För att inte gå miste om den moderna bebyggelsen har det blivit mer aktuellt för alla kommuner i Sverige att studera och dokumentera den befintliga bebyggelsen. Ett området eller en byggnad som är uppförd under 1960- och 1970-tal berättar genom arkitekturen och områdets karaktär om den tids samhällsutveckling och historia. Detta gör att byggnader kan besitta olika kulturvärden och arkitektoniska kvalitéer som gör de är värda att bevara. Därför är det viktigt att förmedla kunskap till bostadsägare om bevarandeskäl så att nutida och kommande generationer inte ska gå miste om bebyggelsen, utan även få ta del av vår tids villaarkitektur.

Det generella biotopskyddet i Sverige omfattar lättidentifierbara områden som finns över hela landet, där ingår bland annat alléer. Alléer är enligt miljöbalken lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst fem träd längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Träden ska till övervägande del utgöras av vuxna träd. Skyddet innebär att man inte får bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön. Om det finns särskilda skäl, får dispens från förbudet ges i det enskilda fallet. Det som anses vara ett särskilt skäl beskrivs i naturvårdsverket vägledning. Denna kandidatuppsats syfte är att undersöka hur länsstyrelser i Sverige behandlar beslut om dispens från det generella biotopskyddet av alléer, genom att analysera hur natur- och kulturvärdet behandlas i besluten samt att undersöka vad det är som gör att dispenser blir beviljade respektive avslagna. För att kunna analysera besluten strukturerat har en analysmall använts. Resultatet visar att naturvärdet berörs i alla de analyserade besluten. Beslut från Länsstyrelsen Skåne och Dalarna berör kulturmiljövärdet mest. Alla besluten som är beviljade dispens är motiverade med ett särskilt skäl.   Beslut som får avslag blir ofta nekade dispens när ansökan innehåller termer och ord som berör alléns estetiska värde och när det saknas särskilt skäl.  Under rubriken diskussion lyfts problematiken med att endast skydda alléernas naturvärde i ett landskap fyllt med kultur, men också handläggarens tolkningsutrymme av lagstiftningen.

To preserve the older building stock in Sweden in a sustainable manner, investigations of the construction and condition of these buildings are required. The investigations are needed to make correct decisions on maintenance of buildings and to evaluate energy-efficient measures for different types of buildings. In this work, the building stock in the city of Arboga, built before 1945 is investigated. Data about the building stock have been compiled using information from the building register of The National Heritage Board and the national database of energy certificates. Properties such as usage of the building, construction year, number of floors, area, volume and placement have been investigated and documented in an inventory list. The objective of the present study is to implement a method where the building stock can be divided into more manageable categories. The categorization is done by grouping the inventory in three steps: number of floors, location relative to other building and volume ratio. Based on the building categories, an archetype building is created for each category. With the help of these typical buildings, careful studies on energy-efficient measures can be performed. The results can then be extrapolated on the entire building stock. Delimitations have been made during the inventory. Outliers i.e buildings where the volume deviates much from the average in each category have been excluded. Finally, the method applied on 149 buildings resulted in four categories and four type buildings which represents the building stock of Arboga, built before 1945.

Purpose: The purpose of this degree project is to examine the possibilities and challenges that are linked to the construction of housing on the countryside in Sweden. Building permits, travel options, environmental solutions and the style of houses being built on the countryside have been reviewed. Method: Research of previous studies conducted in the field has been used. A case study has been conducted in collaboration with the company Reinhold Gustafsson Förvaltning AB, where the area of Ottebro village 30 km from Eskilstuna has been examined and visited. Interviews, elevation drawings and 3D- images were made to further improve the study. Results: Getting a building permit on the countryside poses many challenges, for instance, areas without detailed development plan or forest and agricultural land can face great difficulties. Two environmental solutions that are well adjusted to the countyside are solar roofs and passive houses, which is also is in line with our findings in this study. When discussing the potential changes, the historic characheristics of the countryside has been taken in to consideration, to better match the proposed house of the study with the area of Ottebro village. Different suggestions that have been made, to make the travel options better in the area. Conclusions: Difficulties with building permits on the countryside is mostly due to lack of a detailed development plan, which is a regular occurrence areas that are mainly forest and agricultural land, contain cultural and historical findings or are experiencing unclarities with the building committee. Solar roofs and passive houses can be a viable solution for Ottebro village. It is beneficial for the area to mix modern and rustic type of houses. Demand controlled traffic, carpooling, car pools are sustainable options for Ottebro village.

The aim of this study was to examine cultural heritage values and restoration approaches related to traditional Sámi buildings in Norrbotten, Sweden. The methods used were interviews and studies of reports from restoration processes and of literature. The study showed that different values are important to consider during restorations. Values connected to a building's ability to convey historical information were emphasized, for example aspects such as form, construction and building techniques, developments, life patterns and the historic use of a place. Values related to the experience of a building and its surroundings were also highlighted, for example values connected to identity, tradition and symbolic value. The restoration approaches visible in the study regarded questions about the use and significance of materials, type of measures, craftmanship and attitude towards modern additions. The importance of documentation and the collecting of knowledge during restorations were emphasized, as well as the need for understanding why restorations are carried out.

There is a great determination towards an increased accessibility in today’s society.  This creates some problems, when the building in question is a historic building of cultural significance, due to legislations and protective regulations. This thesis is executed as research for The National Property Board Sweden (SFV), who deals with these kinds of difficulties daily. The objective of this theses was to explore the influence of accessibility adaptation on cultural values in historic buildings from the 19th century, with a focus on doorways. The aim is also to identify possible faults and weaknesses that could cause a loss in cultural values. The study is based on a literature review and observations of eight doorways in the historical buildings Gamla Riksarkivet, Kungliga Operan, Linneanum and Uppsala Universitetshus. For each doorway actions and procedures have been identified and categorized based on the affected cultural values using two different evaluation models. The visual changes are, according to the result, the most frequent reason behind the affected cultural values that has been studied. The increase in social reforms and legislation about accessibility are the result of a changing society that has altered its preceptions of disabilities. This could be traced back as one of the major reasons that might be behind the loss of cultural values. Accessible environments are important, we should however consider that the cultural heritage is poorly accessible for a reason. It has been discovered that the studied archive files and documents have a lack of information, what actions and procedures the building had endured are vague. The amount of details explaining the procedures and justification of the actions are also limited, especially in the permit applications from SFV and its resolve from RAÄ. In order to facilitate the issue of how the legislation for accessibility and cultural values should ​​be interpreted, policy documents of how the laws should relate to each other are required. / I dagens samhälle finns en stark drivkraft för att göra samhället så tillgängligt som möjligt för människor med olika funktionsnedsättningar. Det skapar en problematik när det kommer till Sveriges kulturarv, som skyddas av olika lagar, förordningar och skyddsföreskrifter. Arbetet utfördes åt statens fastighetsverk, som är en av Sveriges största myndigheter, vad gäller förvaltning av kulturfastigheter och dagligen brottas med denna problematik. Syftet med arbetet var att undersöka hur kulturvärden i dörrmiljöer hos statliga byggnadsminnen från 1800-talet påverkas i samband med åtgärder för att förbättra tillgängligheten. Målet var även att identifiera eventuella brister eller oväntade anledningar till att kulturvärden kan gå förlorade. Studien grundas på dokument- och fallstudier, som genomförts på totalt åtta dörrmiljöer i byggnaderna Gamla Riksarkivet, Kungliga Operan, Linneanum och Uppsala Universitetshus. För varje dörrmiljö har åtgärder och ingrepp som utförts identifierats. Därefter har en värdering och tolkning genomförts, utifrån två olika värderingsmodeller, av vilka kulturvärden som påverkats. Resultatet visar, att det är de visuella förändringarna, som påverkat kulturvärdena hos dörrmiljöerna i de flesta fall. Förändringarna i samhället och vår uppfattning av funktionsnedsättningar har drivit igenom de sociala reformer, som ursprungligen lett till förlusterna av kulturvärden. Samtidigt som tillgänglighet är en viktig fråga, bör vi ta hänsyn till faktumet att kulturarvet är dåligt anpassat för funktionshindrade av en anledning. I dokumentation och arkivhandlingar, som studerats, finns en tydlig brist kring vilka ingrepp som genomförts på byggnaderna sedan dess uppförande. Det är även en mycket låg detaljeringsnivå på de förklaringar och motiveringar, som finns i de tillståndsansökningar och beslut, som studerats från SFV och RAÄ. För att underlätta problematiken kring hur lagstiftningen för tillgänglighet och kulturvärden tolkas, bör bestämmelser och styrdokument för hur de olika lagstiftningarna ska förhålla sig till varandra tas fram.

Att utnyttja befintliga byggnader som annars står tomma kan vara en del av lösningen på problemet gällande bostadsbrist i Sverige. Vid ändring av äldre bebyggelse som är det viktigt att beakta de kulturhistoriska och arkitektoniska värdena. Vid ombyggnation till bostäder och energieffektivisering är det viktigt att detta genomförs varsamt på äldre värdefull bebyggelse. Syftet med arbetet är att bidra till en ökad förståelse för hur en äldre byggnads arkitektoniska och kulturhistoriska värden kan bevaras trots att det sker en funktionsändring från en verksamhet till en annan. Målet för arbetet är att undersöka hur en gammal skolbyggnad kan ändras till bostäder samtidigt som kulturella och arkitektoniska värden bibehålls, energianvändningen minskar och funktionella bostäder skapas. Arbetet baseras på en fallstudiebyggnad som är en skolbyggnad från 1850 som ligger i Vanstad, Skåne.   En inledande litteraturgenomgång behandlar äldre bygg- och installationstekniska lösningar, kulturvärde och kvalitéer i bostäder. Vilka regelverk som skall följas vid ombyggnation och ändrad användning, utformningskrav enligt BBR och energieffektiviseringsåtgärder vid ombyggnation behandlas också. Även fyra exempel gällande energieffektiviseringar av äldre tegelbyggnader studeras. Fallstudiebyggnaden är inte K-märkt men pekas ut som värdefull och värd att bevara i handlingar tillhandahållna av Sjöbo kommun. Generellt så rekommenderas det att byggnader uppförda före 1900-talet skall bevaras i så autentiskt skick som möjligt.   Utifrån insamlad information genom inventering av arkivmaterial och inventering av fallstudiebyggnaden tas en beskrivning av fallstudiebyggnaden fram, som ligger till grund för utvecklingen av ett utformningsförslag för ändring av skolbyggnaden till bostadsändamål. Det efterfrågas mindre lägenheter från Sjöbo kommun vilket utformningsförslaget tagit hänsyn till. Utformningsförslaget resulterade i 7 stycken lägenheter där 6 av 7 har en boarea mellan 35 m2 och 55 m2. På grund av byggnadens ålder och äldre byggnadstekniker så når byggnaden inte upp till dagens energikrav. Förslaget till bostadsutformning inkluderar åtgärder som bedöms vara möjliga att genomföra för att sänka energianvändningen. Varje lägenhet granskas också för att kontrollera vilka kvalitéer som uppnås i bostäderna. De åtgärder som förespråkas är: tilläggsisolering av ytterväggar och yttertak, tätning av klimatskal, byte av ventilationssystem, uppvärmningssystem, installation av solceller samt förbättring av fönster och dörrar.   Resultatet visar hur det går att utforma funktionella bostäder i en äldre kulturhistoriskt värdefull byggnad. Att tillämpa energieffektiviseringsåtgärder för minskad energianvändning och förbättrat inomhusklimat påvisas också i resultatet. Gällande lönsamheten i genomförandet sett till ombyggnation, ändrad användning, energieffektivisering och lägenhetsutformning kan vidare studier ske mer ingående på den konkreta energibesparingen och LCC-kalkyler för vidare ekonomisk insikt. / To use existing buildings that would otherwise be empty could be a part of the solution regarding the housing shortage in Sweden. When changing older buildings, it is important to consider the cultural and architectural values. When changing usage to dwellings and improving energy efficiency it is important that it is carried out carefully on older valuable buildings. The purpose of the work is to contribute to an increased understanding of how the architectural and cultural-historical values of an older building can be preserved despite a change in use from one function to another. The goal of the work is to examine how a cultural-historical valuable building can be changed to functional dwellings in conjunction with reduced energy usage. The work is based on a case study of a school building from 1850 in Vanstad, Skåne.   An introducing review of theory is a bout older building and installation solution, cultural value and qualities in dwellings. Which acquis to follow during reconstruction and change of usage, design requirements according to BBR and actions to reduce energy usage. Four different studies regarding reduction in energy usage on older brick buildings are studied. The case study building is not K-marked but is pointed out as a valuable building that is worth preserving in documents from Sjöbo. It is recommended that buildings constructed before the 1900s should be kept as authentic as possible.   Based on information gathered through inventory of archive material and inventory of the case study building a description on the case study building is made which is the basis for a design proposal for changed usage from school building to housing. Sjöbo is requesting smaller apartments which the design proposal considers. The design proposal resulted in 7 apartments where 6 out of 7 has a living space between 35 m2 and 55 m2. Because of the buildings age and older building techniques the building does not reach todays energy requirement. The design proposal documents which actions that is possible to implement to reduce the energy usage. Every apartment is reviewed to control which qualities is achieved in the dwellings. The measures advocated is: additional insulation on walls and roof, sealing of the climate shell, change of ventilations system, heating system, installation of solar cells and improvement of window and doors.   The result shows how it is possible to design functional dwellings in an older cultural-historical valuable building. To apply energy efficiency measures to reduce the energy usage and improving the indoor climate is also demonstrated in the result. Regarding profitability considering reconstruction, changed usage, reduction in energy usage and design of dwellings more in-depth studies could be made regarding the actual energy savings and LCC calculations for further economic insight.

I denna fallstudie jämförs en gammal gårdsbyggnad uppförd 1898 med kraven som ställs vid nybyggnation idag. För cirka 120 år sedan ställdes inte lika stränga krav på byggnationen som idag. De krav som undersöks handlar om hållbarhet och konstruktion. Syftet med studien är att skapa en bättre förståelse för varför dagens krav finns genom att undersöka en byggnad som är uppförd utan dessa krav. För att nå klimatmålen, som Sverige har antagit, finns det bland annat krav på byggnaders energieffektivitet som kan mätas genom att beräkna byggnadens primärenergital. Energieffektiviteten påverkas delvis av hur välisolerad en byggnad är varför kravet som ställs på en byggnads U-värde (värmegenomgångskoefficienten) också är intressant att undersöka. Gränsvärden på primärenergital och U-värde finns i Boverkets byggregler, BBR. Krav på konstruktionen finns i den internationella standarden Eurokod och de nationella valen i EKS. Beräkningar har gjorts på tak och bärande väggar för att kontrollera att de har tillräcklig bärighet. Även primärenergitalet och U-värden har räknats ut samt risken för fukt i den solida tegelväggen. Resultatet visar att konstruktionen klarar de krav som ställs i Eurokoderna och EKS och att byggnadens funktion bara uppfyller ett av de krav som ställs i BBR. Resultatet är i linje med tidigare forskning som har genomförts på energiprestanda hos gamla byggnader och visar på att det genom renovering, utan att skada byggnadens kulturvärde, är möjligt att uppnå dagens krav även om just den byggnaden som undersökts här inte når kraven. / This case study compares the function and framework of a building from 1898 with the requirements regarding sustainability and strength when building today. The purpose of this study is to get a better understanding of the requirements by investigating a building that was built without them. The requirements on a new building’s sustainability are today applied to old buildings that undergo extensive renovation. Two measurements to ensure high sustainability are primary energy and the heat transfer coefficient. A well-insulated building has a low heat transfer coefficient and will require less energy to heat and therefore be more energy efficient and more sustainable. Calculations have been made to determine the strength of the roof and the walls according to the Eurocodes and the nationally determined parameters, EKS. The primary energy and heat transfer coefficient has been calculated and compared to the mandatory provisions, Boverkets byggregler, BBR. The result shows that the framework is strong enough to take care of the loads it is exposed to. Most of the requirements regarding sustainability fail to be met. Although in conclusion it should be possible to meet some, if not all, the requirements with further renovation without harming the cultural value of the building.

Purpose: This study aims to assess the three cultural historical buildings located in the municipality of Strängnäs, that doesn’t meet the accessibility requirements currently.  Therefore, the aim is to suggest solutions for each three buildings that could be useful to different authorities in the future. The focus is on wheelchair users using the buildings with the help of technical installations such as ramp, elevators, and accessible doors. The study will be based on the social-, historical-, and aesthetic aspect as well as the safety risk. Method: The method for this study is based on a literature study, and a case study, alongside with reference objects which will be the inspiration for our results. The literature study is based on fact-gathering from books and the internet which provides the study with information on cultural historical buildings, laws and regulations concerning the private buildings, cultural values, and with various safety risks. While the reference objects inspired our proposals for the measures, the case study was used to gather information in form of an interview, site visits, and communal document analysis. Results: The result of thisstudy provides measures for each of the three studied objects. Changes made to the first building, Hospitalsgatan 15, focuses on the side entrance with a ground slope pointing down towards it. Thereby the following indoor changes presents threshold ramp, and a stairlift. For the secondary building, Långgatan 9 E-F, there was suggestions made such as using an outer ramp with an idle plan. There should also be an indoor loose ramp, and a stairlift. The third building, Kyrkogatan 13, had suggestions by installing an outdoor platform lift with an adjusted idle plan in front of the outer stairs and threshold ramp. In comparison to the first mentioned building, the focus for the last two buildings were on the main entrance. All these measures were considered to reach an accessibility in cultural historical building while also keeping in mind the cultural value of the building and its safety risks. Conclusions: The study concludes that the social-, historical-, and aesthetic aspect as well as the safety risk works a crucial role in shaping the proposed solutions for the three buildings and contributes to the accessibility improvements. By adopting appropriate technical installations and considering the cultural significance of these structures, accessibility in cultural historical buildings can be achieved effectively.