An Internet application, VEDAIR, for estimation of air quality in regions with small-scale combustion of bio fuel has been developed by Swedish Meteorological and Hydrological Institute with financing from Swedish Energy Agency and Swedish Environmental Protection Agency. The model contains user interface and a coupled model concept where concentrations of atmospheric pollutions are calculated for regional, urban and local contributions. In this report the model is described and a first study of air quality considering PM10 (particles with a diameter less than 10 µm) in two Swedish municipalities, Vänersborg and Gnosjö, is introduced. According to the result, there are areas with poor air quality even in smaller Swedish municipalities, mostly due to high emission from buildings with older wood heating furnace without hydraulic accumulator. In Vänersborg three areas were analysed in VEDAIR for the year 2003: Vargön, Mariedal and the downtown district. In the whole municipality the upper evaluation threshold for PM10, which is defined as 14 µg/m3 for annual average, was exceeded due to background contribution of particles. In all areas, however, the concentrations of PM10 were less than the environmental quality norms. In Vargön, where wood heating furnaces are commonly used, in some areas the concentration of particles was as big as or bigger than the downtown district (annual average of 20 µg/m3). However, in downtown the pollutants were more spread. Biggest concentrations of PM10 were estimated in Mariedal, due to emissions from older wood heating furnaces and streets, mostly in areas with unfavourable meteorological conditions. Measurements of PM10 in the area are therefore suggested. Biggest concentrations of PM10 were prevailed during winter, due to great heating need in combination with cooler air temperature and more stable stratification. The local contribution of PM10 was negative correlated with temperature. In the downtown district, however, the biggest concentrations of PM10 were obtained during spring due to usage of studded tyres. In Gnosjö the air quality considering PM10 was analysed in the areas Götarp, downtown and Gårö. Calculations in VEDAIR showed that the emissions from traffic were much less than wood heating furnace. The background annual average of PM10 in Gnosjö was 1 µg/m3 higher than Vänersborg. The air quality was quite equal as in Vänersborg, but there was an area in Gårö where the environmental quality norms considering PM10 almost were exceeded, this mostly due to emission from one building with high heating need. In this study a comparison between calculated concentrations of PM10 with measured concentrations in Gnosjö for the period 3 November to 31 December 2003 was also made. The validation showed that VEDAIR underestimated the concentrations, but the result was anyway reasonable. Before, validations have only been performed for the northern part of Sweden, and this study indicates that VEDAIR also estimates concentrations of PM10 sufficiently well in southern part of Sweden. The study also showed that if a house owner would replace an old wood heating furnace by a modern furnace with hydraulic accumulator, the annual average of the concentration of PM10 could decrease by 4 µg/m3 which is a reduction of 25%. / Ett internetverktyg, VEDAIR, för bedömning av luftkvalitet vid småskalig förbränning av biobränsle har utvecklats av SMHI med finansiering från bland andra Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Modellen består av användargränssnitt och ett kopplat modellsystem där halterna av luftföroreningar beräknas för såväl regionala (internationellt som nationellt), urbana och lokala bidrag. I denna rapport presenteras modellen tillsammans med en första studie av luftkvaliteten med avseende på PM10 (partiklar med en diameter mindre än 10 µm) inom ett par testkommuner, nämligen Vänersborg i Västergötlands län och Gnosjö i Jönköpings län. Resultatet visade att det finns områden även i små kommuner där sämre luftkvalitet kan utgöra ett problem. Till största delen berodde detta på hög emission från fastigheter med äldre vedeldningspannor utan ackumulatortank. I Vänersborg undersöktes luftkvaliteten med avseende på PM10 i stadsdelarna Vargön, Mariedal och centrum för år 2003. För hela kommunen gällde att övre utvärderingströskel (gränsvärde för vilka mätningar är obligatoriska), som för årsmedelvärdet PM10 är 14 μg/m3 luft, överskrids pga bakgrundsbidrag. Samtliga av de undersökta områdena uppvisade dock halter som är lägre än miljökvalitetsnormerna. Beräkningar i VEDAIR för Vargön, inom vilket vedeldningen är huvudsakliga källan till emissionen av PM10, visade att koncentrationen partiklar inom vissa områden var lika höga eller högre än områden runt de mest trafikerade vägarna i centrala Vänersborg (årsmedelvärde på ca 20 μg/m3). I centrum var dock föroreningarna mer utbredda. Allra högst halter PM10 erhölls vid beräkningar i Mariedal, till följd av utbredd vedeldning med äldre vedpannor, trafikerade vägar och ogynnsamma meteorologiska förutsättningar. Enligt detta kan mätning av partiklar inom området vara befogat. Tidsserier av totalhalten PM10 visade att högst halter erhölls på vintern i Vargön, till följd av större uppvärmningsbehov i kombination med lägre utomhustemperatur och mer stabil skiktning. Det lokala bidraget uppvisade en negativ korrelation mot temperaturen. I centrum var halterna dock högst på våren pga slitagepartiklar från dubbdäck samt vägdamm. För Gnosjö undersöktes luftkvaliteten i tre potentiella problemområden; Gårö, centrala Gnosjö och Götarp. Beräkningar i VEDAIR för Gnosjö visade att trafikens bidrag var betydligt mindre, men vedeldning var vanligt förekommande. Samtidigt var årsmedelvärdet för det regionala bakgrundsbidraget ca 1 μg/m3 högre än i Vänersborg. Luftkvaliteten var generellt sett likvärdig den för Vänersborg, men inom stadsdelen Gårö fanns ett område där koncentrationen PM10 var mycket nära miljökvalitetsnormerna. Huvudkällan till emissionen var en enskild fastighet med stort energibehov som värmdes upp uteslutande med ved. I studien gjordes även jämförelse av beräknade PM10-halter från VEDAIR med uppmätta värden i Gnosjö för perioden 3 november till 31 december 2003. Valideringen visade att VEDAIR gav något underskattade, men ändå hyggliga resultat. Tidigare valideringar har enbart utförts för Norrland, och de nya resultaten tyder på att VEDAIR även ger tillförlitliga beräkningar för södra Sverige. Studien visade också att om en enskild fastighetsägare skulle byta ut en äldre vedeldningspanna mot en modern med ackumulatortank skulle årsmedelvärdet PM10 lokalt i fastighetens närområde kunna sjukna med uppåt 4 μg/m3, vilket är en minskning med 25%.

En nedgång har setts i Sverige och Europa när det gäller luftföroreningar de senast årtiondena. Nedgången beror bland annat på minskade emissioner från industrier, övergång från uppvärmning med olje- och kolpannor till fjärrvärme och förbättrad bränslekvalitet. Denna studie utvärderar lufthalts- och nedfallsmätningar gjorda i närheten av pappers- och massaindustrin Korsnäs i Gävle. Mätserierna startar vid sent 1970-tal och går fram till årsskiftet 2009/2010. Nedfall av stoft, sulfat, natrium, kalcium och lufthalter av svaveldioxid samt sot studerades. Jämförelser gjordes med Korsnäs miljöförbättrande åtgärder och emissioner under tidsperioden och med andra mätningar gjorda i Sverige och Gävleborgs län. Studien visade en nedgång av svaveldioxidhalterna i luften. Detta stämmer bra med en kraftig reduktion av svavelemissionerna från fabriksområdet under tidigt 1990-tal då installationer av reningsanläggningar skedde på de största emissionskällorna av svaveldioxid. En minskning av svavelhalten i eldningsoljan från Karskär Energi AB, ett energikombinat ägt av Korsnäs på samma fabriksområde, bidrog under samma tidperiod även till emissionsminskningen. Sothalten visade ingen nedåtgående trend under perioden men var säsongsberoende med i genomsnitt högre halter på vinterhalvåret. Troligtvis berodde detta på förbränningsanläggningar i närområdet, så som enskild förbränning och Karskär Energi AB. Fördelning av de högsta lufthalterna visade inte högre halter av svaveldioxid och sot när medelvindriktningen var ostlig och därmed blåste från fabriksområdet mot mätstationen utan när vindriktningen var sydvästlig och blåste från inlandet. Det totala stoft- och kalciumnedfallet visade ingen nedgång men hade i genomsnitt högre uppmätta halter på sommarhalvåret. Sulfatnedfallet visade högre halter under sent 1980-tal för att därefter minska och natriumnedfallet minskade något under perioden. Inga tydliga kopplingar kunde ses mellan lufthalter respektive nedfall och emissionerna från fabriksområdet när dataserierna sorterades efter vindriktning, vindhastighet och efter sommar- respektive vinterhalvår. Nedfall och lufthalter var inte högre, förutom för svaveldioxid, när jämförelser gjordes med andra mätningar i Sverige och Gävleborgs län och samtliga mätningar låg under periodens gällande nationella gränsvärden. / A decline has been seen in Sweden and Europe when it comes to air pollution the last decades. The decline is partly due to reduced emissions from industries, switching from heating using oil and coal boilers to district heating and better fuel quality. This study evaluates deposition and air concentration measurements made in the vicinity of the pulp and paper industry Korsnäs in Gävle. The measurement series starts at the late 1970s and goes up to year-end 2009/2010. Deposition of dust, sulphate, sodium, calcium and air concentrations of sulphur dioxide and soot were studied. Comparisons were made with Korsnäs environmental measures and emissions during the same time period and with other measurements made in Sweden and Gävleborgs County. The study showed a decrease in sulphur dioxide concentrations in the air. This fits well with a major reduction of sulphur emissions from the factory area in the early 1990s when installations of treatment plants were made at the largest emission sources of sulphur dioxide. Reducing the sulphur content of fuel oil from Karskär Energi AB, an energy combine owned by Korsnäs in the same factory area, contributed to the decrease during the same time period. Air concentrations of soot showed no downward trend over the years, but were seasonal, with higher average soot concentrations in the winter. This was most likely caused by the burning of fuel oil from both the private sector and Karskär Energi AB. The largest air concentrations did not show higher levels of sulphur dioxide and soot when the mean wind direction was easterly and thus blew from factory area toward the monitoring station but when the wind direction was southwesterly and blew from inland. The total dust and calcium deposition showed no decline but had higher average measured levels in the summer. Sulphate deposition showed high levels during the late 1980s but has thereafter decreased. The sodium deposition decreased a little during the time period. No clear connection was found between deposition/air concentrations and emissions from the factory area when the data series were sorted by wind direction, wind speed and after the summer and winter months. Depositions and air concentrations were not higher except for sulphur dioxide when the comparison was made with other measurements in Sweden and Gävleborg County. All measurements were below the then current national limits.

Nitrogen (N) deposition has increased globally over the last 150 years and further increase is predicted for the future. Nitrogen is an important nutrient for lichens, involved in many processes in both photobiont and mycobiont.  However, N can be a stressor, causing many lichens and lichen communities to disappear with increased deposition. The objective of this thesis was to investigate the response of epiphytic lichens to increased N load. This was done by simulating an increased N deposition to lichens in a boreal forest with low background N, including both short term studies with transplanted lichens and long term studies of naturally established lichens. Alectoria sarmentosa was used as a model species for a N-sensitive lichens and Platismatia glauca as a relatively more N-tolerant lichen. Nitrogen deposition was simulated by daily spraying during the growing season with water and isotopically labeled ammonium nitrate (NH4NO3). In Paper I, I found that when N is supplied in realistic doses (equivalent to deposition of 0.6, 6, 12.5, 25 and 50 kg N ha-1), there were no significant differences in uptake of NO3- or NH4+ in either of the lichen species. The results in Paper II indicate that A. samentosa may be limited by phosphorous (P) and not N limited as expected. That study highlights the importance of P, when studying the effects of N deposition, since P can both mitigate and intensify the negative effects of N on epiphytic lichens. Paper III shows that four years of simulated N deposition caused an alteration of the epiphytic lichen community, since A. sarmentosa decreased in the highest N loads (25 and 50 kg ha-1 year-1), Bryoria spp. decreased to 12.5 kg N and higher loads and Hypogymnia physodes decreased over time for all treatments except in 12.5 kg ha-1, where it only decreased during the first treatment year and then increased after 2007.  The abundance of Platismatia glauca increased over time, independent of treatment. As hypothesized, responses to the treatments differed among species, reflecting their different N optima. In paper IV, the effects of N on carbon-based secondary compounds were studied. None of the studied species (P. glauca, A. sarmentosa, Lobaria scrobiculata and Xanthoria aureola) reduced their concentration of secondary compounds during the experimental period, but in P. glauca the concentration of all compounds were significantly lower in N treated thalli compared with control thalli. The results are consistent with a high degree of constitutive defence in three of the four studied lichens, and we conclude that all four studied lichens seem to have a robust chemical defence system despite considerable manipulation of the environmental conditions. However, we don't know if these lichens are able to keep up the high protection level over longer periods comprising a number of years when more new tissue is formed. In conclusion, long term experiments are necessary to understand lichen response to environmental changes.

Background: The negative effects of air pollution on morbidity and mortality have been known since the mid 20th century. The two most well known examples are the Meuse Valley disaster in the 1930’ies and the London black fog in December 1952. Whilst there are numerous epidemiological studies, in which associations between morbidity and mortality and high levels of pollutants have been reported, the underlying mechanisms are not clear. Two of the main air pollutants are particulate matter (PM) mostly emanating from diesel exhaust (DE), and ozone, both of which are highly oxidative. Exposure to DE has resulted in adverse effects both in the respiratory tract and in the cardiovascular system. High ozone levels have also been shown to be associated with increased admissions to hospital for respiratory as well as cardiovascular conditions. The main aim of this thesis was to investigate the respiratory and cardiovascular effects of a combination of exposures to ozone and DE. DE generated during the urban part of the standardized European Transient Cycle (ETC) was compared to DE generated by an idling engine. It was also evaluated whether an acute exposure to ozone would have any effects on the cardiovascular system as assessed by venous occlusion forearm plethysmography and heart rate variability (HRV). In addition, fraction of exhaled nitric oxide (FENO) was evaluated as a potential marker for acute exposure to ozone or DE. Methods: Four double-blind randomized cross-over exposure studies were conducted to investigate the effects of ozone and DE on both the respiratory tract and the vascular function in healthy volunteers. All of the exposures were performed in purposely built “walk-in” chambers with strictly controlled exposures. In the first study, the volunteers were exposed to DE (300µg/m3) generated by an idling engine or to air, for one hour in the morning and to ozone (200 ppb) for two hours in the afternoon. A bronchoscopy with bronchial wash (BW) and bronchoalveolar lavage (BAL) was performed 24 hours after the initial exposure. In study II and III, an assessment of vascular function using venous occlusion forearm plethysmography was performed after an exposure to DE (250 µg/m3) generated under transient running conditions, compared to air exposure (study II) and ozone and air exposure (study III). HRV was assessed under a 24 hour period starting before each exposure (study III). In study IV, FENO measurements were conducted after DE and ozone exposures to investigate whether the previously established airway inflammation would be detectable by this non-invasive method. Results: DE exposure enhanced the established ozone-induced airway inflammation in terms of a pronounced neutrophilia in BW. DE generated under transient running conditions, impaired vascular function in healthy volunteers, whereas exposure to ozone did not. HRV were not altered by exposure to ozone. Exposure to DE caused a significant increase in FENO at the 10  (FENO10) and 50 (FENO50) mL/s flow rates at 6 hours post-exposure, but ozone exposure did not affect FENO at any flow rate or time point. Conclusion: We have tried to mimic real-life exposure to air pollutants. In the first study, an exposure to DE followed by an exposure to ozone in the afternoon resulted in an enhanced airway inflammation, suggesting an additive or synergistic effect, supporting the epidemiological findings of unfavorable effects of the combination of these two air pollutants. DE generated by an engine running at the urban part of the standardized European Transient Cycle impaired two important and complementary aspects of vascular function, the regulation of vascular tone and endogenous fibrinolysis. This has previously been shown with DE generated at idling conditions. This suggests that the mechanisms behind the adverse effects can be found in the properties of the particles and not in the gaseous components. In these studies, exposure to ozone did not impair vascular function in healthy subjects, or cause any alterations in HRV. This suggests that the epidemiological evidence for an increased risk of cardiovascular mortality following acute exposure to ozone might not be totally accurate. Previous controlled exposure studies with ozone have not shown an airway inflammation affecting the endothelium, at least not in the same time-frame as following DE exposure. FENO could possibly be a useful tool for assessing airway inflammation caused by DE, whereas the powerful oxidant ozone did not affect FENO. This suggests that the airway inflammatory effects caused by these two pollutants are regulated via different mechanisms.

INTRODUKTION: Trafikrelaterade utsläpp är ett globalt problem som orsakar dödlighet och sjuklighet i främst utvecklingsländer och större städer där problemet är störst. Astma är en av sjukdomarna som associeras med trafikrelaterade utsläpp och är globalt sett den vanligaste icke kommunicerbara sjukdomen bland barn, som är en särskild utsatt grupp eftersom de växer och deras organ utvecklas. En global uppskattning av World Health Organization visar att cirka två miljarder barn lever i områden där luftföroreningarna överskrider globala gränsvärden för utsläpp. SYFTE: Syftet med studien är att identifiera riskfaktorer associerade till trafikrelaterade utsläpp som kan leda till astma och pip ljud hos barn. METOD: En systematisk litteraturstudie där 15 artiklar ingår. RESULTAT: Resultatet från studien identifierade riskfaktorer som närhet till vägar, trafikutsläppen och om föräldrarna har allergier. Vidare identifierades påverkansfaktorer som årstider, trafikvolym och trafikdensitet. DISKUSSION: Trafikrelaterade luftföroreningar är ett stort problem som kan leda till flera sjukdomar på andningsorganen. Det är ett komplext problem med flera olika riskfaktorer och påverkansfaktorer som samspelar där vissa av riskfaktorerna inte kan påverkas av individen själv och därför behöver policyskapare och beslutsfattare agera redan nu. / INTRODUCTION: Traffic related air pollution is a global problem which causes mortality and morbidity mainly in developing countries and large cities where the problem is largest. Asthma is one of the diseases associated with traffic related air pollution and is globally the most common non-communicable disease among children, who are an especially vulnerable group since they are growing and developing. A global estimation by World Health Organization shows that about two billion children live in areas where air pollution exceeds the global guideline values. PURPOSE: The purpose is to identify risk factors associated with traffic related air pollution which may lead to asthma and wheezing among children. METHODS: A systematic literature review of 15 articles. RESULTS: Results from this study identified risk factors such as proximity to roads, pollutants and parental history of allergy. Furthermore, modifiers such as seasons, traffic volume and traffic density were identified. DISCUSSION: Traffic related air pollution is a big problem which can lead to several diseases on respiratory systems. It is a complex problem where risk factors and modifiers interact with each other where some of the risk factors cannot be addressed by individuals and that is why policymakers must act now.

Arbetet med att minska sjöfartens miljöpåverkan är något som är högaktuellt och under ständig utveckling. Vid en omdirigering där delar av sjötrafiken från Stora Bält förflyttas till Flintrännan, skulle miljöbelastningen minska regionalt och öka lokalt. Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur bränsleförbrukningen förändrades för den del av sjötrafiken som förflyttades till Flintrännan. Genom detta kunde man också se en tendens till hur sjöfartens bidrag till luftföroreningar i Malmö stad kan förväntas förändras. Slutsatserna var att referensfartygen nästan halverade bränsleförbrukningen när dom valde den kortare rutten via Flintrännan framför Stora Bält. Det framkom att sjöfartens totala bidrag till CO2 utsläppen förväntas minska med 60-190 000 ton. Resultatet uppnåddes genom en insamling av trafikflödesdata samt bränsleberäkningar på tre referensfartyg. / Efforts to reduce shipping's environmental impact are something that is highly topical and constantly evolving. At a redirection where parts of the sea traffic from Stora Bält moved to Flintrännan, environmental impact would decrease regionally and increase locally. The purpose of this paper was to find out how the bunker consumption changed for the part of the sea traffic that were moved to Flintrännan. This could also indicate a tendency to change the contribution of shipping to air pollution in Malmö city. The conclusions were that the reference vessels almost halved the bunker consumption when they chose the shorter route via Flintrännan. It was found that shipping's total net contribution to CO2 emissions is expected to decrease by 60-190 000 tons. The result was achieved through a collection of traffic flow data and fuel calculations on three reference vessels.

I takt med att städer växer ökar problemen med buller och luftföroreningar. Trafiken är en stor bidragande orsak till deras uppkomst och det är viktigt att utforma städer så att båda förebyggs. Höga ljudnivåer kan leda till sömnstörningar, stress och högt blodtryck. Enligt Trafikverket uppskattas buller även leda till 500 dödsfall per år i Sverige till följd av hjärtinfarkter och stroke. Luftföroreningar beräknas i sin tur leda till 5500 förtida dödfall årligen i Sverige. Syftet var att undersöka hur metoder som utförs för att minska buller påverkar luftföroreningshalter. Finns det synergieffekter medförande att båda minskar, eller målkonflikter som leder till att båda ökar? För att studera detta modellerades olika scenarier i beräkningsprogrammet CadnaA: rondell/korsning, tyst/vanlig asfalt, stängda kvarter/fristående hus, runda/fyrkantiga hus, olika skärmalternativ samt sänkt hastighet från 50 till 30 km/h. Ekvivalenta samt maximala ljudnivåer för de olika varianterna beräknades. För att kunna undersöka hur luftkvaliteten påverkades användes tillägget AUSTAL2000 för att beräkna års- samt timmedelvärde för NO2 samt dygnsmedel PM10 och årsmedel PM2,5. Bullerdämpande skärmar gav en synergieffekt. Samtliga föroreningar minskade och minskningen var som störst om en skärm placerades på båda sidor om vägen. Dock var halterna högre på vägen med dubbla skärmar, men lägre vid byggnaderna. En synergieffekt visades även för runt hus som ledde till lägre föroreningshalter och ljudnivåer. En målkonflikt identifierades för scenariot med sänkt hastighet. 30 km/h gav lägre buller jämfört med 50 km/h, däremot ökade NO2-halterna medan partikelhalterna var oförändrade. Andra studier har dock visat det motsatta, att sänkt hastighet leder till lägre NOx-halter. Korsning, tyst asfalt och stängda kvarter gav lägst ljudnivåer. För luftföroreningarna var resultatet mer spretigt. Rondell gav lägst NO2-halter men oförändrade partikelhalter. Dock har tidigare studier visat att även rondell gett lägre ljudnivåer. Tyst asfalt kunde inte tas hänsyn till av modellen varför resultatet inte visade någon skillnad. Tidigare studier pekar inte på någon minskning utan snarare en eventuell ökning. Stängda kvarter gav lägre årsmedel av NO2 och lägre timmedel men oförändrade partikelhalter på innergårdarna. Vid vägen var halterna dock högre för stängda kvarter.

Miljörisker är risker som är relaterade till miljöproblem och hot kopplat till det. Hur människor i Sverige uppfattar det kan skilja sig runt om i landet. Den här studiens syfte är att undersöka uppfattningen och riskperceptionen hos människor i de två orterna Skoghall och Tullinge, samt hur samhällsstrukturer och kulturella världsbilder påverkar uppfattningen och synen på miljörisker relaterat till klimatförändringar och luftföroreningar. Studien använder en komparativ metod där riskperception och uppfattningar hos människor i de två orterna är egenskaperna som jämförs utifrån det teoretiska ramverket Cultural Theory of Risk. Fokusgruppsintervjuer används för datainsamling som genomfördes under två tillfällen i respektive ort, data analyseras med tematisk analys där mönster i intervjusvar beskrivs i form av teman. Studiens resultat visar att skillnader såväl som likheter kan hittas i uppfattning av miljörisker i båda orterna. Den största skillnaden mellan orterna är att det finns mångfald vad gäller synen på miljörisker på en lokal nivå i Skoghall än i Tullinge, där det visar sig råda mer samsyn. Den största likheten mellan orterna är hur nyheter och media med mera påverkar människors uppfattning av miljörisker på ett sätt som gör att de bland annat anser att klimatförändringar och luftföroreningars effekter skulle bli mer allvarliga utanför Sverige. Slutligen visar studien att det generellt finns en påverkan från samhällsstrukturer och kulturella världsbilder i riskperception hos människor som är delvis grunden till skillnaderna och likheterna mellan orterna. / Environmental risks are risks connected to environmental issues and threats that come with them. How people in Sweden perceive them can vary around the country. This study’s purpose is to examine the comprehension and perception of environmental risks linked to climate change and air pollution in the two localities of Skoghall and Tullinge. How social structures and cultural worldviews are affecting them is also examined. The study is using a comparative method where the risk perception and comprehension of the people in the two localities are the characteristics that are compared, based on the theoretical framework of Cultural Theory of Risk. Focus group interviews are used to collect data with two interviews that is made in each locality, the data is analyzed with Thematic analysis where patterns in the interview answers are described through themes. The result of this study shows that there are differences and similarities between the localities when it comes to the comprehension of environmental risks. The greatest difference between the localities is that there is more of a diversity in perception of environmental risks on a local level in Skoghall than in Tullinge, where there is more of a consensus on the matter. The greatest similarity between the localities is regarding how news and media etc. are influencing people’s comprehension of environmental risks in a way that they, among other things, think that the effects of climate change and air pollution would be more serious outside of Sweden. Finally, the study shows that there is a general effect from social structures and cultural worldviews on the risk perception of people in both localities, which is partially the cause of the differences and similarities between them.

Skytte med eldhandvapen skapar buller, utsläpp av farliga ämnen och risk för att avlossade projektiler missar sina mål och istället hamnar utanför skjutbanan. Att förlägga skjutbanor inomhus löser vissa av dessa problem. Samtidigt kan risken för att utsättas för farliga ämnen öka för dem som brukar skjutbanan. En nyckelfaktor för att omhänderta dessa farliga ämnen och därmed skapa en god arbetsmiljö på inomhusskjutbanan är att ventilationen fungerar på rätt sätt. Syftet med detta arbete är främst att utvärdera hur ventilationen på inomhusskjutbanor bör utformas för att ventilera bort de hälsofarliga ämnen som uppstår. Arbetet har särskilt fokuserat på blyföroreningar men resultatet är generaliserbart även för många andra föroreningar som är aktuella. Arbetet är en del av Fortifikationsverkets pågående projekt om framtidens inomhusskjutbanor. Gränssättande för ventilationen är att arbetsmiljön på en inomhusskjutbana måste uppfylla relevanta arbetsmiljökrav. Utöver frågan om ventilation belyses även andra aspekter som är av vikt för att säkra en god arbetsmiljö. Arbetet har baserats på en forskningsöversikt där material från 1975 och fram till idag har studerats. Sökningarna har skett både strukturerat och riktat. Den strukturerade sökningen har skett i Web of Science och Scopus. Arbetet har identifierat de normer som används internationellt och som också har legat till grund för många av de skjutbanor som uppförts i Sverige. Vidare har arbetet identifierat den ursprungliga rapport som merparten av den tillgängliga litteraturen baserats på. I denna ursprungliga rapport har vi även identifierat viktiga frågetecken angående vilka grundförutsättningar som denna rapport baserats på. Resultatet av forskningsöversikten är att skjutbanor bör projekteras med laminärt flöde (“kolvströmning”) från skyttarna och mot kulfånget. Ventilationen bör projekteras med ett flöde på mellan 0,25 och 0,4 m/s. Ett bra verktyg under projekteringen är CFD-simuleringar. Med dessa kan olika tekniska lösningar utvärderas och för befintliga skjutbanor kan även orsak till eventuella problem undersökas. CFD-simuleringsresultaten bör i görligaste mån verifieras mot uppmätta värden. Vidare är både städning och personlig hygien viktiga faktorer för att arbetsmiljön på en inomhusskjutbana skall vara god. Ytskikt som är lätta att städa skall väljas och förutsättningar för att hantera både tvätt av arbetskläder och personlig hygien skall finnas. Dessa resultat knyts ihop under diskussionskapitlet där två grundläggande scenarier formuleras, ett för en nybyggnation och ett för en ombyggnad av en befintlig inomhusskjutbana. / The use of firearms creates noise pollution, release of toxic elements and a risk that the projectiles miss the targets and end up outside of the firing range. One of the solutions to these issues is to erect walls and a roof around the range, and thus create an indoor firing range. This might however increase the range users’ exposure to toxic elements related to the discharge of firearms. To mitigate this the indoor firing range needs a properly designed and well-functioning ventilation system. The purpose of this study is to evaluate how ventilation systems for indoor firing ranges should be designed in order to remove the toxic elements released when shooting. The study is primarily focused on lead pollution, but the results can also be generalised for a multitude of other relevant pollutants. The study is part of the Swedish Fortifications Agency (Fortifikationsverket) project regarding the design of future indoor firing ranges. The design parameters for ventilation systems at indoor firing ranges are regulated by the occupational safety and health regulations. In the final part of the study the authors also address other important aspects to create a safe working environment at indoor firing ranges. This study is conducted as a research review where literature from 1975 up until today has been studied. Search terms based on permutations of “shooting”, “firing”, “range”, “ventilation” and “firearm” have been used in the Web of Science and Scopus databases. The resulting list, after being culled for duplicates and “false positives”, contained approximately 70 articles. Reviewing these articles let us identify the design parameters used both internationally and nationally in Sweden. We also identified the original report that most of the internationally available literature is based upon. In this Bachelor of Science thesis, we also raise some questions related to the original report and the prerequisites it was based upon. The result of the research survey is that the ventilation for indoor firing ranges should be designed for laminar flow (piston flow) in the direction from the shooters towards the bullet trap. The air flow should be between 0,25 and 0,4 m/s (50 to 75 feet per minute). A good tool when designing the range ventilation is CFD simulations. CFD simulations allow for early phase evaluation of different design solutions. Similar simulations can also be used when problem solving problems on already existing ranges, if any. Furthermore, both cleaning and personal hygiene are crucial components to achieve a safe working environment at indoor firing ranges. To facilitate cleaning the range should have surface materials that are non-porous and easy to clean. Washing facilities for work clothes and personal hygiene should be present. These results are addressed as part of the discussion chapter in the Bachelor of Science thesis where two basic scenarios are formulated, one for building a new indoor firing range, and one for redesigning an existing indoor firing range.

Air pollution cause approximately 5000 premature deaths in Sweden each year. Residential wood combustion of solid biomass (RWC) is responsible for at least 1000 based on a relative risk coefficient of 17 % per 10 μg/m3 exposure. The carcinogenic properties of RWC emissions is linked to their content of particulates and polycyclic aromatic hydrocarbons (PAH’s). The ambition of this study is to answer whether cancer risk may be used as indicator for out dated heating technology with high emissions of carcinogenic air pollutants, and which socioeconomic costs that can be linked to such a scenario. The efficacy of different instruments that are discussed in Swedish environmental policy is also discussed. A transdisciplinary approach, constituting of a literature review, statistical analysis, gap analysis and multi criteria analysis was applied as study design. A literature review resulted in a mapping of the state of the art concerning RWC particulates and their impact on cancer in Sweden together with its related socioeconomic costs. The study is focused on PM2,5 and B(a)P emissions. A statistical analysis examined the potential relationship between short-lived micro nuclei (MN) in Swedish 12-year old school children, and their exposure to the carcinogenic PAH Benzo(a)pyrene (B(a)P) from RWC in Sweden. The results suggest that higher rates of lung cancer incidence, and socioeconomic costs may be found in areas burdened with high rates of RWC emissions from outdated heating technology. The MCA suggest that a combination of instruments is most suitable to achieve the targeted specification for B(a)P in the Clean Air objective, as found in previous CBA’s, and that other instrument may lack efficacy. / Varje år orsakar luftföroreningar omkring 5000 prematura dödsfall i Sverige. Småskalig vedeldning (RWC) ansvarar för åtminstone 1000 av dessa, baserat på den relativa risk-koefficienten 17 % per 10 μg/m3 exponering. De cancerogena egenskaperna hos vedeldningsutsläpp beror bland annat på dess partiklar som bland annat innehåller polycykliska aromatiska kolväten (PAH:er). Ambitionen med denna studie är att besvara hur framtida cancerrisk kan användas som indikator för luftföroreningar från omodern uppvärmningsteknik och vilka samhällsekonomiska följder som kan länkas till en sådan. Dessutom undersöktes styrkraften hos de styrmedel som diskuteras i svensk miljöpolicy. Med hjälp av ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt, bestående av litteraturgenomgång, statistisk analys, gapanalys och multikriterieanalys besvarades frågorna. Litteraturgenomgången resulterade i en kartläggning av det nuvarande kunskapsläget om vedpartiklars påverkan på cancer i Sverige och dess relaterade samhällskostnader. Studien är fokuserad på PM2,5 och B(a)P emissioner. En statistisk analys undersökte korrelationen mellan en biomarkor för framtida cancerrisk, kortlivade mikrokärnor (MN), hos svenska 12-åriga skolelever, och deras vedröksexponering. Resultaten indikerar svagt att större risk för lungcancer kan spås i områden med relativt högre exponering för vedrökskomponenten B(a)P, alltså områden med omodern uppvärmningsutrustning. Multikriterieanalysen visar, liksom i tidigare kostnad-effektivitetsanalyser, att en kombination av olika styrmedel har störst potential att uppnå specifikationerna för PM2,5 och B(a)P i det svenska miljökvalitetsmålet Ren luft. Andra styrmedel kan sakna styrkraft.