Folkhälsomyndigheten rekommenderar och uppmuntrar att människor stannar hemma och begränsar sina sociala interaktioner i rådande covid-19 pandemi. Studenter vid Luleå Tekniska Universitet har börjat studera på distans som följ av detta. Tidigare forskning visar att social isolering kan kopplas till sämre mental hälsa. Därför är syftet i den aktuella studien att undersöka hur studenterna upplever sitt välmående under distansstudierna. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med 17 stycken studenter vid Luleå tekniska universitet. Materialet transkriberades och analyserades tematiskt. I föreliggande studie uttrycker studenterna att de umgås med sina närmsta vänner men saknar större sociala sammanhang. De framhäver både för- och nackdelar med att tidsdisponera sina liv. Studenterna uttrycker en oro för framtiden men skapar vardagsrutiner och tränar för sitt välmående. Vid tidpunkten för den aktuella studien verkar studenterna hantera situationen bra för att bibehålla ett sunt välmående utan några negativa effekter. / During the current covid-19 epidemic, recommendations from the Public Health Agency of Sweden encourage people to limit their social interactions. Students at Luleå University of Technology have started distance learning as a consequence of these limitations. Earlier research suggests that social isolation can be linked to negative effects of your well-being. Therefore, the purpose of this study is to examine students experience of their own wellbeing, during online courses. The results in this study are based on semi structured interviews with 17 participating students at Lulea University of Technology. This is then transcribed and analyzed thematically. In the current study the students still socialize with a smaller group of close friends but lack the interactions of bigger social contexts. They highlight both pros and cons with controlling time predisposition during their days. The students express concern about the future but exercise and create daily routines to cope. At the time of the current study it seems like the students handle this unique situation fairly well, without negative effects on their wellbeing.

Antalet fattiga EU-medborgare som tigger för att förbättra sin ekonomiska situation har ökat de senaste åren och är idag en del av den svenska gatubilden. Socialt utsatta EU-medborgare som i och med den fria rörligheten inom unionen tillfälligt lämnar sina hemländer i hopp om ett bättre liv. De lämnar en tuff tillvaro i hemlandet, för en lika tuff vardag på Sveriges gator och i såväl Rumänien som i Sverige saknar de tillgång till mänskliga rättigheter som tillgång till rinnande vatten, sanitet och tillgång till hälsovård. Trots detta är lite känt om hur de själva upplever tiggeriet och hur de ser på sin livssituation i det svenska samhället idag. Syftet med denna studie är att undersöka hur de socialt utsatta EU-medborgarna själva uppfattar tiggeriet och hur det påverkar deras välbefinnande. 9 personer som försörjer sig genom att bedriva tiggeri på Stockholms gator har deltagit i semistrukturerade intervjuer genomförda på romani chib med hjälp av tolk. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys och skam och känslan av att inte ha något annat val än att tigga för sin försörjning är det som framkommer tydligast i resultatet. Förutom de fysiska och känslomässiga påfrestningar som tiggeriet innebär framkommer det även att studiedeltagarna känner mycket tacksamhet och glädje över den hjälp de får och över möjligheten att ge sina barn en bättre framtid. För att diskutera det empiriska resultatet har bland annat Johan Asplunds teori om social responsivitet och asocial responslöshet, samt Marcel Mauss teori om gåvoutbytet använts. / The occurrence of poor EU citizens begging to improve their financial situation has become a common sight in Sweden. The freedom of movement of persons within the EU means that people from less privileged countries in the European Union have the possibility to temporarily leave their home countries to beg in the streets of Sweden in order to create a better life for themselves and their families. They live a challenging life and many of them they lack access to human rights such as running water, sanitation and health care as well in their home countries as in Sweden. Despite this, there is little knowledge about their own perceptions of their life situation and stay in Sweden. The aim of this study is to explore the experiences of EU citizens begging in Sweden, how they perceive the act of begging and how it affects their well-being. Data was gathered through 9 semi-structured interviews conducted on Romani chib using an interpreter. The interviews were recorded, transcribed and analyzed using qualitative content analysis. The theme shame and the feeling of not having any other choice but to beg for their livelihood is what emerges most clearly in the result. Furthermore, the participants feel physical and emotional stress due to begging, but they also feel joy and gratitude as begging and the money they receive gives them the opportunity to give their children a better life and future. To discuss the empirical result, Johan Asplund's theory of social responsiveness and asocial responselessness, as well as Marcel Maus’s theory of the gift exchange have been used.

BACKGROUND: When a person becomes unwell and develop an illness, they become vulnerable and more sensitive to the surrounding of the environment. The importance of health care has long been seen as a factor for well-being. The Nursing role as a caregiver is central and paramount and must have a holistic approach to care. AIM: The purpose was to describe the aspects of the healthcare environment that affect well-being. METHOD: A general literature study based on 21 articles with quantitative data was researched. RESULTS: The analysis process of data resulted in the emergence of two main themes with additional SUB themes. The senses- light, sound, smell. Physical environment that includes spaces, technical equipment, garden and design. CONCLUSION: It appears in our literature review, that different aspects of the healthcare environment can have both positive and negative effects in patients, close relatives and nurses' well-being. It is very important to quickly identify which aspects promote well-being and implement it in the healthcare environment to prevent that which leads to adverse effects. IMPLICATIONS: Nurses should have knowledge of the health care environment's effects in order to implement it in their work. By introducing these aspects, it is possible to create a better healthcare environment for patients, close relatives and nurses. More research into the roles of nurses in hospital is required. / SAMMANFATTNING BAKGRUND: När en människa utsätts för sjukdom blir den sårbar och mer känslig för stimuli från omgivningens. Vårdmiljöns betydelse har länge sett som en faktor för välmående. Sjuksköterskans roll som vårdare är centralt och bör ha holistiskt förhållningssätt vid vårdandet. SYFTE: Syftet var att beskriva de aspekter i vårdmiljön som påverkar välmående. METOD: En allmänlitteraturstudie baserad på 21 artiklar med kvantitativa data. RESULTAT: Analysprocessen av data resulterade till uppkomst av två huvudteman med tillbehörande SUB teman. Sinnen- ljus, ljud, lukt. fysisk miljö som innefattar utrymmen, teknisk utrustning, trädgård och design. SLUTSATS: Det framkommer i vår litteraturöversikt att olika aspekter i vårdmiljön kan ha både positiva och negativa effekter i patienter, närstående och sjuksköterskors välmående. Det är av stor vikt att snabbt identifiera vilka aspekter som verkar främjande för att implementera det i vårdmiljön och förhindra det som leder till negativa effekter. IMPLIKATIONER: Sjuksköterskor bör ha kunskap om vårdmiljöns effekter för att kunna implementera det i sitt arbete. Genom att införa dessa aspekter kan det skapas en främjande vårdmiljö med bättre välmående för patienter, närstående och sjuksköterskor. Det krävs mer forskning gällande sjuksköterskans roll vid planlösningar av sjukhus.