Det finns många teorier kring det sociala ansvar företag bör ta och en av dem är Corporate Citizenship. Terminologin inom detta område tycks tilltala företag och de säger sig gärna vara ”goda samhällsmedborgare”. Frågan är vad det betyder att vara en medborgare och vad detta i sin tur innebär för företagen. Flera författare har ställt upp kriterier för vad ett företag bör uppfylla för att räknas som god samhällsmedborgare, men det saknas till stora delar empirisk forskning. Denna uppsats för fram en analysmodell bestående av fem karaktärsdrag en god företagsmedborgare bör inneha och applicerar detta på åtta företag. Slutsatsen är att inget av de undersökta företagen anses vara en god samhällsmedborgare och att endast ett av företagen är nära idealet. / Many theories exist regarding corporate social responsibility and one of them is Corporate Citizenship. The terminology in this field seems to appeal to corporations and they often refer to themselves as "good citizens". The question is what it means to be a citizen and what this implies for the corporations. Several authors have presented criterias which a corporation should fulfill in order to be regarded as a good citizen, but empirical research is lacking. This study presents a model of analysis containing five characteristics a good corporate citizen should hold and applies this to eight corporations. The conclusion made in the study is that none of the corporations examined is considered a good citizen and that only one of the corporations comes close to the ideal.

Abstrakt Syftet med den här uppsatsen är att lyfta fram barns tankar om parlamentarisk politik och samhällsfrågor utifrån deras perspektiv. Uppsatsen är av kvalitativ art och vi har använt oss både av fokusgrupp och individuella intervjuer. Vi har inspirerats av tidigare forskning där barn som medborgare och FN:s barnkonvention artikel 12 är i fokus för att öka legitimiteten i vår studie. Uppsatsen har utgått ifrån politisk teori, socialisationsprocessen, genus och gruppstyrda. Vi har fått resultat ur både grupp och individperspektiv som stärker barn som tänkande individer utan rättslig handlingsförmåga. Trots att barn inte talar vuxenspråk har de åsikter om och påverkas av den omvärld de lever i. Den grupp med barn vi har lyssnat på kunde inte mycket om politiska partier, däremot kunde de mycket om fattigdom, ebola och välgörenhet. De hade problem med partiledarnas namn, däremot berättade de för oss hur de upplever skolmiljön och gav förslag till förbättringar i skolan. Ur barnens perspektiv har vi försökt fånga essensen i deras ord. / Abstract The purpose of this paper is to highlight children’s thoughts regarding issues of society and politics. Our paper is qualitative and we´ve used both a focus group and several individual interviews. We were inspired by previous research in which children, as citizens, are in focus. We also used UNCRC article 12 in order to increase the legitimacy of our study. The thesis has been based on political theory, socialization, gender and other-directed. We have received results from groups and individuals perspective that strengthen children as thinking individuals without legal capacity. Although children do not use adult speech, they have opinions and are influenced by the society they live in. The group of children we listened to didn´t know much about political parties, they did, however, know about poverty, Ebola and charity. They had problems naming the leaders of political parties, but could tell us how they perceived the school-environment and suggested improvements while we interviewed them. We´ve tried to capture the essence of the childrens words in their perspective.

En ökande grupp utsatta EU-medborgare ställer krav på att den svenska sjukvården kan möta upp deras behov av vård. Problem uppstår i och med att många utsatta EU-medborgare saknar sjukförsäkring och därmed inte berättigas subventionerad vård i Sverige. Syftet med vår studie är att undersöka erfarenheter från sjuksköterskor i Göteborg som i sitt arbete vårdar utsatta EU-medborgare som saknar sjukförsäkring. En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerad intervjuform används för att nå syftet. I resultatet framkommer att brist på riktlinjer skapar ett vakuum fritt för subjektiva tolkningar hos vårdpersonal som möter den aktuella målgruppen. Ett tydliggörande kring hälso- och sjukvårdens principer i mötet med dessa patienter är av hög relevans för att möjliggöra ett tillhandahållande av jämlik vård för alla patienter. Vi diskuterar kring alla människors lika värde och tillgång till vård utifrån denna aspekt.

Syftet med uppsatsen är att se vad som kännetecknar unga människors syn på politiskt engagemang och som en del i det vill jag undersöka om unga vuxna människor ser partier och organisationer som relevanta plattformar för att engagera sig. Uppsatsen är kvalitativ och en gruppintervju har genomförts där målgruppen är unga vuxna människor i åldern 18-29 boendes i Borlänge, syftet med uppsatsen är att beskriva unga vuxna människors eventuella syn på politiskt engagemang. I uppsatsen redogör forskaren ett antal orsaker i resultatetsektionen som är tänkbara för att det politiska engagemanget skulle ha förändrats som politiska trender, samhällsengagemangets förändrade former, socialiseringens påverkan, skolans påverkan och ekonomiska faktorer. I uppsatsens slutsatser redogör forskaren att unga vuxna människor är i lika stor grad engagerade politiskt idag men det tar sig utryck i andra former än förut vilket gör att det går emot teorin om det politiska engagemanget minskar i samhället. Dock är inte politiska partier relevanta plattformar i lika stor omfattning som för några decennier sedan. / The purpose of this essay is to describe what characterizes young people´s vision on the subject of political engagement. As a part of that the author wants to investigate whether young adults regard political parties and organizations as relevant platforms to engage within. The essay conducts a quantitative group interview based on young adults between the ages of 18-29 as respondents, whom all are residents of the town Borlänge. In this essay the author describes a number of reasons as explanatory for the changes in political commitment regarding political trends, changes in community involvement, the effects of socialization, the effects of schools and economic factors. In the conclusions the author clarifies that young adults are as much part of political life today, but in other forms than before, which contradicts the theory on lack of political engagement in the society. Though, political parties are no longer as relevant platforms as they used to be a couple of decades ago.

Flera studier har uppmärksammat att utsatt EU-medborgare i Sverige många gånger blir offer för hot, trakasserier och våldsbrott till följd av deras sårbara livssituation och nedsatta tillgång till skydd i landet. Denna studie syftar till att undersöka hur utsatta EU- medborgare upplever och hanterar risker för våld, hot och kränkande behandling. Datan består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju utsatta EU-medborgare i Umeå kommun. I studien har två teorier använts för att analysera materialet vilka är stigma samt aktiva och passiva copingstrategier. Dessa har använts för att ge en djupare analys av hur copingstrategier sammanhänger med upplevelser av stigmatisering. Resultatet visar att de utsatta EU-medborgarna upplever att de till följd av deras ursprung från Rumänien förknippas med negativa egenskaper och riskerar att bli föremål för diskriminering och kränkande behandling. Det framkommer att gruppen på olika sätt måste förhålla sig till sitt stigma vilket begränsar deras handlingsutrymme och vilka strategier de har tillgång till för att hantera erfarenheter och oro av att utsättas för kränkande behandling. Resultatet visar att hur väl man har lyckats frigöra sig från den egna gruppen får tillgång till fler aktiva strategier. En slutsats från studien är att strategierna gruppen använder bör förstås utifrån dimensionen stigmatisering och förslagsvis benämnas som anpassade strategier, det vill säga där man agerar i en kontext av underordning och på olika sätt förhåller sig till stigmat. / Several studies have noted that vulnerable EU citizens in Sweden often become victims of threats, harassment and violent crimes due to their vulnerable life situation and reduced access to protection. This study aims to examine how vulnerable EU citizens experience and manage risks of violence, threats and abusive treatment. The data consists of qualitative semi- structured interviews with seven vulnerable EU citizens in Umeå municipality. In this study, two theories have been used to analyze the results which are stigma as well as active and passive coping strategies. These have been used to provide a deeper analysis of how coping strategies are associated with experiences of stigmatization. The results show that vulnerable EU citizens feel that they, as a result of their origin from Romania, are associated with negative characteristics and are at risk of discrimination and abusive treatment. It appears that the group must relate in various ways to their stigma, which limits their range of options and the strategies available to them, to deal with experience and fear of being subject to abusive treatment. The results show that people who manage to free themselves from the group get access to more active strategies. A conclusion from the study is that the understanding of strategies used by vulnerable EU citizens should include the dimension of stigmatization and be referred to as adaptive strategies, that is, where one acts in a context of subordination and in different ways must relate to the stigma.

Information and communication platforms are used by cities and municipality for government-citizen communication. Previous research has shown difficulties in purpose and use, as well as in implementation of ICT platforms. The use and satisfaction of ICT platforms by citizens have also been shown to differ, depending on user motives, city size or population. In order to study the concept of governmental ICT platforms on a regional level, the authors investigated ICT platforms in the municipality of Kalmar, Sweden. The purpose was to identify how the different platforms are used to involve and engage citizens. Furthermore, the purpose was to see how a platform can be designed to improve citizen involvement and engagement. Municipal workers within communication departments, as well as citizens of the municipality were interviewed in order to identify the current situation of ICT platforms. Moreover, the attitudes and use from a citizen perspective was also identified. Through categorizing and cross-examining the collected data, it could be argued that ICT platforms provided by the municipality of Kalmar exist, though due to internal and external communication problems, are unknown and not frequently used by the citizens. The collected data also provided a base for the design of a mobile application platform that encourages citizens to communicate with the municipality. By creating indictments for the citizens to use the platform, as well as creating an inviting environment and a community feeling, citizens felt more encouraged to engage in government-citizen communication. Using a user engagement model as a basis for design was also shown to be beneficial in creating a forum for user involvement and engagement. / Information- och kommunikationsplattformar används av kommuner för kommunikation mellan myndigheter och medborgare. Tidigare forskning har visat svårigheter i syfte och användning, samt implementation av IKT-plattformar. Användande och tillfredsställelse av IKT-plattformar visar sig variera hos medborgare, beroende på användarmotiv samt kommun- och befolkningsstorlek. För att studera konceptet IKT-plattformar på en regional nivå, undersöker författarna IKT-plattformar inom Kalmar kommun. Syftet med forskningen var att identifiera hur de olika plattformarna användas för att involvera och engagera medborgare. Syftet var även att studera hur en plattform kan designas för att öka medborgares involvering och engagemang. Kommunanställda inom kommunikationsavdelningar samt medborgare inom kommunen intervjuades för att identifiera det rådande läget angående kommunala IKT-plattformar. Attityder och användande från ett medborgarperspektiv identifierades också. Genom kategorisering och korsreferens av den insamlade datan kunde det argumenteras för att IKT-plattformar existerar i nuläget, men är för många medborgare okända och brukas sällan på grund av interna och externa kommunikationsproblem. Den insamlade datan bidrog med underlag för designen av en mobilapplikation som uppmanar medborgare att kommunicera med kommunen. Genom att skapa incitament för medborgare, samt att skapa en inbjudande miljö och samhällskänsla, kände sig medborgare mer villiga att engagera sig i kommunikation med kommunen. Genom att använda en modell för användarengagemang som grund för design visade sig också vara fördelaktigt för att skapa ett forum för användarinvolvering och användarengagemang.

Digitaliseringen som skett senaste åren har lett till stora förändringar inom svensk sjukvård. En av de största riskerna med digitaliseringen är att vissa grupper i samhället riskerar att lämnas i ett digitalt utanförskap. Äldre medborgare tenderar att utnyttja digitala tjänster i mindre utsträckning än andra åldersgrupper och användning av digitala vårdtjänster är inte något undantag. Digitala vårdtjänster ger möjlighet att kontakta vården digitalt och ger stor nytta till äldre medborgare som är en av de största vårdkonsumenterna. Syftet är att öka förståelse om digitalt utanförskap hos äldre i åldersgruppen 75+ genom att undersöka äldres uppfattning om vad som påverkar deras användning av digitala vårdtjänster. Studien kunde undersöka vilka faktorer som påverkar digitalt utanförskap hos äldre i stöd av tidigare forskningar. Identifierade faktorer motivation, tillgång till digital teknik, digital kompetens, rädsla, tilltro till digitala tjänster och den faktiska användningen har fungerat som underlag för att undersöka vad som påverkar äldres användning av digitala vårdtjänster. Kvalitativa telefonintervjuer samt personliga intervjuer på plats genomfördes, där populationen bestod av fem respondenter i ålder 75+ för att få en bättre förståelse för vilka argument äldre har för icke-användning av digitala vårdtjänster. Resultatet visade att äldres användning av digitala vårdtjänster påverkas av motivation, digital kompetens, rädsla och den faktiskaanvändningen. Ytterligare indikatorer som kunde identifieras är växte inte upp med teknik (motivation) samt den dagen man känner sig tvungen (användning). Resultatet visade att äldre använder de digitala tjänster som de är i behov av, där digitala vårdtjänster inte ingår i behovet. Användning kopplas också till äldres vana att kontakta vården genom att ringa och användning av digitala vårdtjänster utesluts inte när ett tvång uppstår. Studien har bidragit med att identifiera ytterligare faktorer som kan förklara vilka argument äldre har för icke- användning samt ökad kunskap om varför denna användare grupp tenderar att undvika digitala tjänster.

Economics is included as a central part off all society-oriented education from early years of primary school up to upper secondary school. The school´s economics teaching has an important role when it comes to supporting students to be able to understand and deal with economic issues, which makes it relevant to investigate how the teaching enables the development of economic competence in social studies.  The purpose of this study has been to investigate how teachers enable pupils ‘development of economic competence in social studies subject for grades 4-6, what subject related priorities teachers make in social studies, what purpose teachers describe the teaching with focus on personal finance is carried out in the subject. The investigation was conducted with a qualitative approach through semi-structured interviews as a method. Seven respondents participated in the survey, all who are active teachers in the subject of social studies in grades 4-6. The empiricism of the study has been used together with previous research based on the theoretical perspectives of pragmatism and the socio-cultural perspective on learning to analyze and discuss the results and the respondents statements. The results of study show that economics education and its subject content have a strong relevance in social studies, especially when it comes to developing young people´s ability to take responsibility, manage and be able to make conscious financial decisions both here and now and later as adult citizens. The results also show that the participating respondents include everyday content in their teaching where students themselves try, investigate and discover problems that need to be confronted and dealt with by reconsidering different ideas. It indicates that the participating respondents want to enable students, to become familiar with develop abilities to reflect, analyze and be critical in their thinking, which are important characteristics of an active, responsible and economic citizen. A conclusion that can be drawn based on the results of the study is that economic education in general and particularly personal finance are important parts and should be prioritized in social studies. Especially based on the school´s long-term goal, to support young people to understand, manage and make decisions about financial matters, both here and now and in the future as responsible adults with financial competence.

Tänk dig att du läser lokaltidningen och slår upp en artikel om att ett häkte ska byggas i Sollentuna. Några sekunder senare inser du att det långt gångna förslaget innebär att det placeras mittemot ditt sovrumsfönster. Hur skulle du reagera? För snart 15 år sedan föreslog Kriminalvårdsstyrelsen ett nytt häkte i Sollentuna. Sollentuna kommun utredde då möjligheten att placera Häktet på samma mark som Turebergsskolan då fanns på. Idén var att skapa ett stort rättscentrum i ett centralt område. Planprocessen fick stor medial uppmärksamhet, till stor del på grund av att boende på intilliggande Malmvägen kände sig överkörda. Samtidigt deltog relativt få invånare i den formella planprocessen. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Sollentuna kommun arbetade med medborgardeltagande för 15 år sedan och huruvida det har skett en förändring. Det gjordes genom att undersöka två projekt i Malmvägenområdet; Häktet och Malmparken. Dokument från Sollentuna kommuns arkiv, tidningsartiklar och intervjuer användes. I det senare projektet undersöktes även Sollentuna kommuns hemsida och sociala mediekanaler. Slutsatsen blev att kommunen följde PBL och praxis och att ingenting sticker ut med deras arbete under planeringen av Häktet. Samtidigt verkar det vara ett av problemen för de boende, eftersom de ständigt efterfrågade mer information och fler utredningar. Att planera i ett bostadsområde där valdeltagandet är markant lägre än i andra delar av Sollentuna kräver förmodligen ytterligare ansträngningar, främst från politikernas sida. Tilliten till kommunen verkar vara låg i området och minskade sannolikt när kommunägda Sollentunahem valde att avbryta renoveringarna i det slitna miljonprogramsområdet. I arbetet med Malmparken genomfördes en medborgardialog som främst ledde till positiva reaktioner från invånarna, även om det i några svar är tydligt att tilliten till kommunen fortfarande är bristande för vissa. Sollentuna kommun har tagit ett krafttag i arbetet med medborgardeltagande, men missar delvis att kommunicera den ambitionen till de invånare som gärna besöker hemsidan och sociala medier för information om deltagande. / Imagine reading the local newspaper and finding an article regarding a jail being built in Sollentuna. A few seconds later you realize the proposal means it will be placed right in front of your bedroom window. How would you react? Almost 15 years ago Kriminalvårdsstyrelsen proposed a new jail could be built in Sollentuna. The municipality of Sollentuna therefore investigated the possibility of placing it on the same location as Turebergsskolan. The idea was to form a big legal center in a central area. The planning process received a lot of attention from the media, mostly because tenants from nearby Malmvägen felt trampled on. At the same time few residents participated in the formal planning process. The aim with this thesis was to examine how the municipality of Sollentuna handled the question of citizen participation 15 years ago and if their take on it has changed. It was carried out by investigating two projects located in the area Malmvägen; the Jail and Malmparken. Documents from the archives of Sollentuna municipality, newspaper articles and interviews were used. For the latter project Sollentuna municipality’s webpage and social media channels were analyzed. The conclusion was that the municipality of Sollentuna followed the recommendations listed in PBL and common practice. There was nothing unusual regarding the planning of the Jail. Simultaneously that seemed to be the problem for the residents, since they constantly requested more information and further investigations. To plan physical changes in a residential area where significantly fewer people participate in elections than in other parts of Sollentuna probably calls for further effort, foremost from the politicians. The confidence for the municipality of Sollentuna seems to be low in the area and probably decreased when the municipally owned Sollentunahem terminated the ongoing renovations of the worn down “Million program” area. During the planning of Malmparken a citizen dialogue was carried out, that mostly led to positive reactions from the residents. Although it is clear the confidence for the municipality of Sollentuna still is lacking for some people. The municipality of Sollentuna has taken vigorous efforts regarding including citizens in the planning process, but partly misses to communicate this ambition to those residents who gladly visits their website and social media in search for information about participation.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver sitt arbetssätt när det kommer till att forma demokratiska medborgare i förskolan, med inriktning på de yngre barnen. Frågeställningar som har formats för att svara studiens syfte är: - Hur arbetar förskollärare med demokratiska värderingar i sin dagliga undervisning för de yngre barnen i förskolan? - Hur anpassar förskollärare sitt arbetssätt för att möta de individuella barnet och främja förutsättningar hos de yngre barnen när det gäller att forma demokratiska medborgare? - Vilka eventuella utmaningar stöter förskollärare på i sitt arbete med att främja demokratiska värderingar bland de yngsta barnen och hur hanterar de dessa utamaningar?  För att besvara studiens syfte är semistrukturerade intervjuer vald som metod och urvalet som gjordes var sex verksamma förskollärare med erfarenheter av att arbeta med de yngsta i förskolan. Det sociokulturella perspektivet om lärande och utveckling samt Harry Shiers (2011) delaktighetsmodell är vald som terori i denna studie och modellen hjälpte till att analysera resultatet av den insamlade data. Studiens resultat visar på att det finns olika nivåer där förskollärare ger barn inflytande och delaktighet i verksamheten. Resultatet visade även på att ett arbete för att forma demokratiska medborgare sker via att förskollärarna är närvarande och lyhörda för vad barn visar för åsikter samt hur de uttrycker sig. / The purpose of the study is to contribute with knowledge about how preschool teachers describe their way of working when it comes to forming democratic citizens in preschool, with a focus on the younger children. Questions that have been formed to answer the purpose of the study are:- How do preschool teachers work with democratic values in their daily teaching for the younger children in preschool?- How do preschool teachers adapt their way of working to meet the individual child and promote the conditions of the younger children when it comes to creating democratic citizens?- What possible challenges do preschool teachers encounter in their work to promote democratic values among the youngest children and how to deal with these challenges?To answer the purpose of the study, semi-structured interviews have been chosen as a method and the selection that was made was six active preschool teachers with experience of working with the youngest children in preschool. The socio-cultural perspective on learning and development and Harry Shier's (2011) participation model is chosen as the theory in this study and the model helped to analyze the results of the collected data. The results of the study show that there are different levels where preschool teachers give children influence and participation. The results also showed that a work to create democratic citizens takes place through preschool teachers being present and responsive