Vilken arbetsmiljö möter vi som konstnärer? Vad får våra kroppar hantera? I mitt konstnärliga utforskande har jag intresserat mig för de risker vi utsätter oss för i vår arbetsmiljö på Konstfack. Vardagen i verkstäderna för med sig många exempel på de utmaningar våra kroppar ställs inför.  Vi testar gärna nya tekniker, nya material, plaster och kemikalier med främmande egenskaper att förhålla sig till. Kroppen, materialet och arbetsmiljön har varit centralt närvarande i min process, men kanske framför allt frågan om varför vi så gärna bortser från de risker vi utsätter oss för. Hur hanterar vi vetskapen om hoten på ett psykologiskt plan?  Genom skulptur, hantverkstekniker och materialval har jag undersökt det luftburna hotet, ett ämne som lämnar utrymme för subjektivitet. Det är idén av ett hot, något abstrakt och osynligt, ibland förnimbart, ibland inte. Vad vi väljer att tro på kan i vissa fall ha större effekt än den faktiska materiella inverkan på våra kroppar. Något som länge ansetts vara helande kan plötsligt ses som skadligt – en dualitet som jag gett uttryck för i min gestaltning. Den mångbottnade upplevelsen av dessa hot har en förmåga att påverka varje del av våra liv. För att ge en upplevelse av kontroll och avdramatisera kroppens sårbarhet skapar vi undermedvetet nya beteendemönster, eller förändrar hela vår verklighetsuppfattning. Men vad händer om vi förlikar oss med det som rör sig i det undermedvetna? Kan vi internalisera vetskapen om kroppens sårbarhet? / What work environment do we encounter as artists? What can our bodies handle? In my artistic exploration, I have taken an interest in the risks we expose ourselves to in our work environment at Konstfack. Everyday life in the workshops brings many examples of the challenges our bodies face. We like to test new technologies, new materials, plastics, and chemicals with strange new properties to deal with. The body, the material, and the work environment have been central in my process, but perhaps above all the question of why we are so happy to ignore the risks we expose ourselves to. How do we deal with the knowledge of these threats on a psychological level? Through sculptural techniques and choice of materials, I have explored the airborne threat, a subject that leaves room for subjectivity. It is the idea of a threat, something abstract and invisible, sometimes tangible, sometimes not. What we choose to believe in can in some cases have a more significant effect than the actual material impact on our bodies. Something that has long been considered healing can suddenly be seen as harmful – a duality that I have expressed in my artistic exploration. The multifaceted experience of these threats has the ability to affect every part of our lives. To give an experience of control, and downplay the subconscious presence of the body's vulnerability we create new behavior patterns or change our entire perception of reality. But what happens if we come to terms with what moves in the subconscious? Can we internalize the knowledge of the body's vulnerability?

Consumption-based environmental impact trends for the Swedish economy have been generated and analysed in order to determine their levels compared to official production-based data, and to determine whether or not the Swedish economy has decoupled growth in domestic final demand from worldwide environmental impact. Three energy resources (oil, coal and gas use, as well as their aggregate fossil fuel use) and seven emissions (CO2, CH4, N2O, SO2, NOx, CO and NMVOC, as well as the aggregate CO2 equivalents) were studied. An augmented single-regional input–output model has been deployed, with world average energy and emission intensities used for products produced abroad. A new method for updating input–output tables for years missing official input–output tables, was also developed. For each of the resources and the emissions, two time series were generated based on two different revisions of Swedish national accounts data, one for the period 1993–2003, the other for the period 2000–2005. The analysis uses a recently revised time series of environmental data from the Swedish environmental accounts, as well as recently published global environmental data from the IEA and from the EDGAR emissions database (all data from 2010 or later). An index decomposition analysis was also performed to detect the various components of the time series. For fossil fuels consumption-based data don't differ much from production-based data in total. For the greenhouse gases there is a clear increase (CO2eq emissions increase approximately 20 % from 1993–2005, mainly driven by an increase in CH4 emissions), resulting from increased emissions abroad due to the increased demand for imported products. This suggests Sweden has not decoupled economic growth from increasing greenhouse gas emissions – contrary to what the slightly decreasing official production-based UNFCCC data say. For the precursor gases (SO2, NOx, CO and NMVOC), emissions are generally decreasing, with the exception of SO2 and NOx which increase in the second time series. For all emissions studied, consumption-based data lie at much higher levels than the official production-based UNFCCC data. However, further research is needed regarding the resolution of the data of the energy use and the emissions generated abroad by the Swedish domestic final demand. Also, extension of the time series and of the environmental parameters to such things as material use is needed to find out with more certainty to what extent Swedish growth has been sustainable or not. / I den här studien har konsumtionsbaserade tidsserier på svensk fossilbränsleanvändning och på svenska utsläpp av luftföroreningar tagits fram i avsikt att jämföra dessa med de officiella produktionsbaserade tidsserierna. Syftet har varit att avgöra om det svenska samhällets påverkan på resurser och miljö ur ett konsumtionsperspektiv har minskat eller ökat över tiden, och framförallt om en frikoppling har skett mellan den svenska ekonomiska tillväxten och den påverkan Sverige har på miljön i Sverige och utomlands. Tre fossila bränslen (olja, kol, gas samt aggregatet fossila bränslen) och sju luftföroreningar (CO2, CH4, N2O, SO2, NOx, CO och NMVOC samt aggregatet CO2-ekvivalenter) har analyserats. En enkelregional input–output-modell har tagits fram, utökad med globala medelintensiteter för den produktion som sker utanför Sverige. En ny metod har också utvecklats för att generera input–output-tabeller för år där officiella sådana tabeller saknas. För samtliga energiresurser och luftföroreningar, upprättades två stycken tidsserier, baserat på två olika revisioner av ekonomiska data från nationalräkenskaperna. Den första tidsserien täcker åren 1993–2003, och den andra åren 2000–2005. Miljödata togs från nyligen reviderade tidsserier från de svenska miljöräkenskaperna samt från IEA och den internationella luftföroreningsdatabasen EDGAR (alla data reviderade 2010 eller senare). En komponentanalys utfördes också, för att identifiera olika bidragande komponenter i tidsserierna. Vad gäller fossila bränslen i sin helhet, uppstår ingen markant skillnad mellan konsumtionsbaserade och produktionsbaserade data. Vad gäller växthusgaserna kan en klar ökning urskiljas (20 procents ökning av CO2-ekvivalenter mellan 1993–2005; CH4-utsläppen har där bidragit mest), vilket beror på stigande utsläpp utomlands orsakade av ökad efterfrågan på importerade produkter. Detta antyder att den svenska tillväxten ännu inte frikopplats från ökade utsläpp av växthusgaser, vilket står i motsats till den minskning i utsläpp som de officiella produktionsbaserade siffrorna från UNFCCC-rapporteringen redovisar. För övriga luftföroreningar (SO2, NOx, CO och NMVOC), sker i allmänhet en minskning, förutom för SO2 och NOx som ökar i den andra tidsserien. Samtliga luftföroreningar ligger vidare på en betydligt högre nivå jämfört med UNFCCC-rapporteringen. Mer detaljerade studier behövs dock på den energiförbrukning och de utsläpp som svensk slutlig användning för med sig utomlands. Tidsserierna behöver också förlängas och fler miljövariabler som t.ex. materialanvändningen behöver studeras för att kunna dra säkrare slutsatser kring i vilken utsträckning som den svenska tillväxten har varit hållbar eller ej.