the festival had to be shut down, but now 16 years later EMF is back and wants to revive Musikfesten Tullakrok for 2024. The purpose of this project was to showcase different members’ perspectives on organizing the music festival 16 years later and provide insight into the history of the festival from 1975 to 2008. A project by Elliot Lauritsen and Ella Hall.