Background: The negative effects of air pollution on morbidity and mortality have been known since the mid 20th century. The two most well known examples are the Meuse Valley disaster in the 1930’ies and the London black fog in December 1952. Whilst there are numerous epidemiological studies, in which associations between morbidity and mortality and high levels of pollutants have been reported, the underlying mechanisms are not clear. Two of the main air pollutants are particulate matter (PM) mostly emanating from diesel exhaust (DE), and ozone, both of which are highly oxidative. Exposure to DE has resulted in adverse effects both in the respiratory tract and in the cardiovascular system. High ozone levels have also been shown to be associated with increased admissions to hospital for respiratory as well as cardiovascular conditions. The main aim of this thesis was to investigate the respiratory and cardiovascular effects of a combination of exposures to ozone and DE. DE generated during the urban part of the standardized European Transient Cycle (ETC) was compared to DE generated by an idling engine. It was also evaluated whether an acute exposure to ozone would have any effects on the cardiovascular system as assessed by venous occlusion forearm plethysmography and heart rate variability (HRV). In addition, fraction of exhaled nitric oxide (FENO) was evaluated as a potential marker for acute exposure to ozone or DE. Methods: Four double-blind randomized cross-over exposure studies were conducted to investigate the effects of ozone and DE on both the respiratory tract and the vascular function in healthy volunteers. All of the exposures were performed in purposely built “walk-in” chambers with strictly controlled exposures. In the first study, the volunteers were exposed to DE (300µg/m3) generated by an idling engine or to air, for one hour in the morning and to ozone (200 ppb) for two hours in the afternoon. A bronchoscopy with bronchial wash (BW) and bronchoalveolar lavage (BAL) was performed 24 hours after the initial exposure. In study II and III, an assessment of vascular function using venous occlusion forearm plethysmography was performed after an exposure to DE (250 µg/m3) generated under transient running conditions, compared to air exposure (study II) and ozone and air exposure (study III). HRV was assessed under a 24 hour period starting before each exposure (study III). In study IV, FENO measurements were conducted after DE and ozone exposures to investigate whether the previously established airway inflammation would be detectable by this non-invasive method. Results: DE exposure enhanced the established ozone-induced airway inflammation in terms of a pronounced neutrophilia in BW. DE generated under transient running conditions, impaired vascular function in healthy volunteers, whereas exposure to ozone did not. HRV were not altered by exposure to ozone. Exposure to DE caused a significant increase in FENO at the 10  (FENO10) and 50 (FENO50) mL/s flow rates at 6 hours post-exposure, but ozone exposure did not affect FENO at any flow rate or time point. Conclusion: We have tried to mimic real-life exposure to air pollutants. In the first study, an exposure to DE followed by an exposure to ozone in the afternoon resulted in an enhanced airway inflammation, suggesting an additive or synergistic effect, supporting the epidemiological findings of unfavorable effects of the combination of these two air pollutants. DE generated by an engine running at the urban part of the standardized European Transient Cycle impaired two important and complementary aspects of vascular function, the regulation of vascular tone and endogenous fibrinolysis. This has previously been shown with DE generated at idling conditions. This suggests that the mechanisms behind the adverse effects can be found in the properties of the particles and not in the gaseous components. In these studies, exposure to ozone did not impair vascular function in healthy subjects, or cause any alterations in HRV. This suggests that the epidemiological evidence for an increased risk of cardiovascular mortality following acute exposure to ozone might not be totally accurate. Previous controlled exposure studies with ozone have not shown an airway inflammation affecting the endothelium, at least not in the same time-frame as following DE exposure. FENO could possibly be a useful tool for assessing airway inflammation caused by DE, whereas the powerful oxidant ozone did not affect FENO. This suggests that the airway inflammatory effects caused by these two pollutants are regulated via different mechanisms.

INTRODUKTION: Trafikrelaterade utsläpp är ett globalt problem som orsakar dödlighet och sjuklighet i främst utvecklingsländer och större städer där problemet är störst. Astma är en av sjukdomarna som associeras med trafikrelaterade utsläpp och är globalt sett den vanligaste icke kommunicerbara sjukdomen bland barn, som är en särskild utsatt grupp eftersom de växer och deras organ utvecklas. En global uppskattning av World Health Organization visar att cirka två miljarder barn lever i områden där luftföroreningarna överskrider globala gränsvärden för utsläpp. SYFTE: Syftet med studien är att identifiera riskfaktorer associerade till trafikrelaterade utsläpp som kan leda till astma och pip ljud hos barn. METOD: En systematisk litteraturstudie där 15 artiklar ingår. RESULTAT: Resultatet från studien identifierade riskfaktorer som närhet till vägar, trafikutsläppen och om föräldrarna har allergier. Vidare identifierades påverkansfaktorer som årstider, trafikvolym och trafikdensitet. DISKUSSION: Trafikrelaterade luftföroreningar är ett stort problem som kan leda till flera sjukdomar på andningsorganen. Det är ett komplext problem med flera olika riskfaktorer och påverkansfaktorer som samspelar där vissa av riskfaktorerna inte kan påverkas av individen själv och därför behöver policyskapare och beslutsfattare agera redan nu. / INTRODUCTION: Traffic related air pollution is a global problem which causes mortality and morbidity mainly in developing countries and large cities where the problem is largest. Asthma is one of the diseases associated with traffic related air pollution and is globally the most common non-communicable disease among children, who are an especially vulnerable group since they are growing and developing. A global estimation by World Health Organization shows that about two billion children live in areas where air pollution exceeds the global guideline values. PURPOSE: The purpose is to identify risk factors associated with traffic related air pollution which may lead to asthma and wheezing among children. METHODS: A systematic literature review of 15 articles. RESULTS: Results from this study identified risk factors such as proximity to roads, pollutants and parental history of allergy. Furthermore, modifiers such as seasons, traffic volume and traffic density were identified. DISCUSSION: Traffic related air pollution is a big problem which can lead to several diseases on respiratory systems. It is a complex problem where risk factors and modifiers interact with each other where some of the risk factors cannot be addressed by individuals and that is why policymakers must act now.

Arbetet med att minska sjöfartens miljöpåverkan är något som är högaktuellt och under ständig utveckling. Vid en omdirigering där delar av sjötrafiken från Stora Bält förflyttas till Flintrännan, skulle miljöbelastningen minska regionalt och öka lokalt. Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur bränsleförbrukningen förändrades för den del av sjötrafiken som förflyttades till Flintrännan. Genom detta kunde man också se en tendens till hur sjöfartens bidrag till luftföroreningar i Malmö stad kan förväntas förändras. Slutsatserna var att referensfartygen nästan halverade bränsleförbrukningen när dom valde den kortare rutten via Flintrännan framför Stora Bält. Det framkom att sjöfartens totala bidrag till CO2 utsläppen förväntas minska med 60-190 000 ton. Resultatet uppnåddes genom en insamling av trafikflödesdata samt bränsleberäkningar på tre referensfartyg. / Efforts to reduce shipping's environmental impact are something that is highly topical and constantly evolving. At a redirection where parts of the sea traffic from Stora Bält moved to Flintrännan, environmental impact would decrease regionally and increase locally. The purpose of this paper was to find out how the bunker consumption changed for the part of the sea traffic that were moved to Flintrännan. This could also indicate a tendency to change the contribution of shipping to air pollution in Malmö city. The conclusions were that the reference vessels almost halved the bunker consumption when they chose the shorter route via Flintrännan. It was found that shipping's total net contribution to CO2 emissions is expected to decrease by 60-190 000 tons. The result was achieved through a collection of traffic flow data and fuel calculations on three reference vessels.

I takt med att städer växer ökar problemen med buller och luftföroreningar. Trafiken är en stor bidragande orsak till deras uppkomst och det är viktigt att utforma städer så att båda förebyggs. Höga ljudnivåer kan leda till sömnstörningar, stress och högt blodtryck. Enligt Trafikverket uppskattas buller även leda till 500 dödsfall per år i Sverige till följd av hjärtinfarkter och stroke. Luftföroreningar beräknas i sin tur leda till 5500 förtida dödfall årligen i Sverige. Syftet var att undersöka hur metoder som utförs för att minska buller påverkar luftföroreningshalter. Finns det synergieffekter medförande att båda minskar, eller målkonflikter som leder till att båda ökar? För att studera detta modellerades olika scenarier i beräkningsprogrammet CadnaA: rondell/korsning, tyst/vanlig asfalt, stängda kvarter/fristående hus, runda/fyrkantiga hus, olika skärmalternativ samt sänkt hastighet från 50 till 30 km/h. Ekvivalenta samt maximala ljudnivåer för de olika varianterna beräknades. För att kunna undersöka hur luftkvaliteten påverkades användes tillägget AUSTAL2000 för att beräkna års- samt timmedelvärde för NO2 samt dygnsmedel PM10 och årsmedel PM2,5. Bullerdämpande skärmar gav en synergieffekt. Samtliga föroreningar minskade och minskningen var som störst om en skärm placerades på båda sidor om vägen. Dock var halterna högre på vägen med dubbla skärmar, men lägre vid byggnaderna. En synergieffekt visades även för runt hus som ledde till lägre föroreningshalter och ljudnivåer. En målkonflikt identifierades för scenariot med sänkt hastighet. 30 km/h gav lägre buller jämfört med 50 km/h, däremot ökade NO2-halterna medan partikelhalterna var oförändrade. Andra studier har dock visat det motsatta, att sänkt hastighet leder till lägre NOx-halter. Korsning, tyst asfalt och stängda kvarter gav lägst ljudnivåer. För luftföroreningarna var resultatet mer spretigt. Rondell gav lägst NO2-halter men oförändrade partikelhalter. Dock har tidigare studier visat att även rondell gett lägre ljudnivåer. Tyst asfalt kunde inte tas hänsyn till av modellen varför resultatet inte visade någon skillnad. Tidigare studier pekar inte på någon minskning utan snarare en eventuell ökning. Stängda kvarter gav lägre årsmedel av NO2 och lägre timmedel men oförändrade partikelhalter på innergårdarna. Vid vägen var halterna dock högre för stängda kvarter.

Miljörisker är risker som är relaterade till miljöproblem och hot kopplat till det. Hur människor i Sverige uppfattar det kan skilja sig runt om i landet. Den här studiens syfte är att undersöka uppfattningen och riskperceptionen hos människor i de två orterna Skoghall och Tullinge, samt hur samhällsstrukturer och kulturella världsbilder påverkar uppfattningen och synen på miljörisker relaterat till klimatförändringar och luftföroreningar. Studien använder en komparativ metod där riskperception och uppfattningar hos människor i de två orterna är egenskaperna som jämförs utifrån det teoretiska ramverket Cultural Theory of Risk. Fokusgruppsintervjuer används för datainsamling som genomfördes under två tillfällen i respektive ort, data analyseras med tematisk analys där mönster i intervjusvar beskrivs i form av teman. Studiens resultat visar att skillnader såväl som likheter kan hittas i uppfattning av miljörisker i båda orterna. Den största skillnaden mellan orterna är att det finns mångfald vad gäller synen på miljörisker på en lokal nivå i Skoghall än i Tullinge, där det visar sig råda mer samsyn. Den största likheten mellan orterna är hur nyheter och media med mera påverkar människors uppfattning av miljörisker på ett sätt som gör att de bland annat anser att klimatförändringar och luftföroreningars effekter skulle bli mer allvarliga utanför Sverige. Slutligen visar studien att det generellt finns en påverkan från samhällsstrukturer och kulturella världsbilder i riskperception hos människor som är delvis grunden till skillnaderna och likheterna mellan orterna. / Environmental risks are risks connected to environmental issues and threats that come with them. How people in Sweden perceive them can vary around the country. This study’s purpose is to examine the comprehension and perception of environmental risks linked to climate change and air pollution in the two localities of Skoghall and Tullinge. How social structures and cultural worldviews are affecting them is also examined. The study is using a comparative method where the risk perception and comprehension of the people in the two localities are the characteristics that are compared, based on the theoretical framework of Cultural Theory of Risk. Focus group interviews are used to collect data with two interviews that is made in each locality, the data is analyzed with Thematic analysis where patterns in the interview answers are described through themes. The result of this study shows that there are differences and similarities between the localities when it comes to the comprehension of environmental risks. The greatest difference between the localities is that there is more of a diversity in perception of environmental risks on a local level in Skoghall than in Tullinge, where there is more of a consensus on the matter. The greatest similarity between the localities is regarding how news and media etc. are influencing people’s comprehension of environmental risks in a way that they, among other things, think that the effects of climate change and air pollution would be more serious outside of Sweden. Finally, the study shows that there is a general effect from social structures and cultural worldviews on the risk perception of people in both localities, which is partially the cause of the differences and similarities between them.

Skytte med eldhandvapen skapar buller, utsläpp av farliga ämnen och risk för att avlossade projektiler missar sina mål och istället hamnar utanför skjutbanan. Att förlägga skjutbanor inomhus löser vissa av dessa problem. Samtidigt kan risken för att utsättas för farliga ämnen öka för dem som brukar skjutbanan. En nyckelfaktor för att omhänderta dessa farliga ämnen och därmed skapa en god arbetsmiljö på inomhusskjutbanan är att ventilationen fungerar på rätt sätt. Syftet med detta arbete är främst att utvärdera hur ventilationen på inomhusskjutbanor bör utformas för att ventilera bort de hälsofarliga ämnen som uppstår. Arbetet har särskilt fokuserat på blyföroreningar men resultatet är generaliserbart även för många andra föroreningar som är aktuella. Arbetet är en del av Fortifikationsverkets pågående projekt om framtidens inomhusskjutbanor. Gränssättande för ventilationen är att arbetsmiljön på en inomhusskjutbana måste uppfylla relevanta arbetsmiljökrav. Utöver frågan om ventilation belyses även andra aspekter som är av vikt för att säkra en god arbetsmiljö. Arbetet har baserats på en forskningsöversikt där material från 1975 och fram till idag har studerats. Sökningarna har skett både strukturerat och riktat. Den strukturerade sökningen har skett i Web of Science och Scopus. Arbetet har identifierat de normer som används internationellt och som också har legat till grund för många av de skjutbanor som uppförts i Sverige. Vidare har arbetet identifierat den ursprungliga rapport som merparten av den tillgängliga litteraturen baserats på. I denna ursprungliga rapport har vi även identifierat viktiga frågetecken angående vilka grundförutsättningar som denna rapport baserats på. Resultatet av forskningsöversikten är att skjutbanor bör projekteras med laminärt flöde (“kolvströmning”) från skyttarna och mot kulfånget. Ventilationen bör projekteras med ett flöde på mellan 0,25 och 0,4 m/s. Ett bra verktyg under projekteringen är CFD-simuleringar. Med dessa kan olika tekniska lösningar utvärderas och för befintliga skjutbanor kan även orsak till eventuella problem undersökas. CFD-simuleringsresultaten bör i görligaste mån verifieras mot uppmätta värden. Vidare är både städning och personlig hygien viktiga faktorer för att arbetsmiljön på en inomhusskjutbana skall vara god. Ytskikt som är lätta att städa skall väljas och förutsättningar för att hantera både tvätt av arbetskläder och personlig hygien skall finnas. Dessa resultat knyts ihop under diskussionskapitlet där två grundläggande scenarier formuleras, ett för en nybyggnation och ett för en ombyggnad av en befintlig inomhusskjutbana. / The use of firearms creates noise pollution, release of toxic elements and a risk that the projectiles miss the targets and end up outside of the firing range. One of the solutions to these issues is to erect walls and a roof around the range, and thus create an indoor firing range. This might however increase the range users’ exposure to toxic elements related to the discharge of firearms. To mitigate this the indoor firing range needs a properly designed and well-functioning ventilation system. The purpose of this study is to evaluate how ventilation systems for indoor firing ranges should be designed in order to remove the toxic elements released when shooting. The study is primarily focused on lead pollution, but the results can also be generalised for a multitude of other relevant pollutants. The study is part of the Swedish Fortifications Agency (Fortifikationsverket) project regarding the design of future indoor firing ranges. The design parameters for ventilation systems at indoor firing ranges are regulated by the occupational safety and health regulations. In the final part of the study the authors also address other important aspects to create a safe working environment at indoor firing ranges. This study is conducted as a research review where literature from 1975 up until today has been studied. Search terms based on permutations of “shooting”, “firing”, “range”, “ventilation” and “firearm” have been used in the Web of Science and Scopus databases. The resulting list, after being culled for duplicates and “false positives”, contained approximately 70 articles. Reviewing these articles let us identify the design parameters used both internationally and nationally in Sweden. We also identified the original report that most of the internationally available literature is based upon. In this Bachelor of Science thesis, we also raise some questions related to the original report and the prerequisites it was based upon. The result of the research survey is that the ventilation for indoor firing ranges should be designed for laminar flow (piston flow) in the direction from the shooters towards the bullet trap. The air flow should be between 0,25 and 0,4 m/s (50 to 75 feet per minute). A good tool when designing the range ventilation is CFD simulations. CFD simulations allow for early phase evaluation of different design solutions. Similar simulations can also be used when problem solving problems on already existing ranges, if any. Furthermore, both cleaning and personal hygiene are crucial components to achieve a safe working environment at indoor firing ranges. To facilitate cleaning the range should have surface materials that are non-porous and easy to clean. Washing facilities for work clothes and personal hygiene should be present. These results are addressed as part of the discussion chapter in the Bachelor of Science thesis where two basic scenarios are formulated, one for building a new indoor firing range, and one for redesigning an existing indoor firing range.

Air pollution cause approximately 5000 premature deaths in Sweden each year. Residential wood combustion of solid biomass (RWC) is responsible for at least 1000 based on a relative risk coefficient of 17 % per 10 μg/m3 exposure. The carcinogenic properties of RWC emissions is linked to their content of particulates and polycyclic aromatic hydrocarbons (PAH’s). The ambition of this study is to answer whether cancer risk may be used as indicator for out dated heating technology with high emissions of carcinogenic air pollutants, and which socioeconomic costs that can be linked to such a scenario. The efficacy of different instruments that are discussed in Swedish environmental policy is also discussed. A transdisciplinary approach, constituting of a literature review, statistical analysis, gap analysis and multi criteria analysis was applied as study design. A literature review resulted in a mapping of the state of the art concerning RWC particulates and their impact on cancer in Sweden together with its related socioeconomic costs. The study is focused on PM2,5 and B(a)P emissions. A statistical analysis examined the potential relationship between short-lived micro nuclei (MN) in Swedish 12-year old school children, and their exposure to the carcinogenic PAH Benzo(a)pyrene (B(a)P) from RWC in Sweden. The results suggest that higher rates of lung cancer incidence, and socioeconomic costs may be found in areas burdened with high rates of RWC emissions from outdated heating technology. The MCA suggest that a combination of instruments is most suitable to achieve the targeted specification for B(a)P in the Clean Air objective, as found in previous CBA’s, and that other instrument may lack efficacy. / Varje år orsakar luftföroreningar omkring 5000 prematura dödsfall i Sverige. Småskalig vedeldning (RWC) ansvarar för åtminstone 1000 av dessa, baserat på den relativa risk-koefficienten 17 % per 10 μg/m3 exponering. De cancerogena egenskaperna hos vedeldningsutsläpp beror bland annat på dess partiklar som bland annat innehåller polycykliska aromatiska kolväten (PAH:er). Ambitionen med denna studie är att besvara hur framtida cancerrisk kan användas som indikator för luftföroreningar från omodern uppvärmningsteknik och vilka samhällsekonomiska följder som kan länkas till en sådan. Dessutom undersöktes styrkraften hos de styrmedel som diskuteras i svensk miljöpolicy. Med hjälp av ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt, bestående av litteraturgenomgång, statistisk analys, gapanalys och multikriterieanalys besvarades frågorna. Litteraturgenomgången resulterade i en kartläggning av det nuvarande kunskapsläget om vedpartiklars påverkan på cancer i Sverige och dess relaterade samhällskostnader. Studien är fokuserad på PM2,5 och B(a)P emissioner. En statistisk analys undersökte korrelationen mellan en biomarkor för framtida cancerrisk, kortlivade mikrokärnor (MN), hos svenska 12-åriga skolelever, och deras vedröksexponering. Resultaten indikerar svagt att större risk för lungcancer kan spås i områden med relativt högre exponering för vedrökskomponenten B(a)P, alltså områden med omodern uppvärmningsutrustning. Multikriterieanalysen visar, liksom i tidigare kostnad-effektivitetsanalyser, att en kombination av olika styrmedel har störst potential att uppnå specifikationerna för PM2,5 och B(a)P i det svenska miljökvalitetsmålet Ren luft. Andra styrmedel kan sakna styrkraft.

Vilken arbetsmiljö möter vi som konstnärer? Vad får våra kroppar hantera? I mitt konstnärliga utforskande har jag intresserat mig för de risker vi utsätter oss för i vår arbetsmiljö på Konstfack. Vardagen i verkstäderna för med sig många exempel på de utmaningar våra kroppar ställs inför.  Vi testar gärna nya tekniker, nya material, plaster och kemikalier med främmande egenskaper att förhålla sig till. Kroppen, materialet och arbetsmiljön har varit centralt närvarande i min process, men kanske framför allt frågan om varför vi så gärna bortser från de risker vi utsätter oss för. Hur hanterar vi vetskapen om hoten på ett psykologiskt plan?  Genom skulptur, hantverkstekniker och materialval har jag undersökt det luftburna hotet, ett ämne som lämnar utrymme för subjektivitet. Det är idén av ett hot, något abstrakt och osynligt, ibland förnimbart, ibland inte. Vad vi väljer att tro på kan i vissa fall ha större effekt än den faktiska materiella inverkan på våra kroppar. Något som länge ansetts vara helande kan plötsligt ses som skadligt – en dualitet som jag gett uttryck för i min gestaltning. Den mångbottnade upplevelsen av dessa hot har en förmåga att påverka varje del av våra liv. För att ge en upplevelse av kontroll och avdramatisera kroppens sårbarhet skapar vi undermedvetet nya beteendemönster, eller förändrar hela vår verklighetsuppfattning. Men vad händer om vi förlikar oss med det som rör sig i det undermedvetna? Kan vi internalisera vetskapen om kroppens sårbarhet? / What work environment do we encounter as artists? What can our bodies handle? In my artistic exploration, I have taken an interest in the risks we expose ourselves to in our work environment at Konstfack. Everyday life in the workshops brings many examples of the challenges our bodies face. We like to test new technologies, new materials, plastics, and chemicals with strange new properties to deal with. The body, the material, and the work environment have been central in my process, but perhaps above all the question of why we are so happy to ignore the risks we expose ourselves to. How do we deal with the knowledge of these threats on a psychological level? Through sculptural techniques and choice of materials, I have explored the airborne threat, a subject that leaves room for subjectivity. It is the idea of a threat, something abstract and invisible, sometimes tangible, sometimes not. What we choose to believe in can in some cases have a more significant effect than the actual material impact on our bodies. Something that has long been considered healing can suddenly be seen as harmful – a duality that I have expressed in my artistic exploration. The multifaceted experience of these threats has the ability to affect every part of our lives. To give an experience of control, and downplay the subconscious presence of the body's vulnerability we create new behavior patterns or change our entire perception of reality. But what happens if we come to terms with what moves in the subconscious? Can we internalize the knowledge of the body's vulnerability?

Consumption-based environmental impact trends for the Swedish economy have been generated and analysed in order to determine their levels compared to official production-based data, and to determine whether or not the Swedish economy has decoupled growth in domestic final demand from worldwide environmental impact. Three energy resources (oil, coal and gas use, as well as their aggregate fossil fuel use) and seven emissions (CO2, CH4, N2O, SO2, NOx, CO and NMVOC, as well as the aggregate CO2 equivalents) were studied. An augmented single-regional input–output model has been deployed, with world average energy and emission intensities used for products produced abroad. A new method for updating input–output tables for years missing official input–output tables, was also developed. For each of the resources and the emissions, two time series were generated based on two different revisions of Swedish national accounts data, one for the period 1993–2003, the other for the period 2000–2005. The analysis uses a recently revised time series of environmental data from the Swedish environmental accounts, as well as recently published global environmental data from the IEA and from the EDGAR emissions database (all data from 2010 or later). An index decomposition analysis was also performed to detect the various components of the time series. For fossil fuels consumption-based data don't differ much from production-based data in total. For the greenhouse gases there is a clear increase (CO2eq emissions increase approximately 20 % from 1993–2005, mainly driven by an increase in CH4 emissions), resulting from increased emissions abroad due to the increased demand for imported products. This suggests Sweden has not decoupled economic growth from increasing greenhouse gas emissions – contrary to what the slightly decreasing official production-based UNFCCC data say. For the precursor gases (SO2, NOx, CO and NMVOC), emissions are generally decreasing, with the exception of SO2 and NOx which increase in the second time series. For all emissions studied, consumption-based data lie at much higher levels than the official production-based UNFCCC data. However, further research is needed regarding the resolution of the data of the energy use and the emissions generated abroad by the Swedish domestic final demand. Also, extension of the time series and of the environmental parameters to such things as material use is needed to find out with more certainty to what extent Swedish growth has been sustainable or not. / I den här studien har konsumtionsbaserade tidsserier på svensk fossilbränsleanvändning och på svenska utsläpp av luftföroreningar tagits fram i avsikt att jämföra dessa med de officiella produktionsbaserade tidsserierna. Syftet har varit att avgöra om det svenska samhällets påverkan på resurser och miljö ur ett konsumtionsperspektiv har minskat eller ökat över tiden, och framförallt om en frikoppling har skett mellan den svenska ekonomiska tillväxten och den påverkan Sverige har på miljön i Sverige och utomlands. Tre fossila bränslen (olja, kol, gas samt aggregatet fossila bränslen) och sju luftföroreningar (CO2, CH4, N2O, SO2, NOx, CO och NMVOC samt aggregatet CO2-ekvivalenter) har analyserats. En enkelregional input–output-modell har tagits fram, utökad med globala medelintensiteter för den produktion som sker utanför Sverige. En ny metod har också utvecklats för att generera input–output-tabeller för år där officiella sådana tabeller saknas. För samtliga energiresurser och luftföroreningar, upprättades två stycken tidsserier, baserat på två olika revisioner av ekonomiska data från nationalräkenskaperna. Den första tidsserien täcker åren 1993–2003, och den andra åren 2000–2005. Miljödata togs från nyligen reviderade tidsserier från de svenska miljöräkenskaperna samt från IEA och den internationella luftföroreningsdatabasen EDGAR (alla data reviderade 2010 eller senare). En komponentanalys utfördes också, för att identifiera olika bidragande komponenter i tidsserierna. Vad gäller fossila bränslen i sin helhet, uppstår ingen markant skillnad mellan konsumtionsbaserade och produktionsbaserade data. Vad gäller växthusgaserna kan en klar ökning urskiljas (20 procents ökning av CO2-ekvivalenter mellan 1993–2005; CH4-utsläppen har där bidragit mest), vilket beror på stigande utsläpp utomlands orsakade av ökad efterfrågan på importerade produkter. Detta antyder att den svenska tillväxten ännu inte frikopplats från ökade utsläpp av växthusgaser, vilket står i motsats till den minskning i utsläpp som de officiella produktionsbaserade siffrorna från UNFCCC-rapporteringen redovisar. För övriga luftföroreningar (SO2, NOx, CO och NMVOC), sker i allmänhet en minskning, förutom för SO2 och NOx som ökar i den andra tidsserien. Samtliga luftföroreningar ligger vidare på en betydligt högre nivå jämfört med UNFCCC-rapporteringen. Mer detaljerade studier behövs dock på den energiförbrukning och de utsläpp som svensk slutlig användning för med sig utomlands. Tidsserierna behöver också förlängas och fler miljövariabler som t.ex. materialanvändningen behöver studeras för att kunna dra säkrare slutsatser kring i vilken utsträckning som den svenska tillväxten har varit hållbar eller ej.