I föreliggande studie är syftet att undersöka blivande gymnasielärares tankar och resonemang kring flytt. Studien riktar fokus mot varför-frågor och försöker på så sätt skapa en förståelse för vilka orsaker som leder till eventuell flytt efter studietiden. Materialet som ligger till grund för studiens empiri är sju semistrukturerade intervjuer med gymnasielärarstudenter på Uppsala universitet. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i olika flytteorier som berör jobb, livscykeln och livskvalitet. Med hjälp av dessa teoretiska verktyg kartläggs respondenternas svar om vad de anser vara värdefullt. Det finns ett aktuellt tomrum som berör denna specifika del vid migration hos lärarstudenter. Empirin visar att en koppling till familj, relationer och fritidsintressen är övervägande anledningar till vad som ligger till grunden för en eventuell flytt.

<p>Denna rapport utgörs av en kvantitativ statistisk studie som är baserad på befolkningsstatistik. Studien är byggd på den nyproduktion som pågått under tidsperioden 2004-2006 samt det planerade bostadsområdet Gävle Strand som har planerad byggstart hösten 2006. Syftet har varit att analysera effekterna av nyproduktionen i Gävle kommun genom att studera hur faktorerna som berör val av upplåtelseform, geografisk belägenhet, boendesammansättning samt åldersfördelning har påverkat utvecklingen. Genom att dela in nyproduktionen i olika distrikt, med undantag för Gävle Strand som utgör ett eget distrikt, har jämförelser gjorts för att se om utvecklingen skiljer sig åt i olika delar i kommunen. Studien är byggd på statistik vilket gör att den inte tar hänsyn till samtliga faktorer som är av betydelse vid en flytt. Det har visat sig att boendemiljön spelar väldigt stor roll för val av bostad. Den aktuella livssituationen har ett tydligt samband med både val av upplåtelseform och geografisk belägenhet. Att människor generellt följer en viss naturlig boendekarriär har också visat sig tydligt i vår studie. Med en naturlig boendekarriär avses här den utveckling som innebär att människan i det egna vuxna boendet går från den lilla hyresrätten till den större bostadsrätten/villan för att vid på äldre dagar återkomma till den mindre hyresrätten/bostadsrätten.</p><p>Nyckelord: flyttmönster, nyproduktion, Gävle kommun, Gävle Strand, 2004-2006</p> / <p>This report contains a statistical study where the new housebuilding in the municipality of Gävle is studied and the effects of this on the housing market. The study is based on the new housebuilding in progress between year 2004 and 2006 and also the planned residential area called Gävle Strand which is going to be built in the autumn of 2006. The effects, that the new-housebuilding gives in the municipality of Gävle, we could gather by studying how the factors that concern the choice of the tenure, the geographical location, the housing-composition and the age-distribution have an influence on the development. By grouping the new housebuildning in different districts, except for Gävle Strand which already constitute a district by itself, we could make some comparisons to see if the development is differential in different parts of the municipality. The study is based on statistics of population which mean it doesn’t take all the meaning factors for moving into account. It has revealed that the living environment is very important when choosing residence for living. The current living situation has a clear connection by the choise of tenure and geographical location. That humans comply with a natural housing career in general has also appeared clearly in our study. With a natural housing career means here that the human being in the own adult housing goes from the small rented flat to the larger tenant-owner falt or detached house for to later in the pensionable age return to the smaller rented flat or tenant-owner flat.</p><p>Keywords: moving patterns, new housebuildning, the municipality of Gävle, Gävle Strand, 2004-2006</p>

Denna rapport utgörs av en kvantitativ statistisk studie som är baserad på befolkningsstatistik. Studien är byggd på den nyproduktion som pågått under tidsperioden 2004-2006 samt det planerade bostadsområdet Gävle Strand som har planerad byggstart hösten 2006. Syftet har varit att analysera effekterna av nyproduktionen i Gävle kommun genom att studera hur faktorerna som berör val av upplåtelseform, geografisk belägenhet, boendesammansättning samt åldersfördelning har påverkat utvecklingen. Genom att dela in nyproduktionen i olika distrikt, med undantag för Gävle Strand som utgör ett eget distrikt, har jämförelser gjorts för att se om utvecklingen skiljer sig åt i olika delar i kommunen. Studien är byggd på statistik vilket gör att den inte tar hänsyn till samtliga faktorer som är av betydelse vid en flytt. Det har visat sig att boendemiljön spelar väldigt stor roll för val av bostad. Den aktuella livssituationen har ett tydligt samband med både val av upplåtelseform och geografisk belägenhet. Att människor generellt följer en viss naturlig boendekarriär har också visat sig tydligt i vår studie. Med en naturlig boendekarriär avses här den utveckling som innebär att människan i det egna vuxna boendet går från den lilla hyresrätten till den större bostadsrätten/villan för att vid på äldre dagar återkomma till den mindre hyresrätten/bostadsrätten. Nyckelord: flyttmönster, nyproduktion, Gävle kommun, Gävle Strand, 2004-2006 / This report contains a statistical study where the new housebuilding in the municipality of Gävle is studied and the effects of this on the housing market. The study is based on the new housebuilding in progress between year 2004 and 2006 and also the planned residential area called Gävle Strand which is going to be built in the autumn of 2006. The effects, that the new-housebuilding gives in the municipality of Gävle, we could gather by studying how the factors that concern the choice of the tenure, the geographical location, the housing-composition and the age-distribution have an influence on the development. By grouping the new housebuildning in different districts, except for Gävle Strand which already constitute a district by itself, we could make some comparisons to see if the development is differential in different parts of the municipality. The study is based on statistics of population which mean it doesn’t take all the meaning factors for moving into account. It has revealed that the living environment is very important when choosing residence for living. The current living situation has a clear connection by the choise of tenure and geographical location. That humans comply with a natural housing career in general has also appeared clearly in our study. With a natural housing career means here that the human being in the own adult housing goes from the small rented flat to the larger tenant-owner falt or detached house for to later in the pensionable age return to the smaller rented flat or tenant-owner flat. Keywords: moving patterns, new housebuildning, the municipality of Gävle, Gävle Strand, 2004-2006

No description available.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om det är möjligt att förverkliga drömmar i Torsby eller inte. Anledningen till valet av ämne är Torsby kommuns vision från 2012 som beskriver att det 2020 ska vara möjligt att förverkliga drömmar i Torsby. För att undersöka detta valdes kvalitativa intervjustudier av 14 individer som metod. De individer som intervjuades var antingen boende, utflyttade eller ofta besökande i Torsby centralort. Som komplement till denna studie genomfördes även en mindre analys av hur Torsby kommun valt att kommunicera sin drömvision. Denna kompletterande analys gjordes genom en litteraturstudie där flera webbaserade kommunsidor kontrollerades. Resultatet av denna studie visade att majoriteten av samtliga 14 individers drömmar var möjliga att förverkliga i Torsby. Den visade också att Torsby kommun inte har kommunicerat sin vision om drömmar till boende eller besökare på något distinkt vis. Slutligen slog studien även fast att det är möjligt att kunna leva ett liv med ett stort mervärde i Torsby, även om brister finns. För att öka antalet drömmar som kan förverkligas i Torsby måste kommunen möjliggöra att fler kan studera på en eftergymnasial nivå, utan att behöva flytta i lika stor grad som i nuvarande läge. Kommunen måste enligt majoriteten av respondenterna även öka urvalet av butiker och restauranger för att göra orten än mer attraktiv att vistas inom.

Denna uppsats ska studera hur befolkningsutveckling och flyttmönster påverkas av lärosäten i Sverige. Sedan 1990-talet har andelen utbildade med högre utbildning sett en ständig ökning. Lärosäten fick med högskolereformen 1993 större frihet hur utvecklingen skulle ske. Samtidigt förändrades utbildningens strukturer från att vara linjebaserad till att vara programbaserad. Detta ledde till att högre utbildning blev mer tillgängliga för individer vilket har lett till ökningen av utbildade i Sverige. Kommuner med lärosäten blir därför mer eftersökta till följd av en högre vilja av att utbilda sig vidare efter gymnasiet.  Denna studie ska därför försöka besvara hur olika kommuner blir påverkade av de lärosäten som finns runt om i landet. Målet för studien är Sveriges 290 kommuner och de lärosäten som är belägna i olika kommuner som erbjuder en högre utbildning, 3 år eller längre eftergymnasial utbildning. Genom användandet av registerdata från Statistiska centralbyrån [SCB] baserat på befolkningen i Sveriges kommuner, ska studien belysa hur olika faktorer kan påverka hur flyttmönster kan synliggöras och förklaras. Trender ska synliggöras utifrån olika utgångspunkter som hur en kommuns socioekonomiska bakgrund påverkar flyttmönster. Även hur push-pull påverkar hur kommuner kan vara attraktiva för vissa och avvisande för andra, där ålder är en faktor i hur en livsstil förändras under tid. Denna studie ska undersöka hur befolkningsutvecklingen sett ut, genom att skapa cirklar med intervallspann på 50 kilometers avstånd från samtliga svenska lärosäten. De kommuner som faller inom detta upptagningsområde kommer att benämnas vara inom ett högre lärosätets influensfält då det även innefattar påverkan utåt genom en export och skapande av kunskap. Därav blir frågan om lärosätenas lokalisering har en påverkan på befolkningsutvecklingen genom sin dragkraft av människor, samt hur stark och hur långt sträcker sig deras influensfält? Studien synliggör mönster hur individer i åldersgruppen 18-25 i större grad flyttar från kommuner utan lärosäten och samtidigt ökar inflyttningen till kommuner med lärosäten. Den största minskningen visar sig vara i kommungrupper inom pendlingsavstånd till kommunerna med lärosäten. Kommuner kring storstäderna och kommuner med högre lärosäten upplever en tillväxt av deras utbildade befolkning och samtidigt en hög nettoutflytt av den yngre åldersgruppen. Samtidigt som en minskning sker bland pendlingskommuner och landsbygdskommuner ser de även en positiv nettoinflytt av äldre åldersgrupperna 46-55 och 56-65. Efter en viss ålder synliggörs ett förändrat flyttmönster med en högre flyttfrekvens från storstäderna och större städer mot pendlingskommuner, mindre stad/tätorter och landsbygdskommuner. Lärosätena har även påverkat kommuner utan lärosäten då generellt alla kommuner ser en positiv ökning i utbildningsgraden, även om den är liten eller i mindre utbredning jämfört med större kommuner. Denna slutsats tolkas bero på att många unga flyttar för högre studier men väljer sedan att flytta därifrån efter avklarade studier vilket ökat den nationella utbildningsgraden.

Industrialisation, modernisation and urbanisation are common words used to describe an evolving community. General patterns are often linked to the meaning of the above words but can these patterns be applied to individual parishes on the agricultural countryside? The purpose of this study is to seek moving patterns and how they change during the 19th century in the parish of Västra Eneby, municipal of Kinda, Östergötland. The main thesis is that the study will show an increasing intensity of translocations over the parish border towards the end of the 19th century. The study is based on material from Västra Eneby’s church archives to establish statistical data beginning with 1809 and with a sample rate of 10 years, ending with 1909. The study consists of two main parts that links together in the results. Firstly all the marriages that took place are registered, with names and place of living etc. Then all the general movements across the parish border are registered and cross referenced with the marriages to search for matching entries. This gives a general idea of the moving patterns during the 19th century, both general and those in combination with the marriage. The results show an increasing amount of movements over the parish border closer to the 20th century. However there is no clear difference between sexes that follow through the whole duration of the time of the study. The movements linked to the marriages also increased in the end of the years in the study. Here a much larger share of women than men moved, although this share decreases towards the end of the time of the study. The study shows that earlier research from other parts of the country and world can be applied to the parish of Västra Eneby, although the differences between sexes are not that significant as other studies have shown.

The objective of this Bachelor thesis is to analyze moving patterns in Norrköping’s municipality. The main aim is to analyze the migration to, from, and within the municipality of Norrköping, not only for the population as a whole but also for groups of special interest. Another aim is to compare migration patterns in Norrköping with those of other municipalities in Sweden.Several data sets have been used, each of them extracted from population statistics carried out by Statistics Sweden (SCB).Data mining using association analysis is used for finding the migration pattern within Norrköping’s municipality and several questions are examined using descriptive statistics. Mann-Kendall tests are used to determine interesting trends in the population changes.The results show that pre-school children do not remain longer in the city centre than they did previously; people moving to Norrköping from within Sweden move mostly to the city centre, though immigrants from abroad mainly favour Hageby and Åby tätort. Furthermore, the results show that people generally move to areas that are geographically similar to where they were or have been before. There is a decrease in migration of people with a Humanities or Arts background, as there is for those with a pedagogy and teacher training background. Areas with a decrease in migration are the suburbs as well as built-up areas at the fringe of the municipality. Norrköping has both lower immigration and emigration than other comparable Swedish municipalities. / Syftet med denna kandidatuppsats är att analysera flyttmönster i Norrköpings kommun. Målet är att analysera både flyttningar till, från, och inom Norrköpings kommun för dels hela populationen och dels speciellt intressanta grupper. Ett annat mål är att jämföra flyttmönster i Norrköping med några andra kommuner i Sverige.För att kunna genomföra dessa analyser har flera datamaterial använts. Gemensamt för datamaterialen är att de allihop baseras på Statistiska Centralbyråns (SCB:s) befolkningsstatistik.För att hitta mönster för hur människor flyttar inom Norrköpings kommun används associationsanalys. Med hjälp av deskriptiv analys undersöks olika särskilt intressanta områden av omflyttningarna i kommunen. Vidare används Mann-Kendalltester för att se om det finns några särskilt intressanta trender i befolkningsutvecklingen.Resultatet visar att ingen förändring har skett när det gäller ifall barn i förskoleåldern bor kvar i stadskärnan i större utsträckning än tidigare. Inflyttare från Sverige flyttar i stor utsträckning till stadskärnan, medan Hageby och Åby tätort är vanliga att flytta till om man flyttar från utlandet. Vidare visar resultatet att människor oftast flyttar till geografiskt nära områden samt områden som har ungefär samma bostadsform som det man tidigare bott i. Flyttningsnettot är negativt för de med utbildning inom Humaniora och konst samt Pedagogik och lärarutbildning. De områden som har negativ befolkningsutveckling ligger i utkanten av centralorten eller är tätorter i utkanten av kommunen. Norrköpings kommun har lägre inflyttning och utflyttning än de flesta andra jämförbara kommuner.

Syftet med studien är att undersöka hur coronapandemin påverkat människors boendepreferenser, vilka effekter det fått på intresset för att bo på landsbygden och om trenden för en ny grön våg uppstått, likt den på 1970-talet. Detta för att erhålla ett bredare perspektiv på hur pandemin påverkat samhället, med utgångspunkt i betydelsen av hemmets egenskaper och närmiljö. Studien besvarar följande frågor: ● Hur har boendepreferenserna i Värmland förändrats under coronapandemin? ● Har coronapandemin blivit ett startskott för en ny utflyttningstrend till landsbygden, likt den gröna vågen som inträffade under 1970-talet? Studien grundar sig primärt i en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning riktad till urvalsgruppen Värmlandsbor över 18 år, för att undersöka frågeställningarna. Den bygger dessutom på en sekundäranalys av kommentarer till P4 Värmland Sveriges Radios Facebookinlägg om varför folk väljer att bo kvar på glesbygden. Perioden som studerats har avgränsats till åren 2020 och 2021. Utifrån studiens presenterade litteraturbakgrund visar analysen av det empiriska materialet påökad attraktivitet för landsbygden och mindre orter. Större boyta har efterfrågats i högre grad under pandemiåren än tidigare. Även betydelsen av närhet till natur- och grönområden samt tillgång till trädgård, uteplats eller balkong har ökat betydligt under coronapandemin, jämfört med innan. Samtidigt har viljan att bo citynära sjunkit. Under 1970-talets gröna våg var politiken det främsta motivet till utflyttning till landsbygden. Idag är det snarare längtan till naturen och lugnet som ligger bakom, men också att flytta närmare familj och vänner som redan bor där. Dessutom har intresset för odling ökat under pandemin, vilket delvis lockar till ett liv på landsbygden. Det finns även en trygghetsfaktor i att odla sin egen mat och vara självförsörjande i osäkra tider, såsom under coronapandemin. Övergången till distansarbete har för många gjort det möjligt att ta steget att flytta till landsbygden, eftersom arbetsplatsen inte längre kräver fysisk närvaro i samma utsträckning som innan pandemin. Det har dessutom visat sig att majoriteten vill fortsätta arbeta hemifrån i viss mån i även i framtiden. Det är dock för tidigt att säga om trenden kommer bestå. / The purpose of this study is to investigate how the corona pandemic has affected people's housing preferences, how it has affected the interest in living in rural areas and whether the trend for a new green wave has emerged, similar to the one that occurred in the 1970s. This to obtain a broader perspective on how the pandemic has affected society, based on the valuation of different characteristics of homes and their local environment. This study has answered the following questions: ● How housing preferences in Värmland have changed during the corona pandemic? ● Has the corona pandemic become the starting point for a new emigration trend to rural areas, like the green wave that occurred in the 1970s? The study is primarily based on a quantitative method in the form of an internet-based survey aimed at the selection group of residents in Värmland over the age of 18, to investigate the research questions. The study is also based on a secondary analysis of comments to a Facebook post published by the Swedish radio channel P4 Värmland Sveriges Radio about why people choose to stay in rural areas. The examined period has been limited to the years 2020 and 2021. Based on what is presented in the literature background, the analysis of the empirical material shows increased attractiveness for rural areas and smaller towns. Larger living space has been in greater demand during the pandemic years than before. The importance of closeness to nature and green areas as well as access to garden, patio or balcony increased significantly during the corona pandemic, compared with before. At the same time, the desire to live close to a city has declined. During the green wave of the 1970s, political motives were the main reason for moving to rural areas. Today, it is rather the longing for nature and tranquillity that lies behind the decision, but also to move closer to family and friends who already live there. Moreover, the interest in cultivation has increased during the pandemic, which in part attracts people to the countryside. In addition, there is a security factor in growing your own food and being selfsufficient during uncertain times, such as during the corona pandemic. The transition to teleworking has made it easier for people to take the step of moving to rural areas, as many workplaces no longer require physical presence to the same extent as before the pandemic. Besides, the majority want to continue working from home to some extent in the future as well. However, it is too early to say whether the trend will continue.

Bakgrund: COVID-19-pandemin har kommit att påverka hela samhället och även fastighetsägarna. På grund av alltmer hemmavarande kom hemmet att få nya användningsområden och en större betydelse vilket har resulterat i förändrade boendepreferenser. På grund av dessa förändrade mönster hos kunder har fastighetsägarna mött nya utmaningar. Men hur dessa utmaningar har sett ut och vad det har inneburit för fastighetsägarna är ännu outforskat.  Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fastighetsägare med hyresbostadsbestånd har påverkats av COVID-19-pandemin.  Metod: Undersökningen har antagit en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har legat till grund för datainsamlingen.   Resultat: Resultaten visar på hur kostnader kopplat till fastigheterna ökade, däribland vattenförbrukningen, städkostnaderna och sophanteringen. Vidare visar resultaten hur kundärendena kraftigt ökade under COVID-19-pandemin. Kundärendena kom att bestå av felanmälningar, rivnings- och underhållsanmälningar samt störningsärenden. För att möta kundernas ökade kontaktbehov kom digitaliseringen att få ett uppsving då mycket av tidigare dagligt arbete, kommunikation och service som har skett fysisk vilket resulterade i att det nu kom att behöva ersättas med digitala varianter under COVID-19-pandemin. Resultaten visar också på hur mycket av de förändringar som ägt rum kan förklaras av människans förändrade beteenden vilket grundar sig i att människan är ett flockdjur och är högst beroende av sin omgivning. / Background: The COVID-19-pandemic has come to affect the whole community including property owners. Due to the increasing number of people being at home, the home has been giving new uses and a bigger important, which has resulted in changed housing performances. Due to the this changed patterns at customers, property owners have faced new challenges. But what these challenges have looked like and what it has meant for property owners is still unexplored.    Purpose: The purpose of this thesis is to investigate how property owners with rental housing stocks have been affected by the COVID-19-panddemic.  Method: The survey has adopted a quality approach where semi-structed interviews have been the bases for the data collection.  Results: The results show how costs associated with properties increased, including water consumption, cleaning costs and waste management. Furthermore, the results show how costumer cases sharply increased during the COVID-19-pandemic. The costumer cases came to consist of fault reports, demolition and maintenance reports and disturbance cases. To meet customer’ increase contact needs, digitalization got a boost as match of previously daily work, communication and service that have taken place physically, which resulted in it now having to be replaced with digital variants during the COVID-19-pandemic.     The results also show how much of the changes that have taken place can be explained by the people’s changed behaviours which are based on the fact that human is a herd animal and it is highly dependent on it is environment.