Syftet med den här studien är att undersöka hur behandlare och handläggare i Skellefteå kommun arbetar med barn i våldsutsatta familjer med fokus på vilka effekter de upplever, och på det sättet bidra till en diskussion om framgångsfaktorer i arbetet med våldsutsatta barn. Kvalitativa intervjuer gjordes med tre behandlare som håller barnsamtal samt tre handläggare som utreder våldsutsatta barn på socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Intervjuerna analyserades utifrån en kritisk realistisk metod som utvecklats av Björn Blom och Stefan Morén, KAIMeR-teorin. <img src="file:///page2image11992" /> I resultatet framkommer att det finns vissa faktorer som är viktiga för att behandlingen ska bli <img src="file:///page2image13200" /> lyckad, dessa är bland annat tillit, rollöverskridande, gensvar och medvetenhet. Studien avslutas med tre förslag angående behandling för våldsutsatta barn: 1) Behandlare bör lägga större fokus på hur den våldsutsatta föräldern mår för att denne ska kunna bemöta barnet i dess förändringsprocess. 2) Behandlingen bör gå ut på att hjälpa barnen få en trygg anknytning till en vuxen, i bästa fall en förälder eller liknande. 3) Våld i hemmet bör förebyggas och möjligheten för behandling underlättas genom utbildning i skolor och förskolor.

The Swedish government has in national action plans and development cooperation pointed out the importance of relizing human rights at the municipal level. One of the municipality`s areas of responsibility is to attain a social service based on principals of democracy and solidarity. In addition, the social worker must apply national legislation, international human rights commitments and a user- or client perspective. The main purpose of the study is to investigate the importance of employees in the realization of human rights in the activities of social services. The study is based on interviews with employees in the social services. The results of the study are analyzed on the basis of theories regarding democracy, law enforcement and social work. The results show that the social workers in the exercise of authority need to apply different perspectives that are sometimes contradictory. The result indicates that the power to realize human rights in the social services is divided between structural factors and factors that have to do with the individual social worker.

Bakgrunden till studien är att människor som lever i missbruk ofta har en samsjuklighet med andra psykiatriska diagnoser. NEPO-teamet är en insats som beviljas av Skellefteå kommuns socialkontor. Målgruppen är individer med missbruksproblematik i kombination med neuropsykiatrisk problematik, men utan krav på fastställd diagnos. Den här studien syftar till att undersöka hur NEPO-teamets (neuropsykiatriskt omsorgsteam) vuxenbehandlare jobbar med målgruppen, samt undersöka de organisatoriska förutsättningarna, i form av resurser och förhållningssätt, sett ur de anställdas perspektiv. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med verksamhetschefen och samtliga anställda i NEPO-teamet. Resultatet av studien visar på att NEPO-teamets anställda inte är styrda att jobba efter en specifik metod och att personalen har ett väldigt stort handlingsutrymme. Deras ledord är ”strukturerad flexibilitet”, som genomsyrar kulturen i hela verksamheten. Det stora handlingsutrymmet uttrycks vara en förutsättning för att nå effekt i målgruppens komplexa problematik. NEPO-teamet jobbar med klienten i helhet, vilket innebär att de skräddarsyr stödet efter individen på alla klientens olika livsområden och använder sig av bland annat CRA-metoden som verktyg.

This study examines social worker’s work with domestic violence in rural municipalities in Sweden. Domestic violence is a widespread problem that occurs everywhere in society and the social services (Socialtjänsten) have a great responsibility in supporting the victims of domestic abuse. Despite this, there is little research on the social services work with domestic violence in rural areas from a Swedish perspective. Studies shows that the context of the countryside created other conditions for both victims of domestic abuse and for the professionals who offers support. The aim of this study is to explore what the social services' work with domestic violence looks like in rural Sweden. The author has conducted a qualitative study, in which eight social workers from five different rural municipalities have been interviewed with semi-structured interviews. Through thematic analysis three themes emerged from the interviews, Closeness, Distance and Small Scale &amp; Resources. The results have been analyzed through/with the KAIMeR theory. The results show how long distances, small population, closeness to each other within the work team, few cases, accessibility and lack of anonymity are recurring elements that shape the everyday work of social workers. The social workers ability to adapt to these rural conditions, and the supportive work from colleagues, enables them to meet the needs of victims of domestic abuse. The conclusion is that the countryside brings unique conditions for social workers and the social services work with domestic violence. Some factors that impact the work are the same as in urban areas, while other parts of the work seem uniquely shaped by the countryside as an environment. These rural conditions seem to depend on both environmental or societal factors and the author concludes that more studies are needed in the future. / Denna studie undersöker socialarbetare inom socialtjänstens arbete med våld i nära relationer i landsbygdskommuner. Våld i nära relationer är ett utbrett samhällsproblem som sker överallt i det svenska samhället. Socialtjänsten har ett stort ansvar i att stötta och hjälpa de människor som utsätts för våld. Trots detta finns det begränsat med forskning om socialtjänstens arbete med våld i nära relationer på landsbygden i Sverige. Forskning visar på att landsbygdskontexten för med sig andra villkor både för våldsutsatta att hantera våldet och för de yrkesverksamma som erbjuder stöd. Denna studie frågar sig därför hur socialtjänstens arbete med våld i nära relationer ser ut på den svenska landsbygden. Författaren har utfört en kvalitativ studie, där åtta semistrukturerade intervjuer har utförts med socialarbetare och chefer från fem olika landsbygdskommuner. Med tematisk analys har intervjuerna tematiserats in i tre teman, Närhet, Avstånd och Småskalighet &amp; Resurser. Materialet har sedan analyserats utifrån KAIMeR teorin. Resultatet visar på hur långa avstånd, liten befolkningsmängd, närhet till varandra inom arbetslaget, få ärenden, tillgänglighet och bristande anonymitet är återkommande element som formar socialarbetares vardagliga arbete. Socialarbetares förmåga att anpassa sig efter landsbygdens villkor och stöttande arbetskollegor möjliggör för dem att möta våldsutsattas behov. Slutsatsen är landsbygden för med sig unika villkor till socialarbetare och socialtjänstens arbete med våld i nära relationer. Vissa faktorer som har en inverkan på arbetet är densamma som i urbana miljöer medan andra delar av arbetet verkar unikt format av landsbygden som miljö. Förutsättningarna i landsbygden verkar bero på både miljö och samhälleliga faktorer som författaren menar skulle behöva utforskas mer i framtiden.