The aim of this thesis is to create a noise map in a geographic information system. First of all, physical features of sound and the basics concerning the spatial, physiological and atmospheric acoustics domain will be introduced. Furthermore, we will analyse noise and its possible influence on the health of people. Substantial part of this thesis will be devoted to the methodology of noise measurement in urban agglomerations and to the issue of creating noise maps. The methodology of noise measurement in a particular area will be determined on the basis of the theoretical background. Geographic information system ArcView 9.2 from the ARCDATA firm (Ltd.) will be used for creating the noise map. The final noise map will be compared to the current hygienic limits. For comparison reasons an analysis of noise map using software CadnaA, which is used in professional analysis of noise studies, will be included in this thesis too.

General characteristic of the dissertation Problem of the work. With a rapid development of industrialisation and urbanisation, the environmental pollution has greatly increased. Upon automating the manufacturing industry and agriculture, with traffic flows in towns and residential areas increasing and household equipment becoming more modern, the number of acoustic discomfort zones is rapidly growing. People are exposed to noise not only at workplaces abut also on the streets and at home. As maintained by doctors, noise reduces immunity of the organism and, as a source of chronic stress, has an adverse effect on the central nervous system and causes various health disorders. Even a relatively low noise of 60–70 dB causes a headache, dizziness, squeak in the ears, insomnia, and worsens memory, attention and orientation. A noisy environment reduces working efficiency, reaction speed, movement coordination and increases nervous strain and a risk of traumas. The noise dispersed by stationary sources may be reduced by replacing components with less sounding ones, applying rubber, plastic or other materials on the surface of installations. If it is impossible to reduce noise in the place of its generation, hoods are fitted out, premises are insulated and noise suppressing systems are used (noise reducing barriers, volumetric noise absorbers, wall insulation with noise-proof materials). The dispersion of traffic-generated noise is reduced by noise suppression walls, green... [to full text] / Tiriamoji problema. Šiandieniniame gyvenime, mechanizavus pramonės ir žemės ūkio gamybą, didėjant transporto srautams miestuose ir gyvenvietėse, modernėjant buitinei technikai, sparčiai plečiasi padidinto triukšmo zonos. Medikai teigia, kad triukšmas mažina organizmo imuninį atsparumą ir įspėja, kad triukšmas, kaip lėtinis streso šaltinis, veikia centrinę nervų sistemą ir kelia įvairių sveikatos sutrikimų. Net palyginus nestiprus 60 – 70 dB triukšmas kelia galvos skausmus, nemigą, pablogėja atmintis, dėmesys, darbingumas. Stacionarių šaltinių skleidžiamas triukšmas sumažinamas keičiant detales keičiant, padengiant įrenginių paviršių guma, plastmase ir kt. Jeigu neįmanoma sumažinti triukšmo ten, kur jis kyla, įrengiami gaubtai, izoliuojamos patalpos, bei taikomos garsą slopinančios sistemos (triukšmą mažinantys barjerai, tūriniai garso sugėrikliai, sienos dengiamos garsą izoliuojančia medžiaga). Transporto keliamo triukšmą sklaidą mažina triukšmo slopinimo sienelės, želdiniai, pastatai. Taip pat veiksmingi būdai yra transporto greičio apribojimas, kelių dangos paviršiaus keitimas, eismo ribojimas ir reguliavimas. Inžineriniai sprendimai būna pigesni, jei įvertinami architektūrinio planavimo stadijoje. Nagrinėjant triukšmo mažinimo priemonių bei metodų įgyvendinimo galimybę, ypač svarbus skaitinis triukšmo sklaidos modeliavimas. Darbo aktualumas. Įvairūs technologiniai procesai kelia triukšmą. Leistini triukšmo lygiai viršijami ne tik darbo vietose ar įmonės teritorijose... [toliau žr. visą tekstą]

Disertacijoje nagrinėjamas triukšmo šaltinių keliamo triukšmo sklidimas į aplinką bei ieškoma mažinimo priemonių jam slopinti. Disertacijos tikslas – įver-tinti stacionarių ir mobilių šaltinių keliamo triukšmo sklaidą aplinkoje ir numatyti efektyvias priemones jai mažinti, naudojant triukšmo slopinimo kamerą, o prie-monių efektyvumą įvertinti modeliuojant. Šiame darbe sprendžiami keli pagrindiniai uždaviniai: sukurti ir įrengti triukšmo slopinimo kamerą; nustatyti triukšmo sklaidą, esant skirtingiems mobi-liems ir stacionariems triukšmo šaltiniams; numatyti bei modeliavimo būdu įver-tinti priemones triukšmui slopinti. Disertaciją sudaro įvadas, penki skyriai, rezultatų apibendrinimas, naudotos literatūros ir autoriaus publikacijų disertacijos tema sąrašai. Įvadiniame skyriuje aptariama tiriamoji problema, darbo aktualumas, apra-šomas tyrimų objektas, formuluojamas darbo tikslas bei uždaviniai, aprašoma tyrimų metodika, darbo mokslinis naujumas, darbo rezultatų praktinė reikšmė, ginamieji teiginiai. Įvado pabaigoje pristatomos disertacijos tema autoriaus pa-skelbtos publikacijos ir pranešimai konferencijose bei disertacijos struktūra. Pirmasis skyrius skirtas literatūros apžvalgai. Jame išnagrinėti skirtingi triukšmo parametrai, jo šaltiniai, triukšmo mažinimo būdai, poveikis aplinkai, triukšmo sklaidos modeliavimo programos bei medžiagų akustinių savybių tyri-mai. Skyriaus pabaigoje formuluojamos išvados. Antrajame skyriuje pateiktos eksperimentinių tyrimų, skirtingų šaltinių... [toliau žr. visą tekstą] / The dissertation analyses the problem of environment noise pollution and mitigation. The dissertation is aimed to evaluate the dispersion of noise from sta-tionary and mobile sources, provide for effective techniques and measures to re-duce it by using a noise suppression chamber for research into acoustic properties and to estimate the efficiency of the noise reduction measures through modelling. The work deals with main tasks: to design and fit out a noise suppression chamber and use it for research into the noise absorption and insulation proper-ties of different materials; to determine the levels and dispersion of noise from different mobile and stationary sources of noise; to determine the longitudinal sound wave attenuation coefficient for individual building materials and for buil-ding structures - the airborne sound attenuation index; to estimate the efficiency of the measures reducing noise from diferent sources with software “CadnaA”. The scientific work consist of the general characteristic of the dissertation, 5 chapters, conclusions and recommendations, list of literature, list of publications. The introduction discusses the problem addressed, topicality of the work, describes the object of research, and formulates the aim and tasks of the work, scientific novelty of the work, practical value of the research results and defen-ded propositions. It presents the author’s publications and conference reports on the topic of the dissertation and the structure of the... [to full text]

Trafikbuller är den miljöstörning som påverkar flest människor i Sverige. Studier visar att buller kan påverka människors hälsa genom att orsaka hörselskador, stress, sömnsvårigheter och i förlängningen hjärt- och kärlsjukdomar. Idag byggs städerna i Sverige allt tätare, vilket gör att antalet bullerstörda personer fortsätter att öka. För att dämpa buller används ofta höga och breda bullerskärmar, vilket inte är att föredra i urban miljö. Ny forskning undersöker därför andra alternativ, bland annat hur växter och gröna områden kan verka bullerreducerande. Forskare menar att växter med hjälp av sina stammar, bladverk och substratet de står i kan reducera ljud genom reflektion, absorption och spridning av ljudenergin. Detta examensarbete syftade till att utvärdera olika växtelement ur bullerreducerande synpunkt. Växters bullerreducerande förmåga är något varken akustiker eller landskapsarkitekter generellt sett tar hänsyn till och därför ansågs en kunskapssammanställning ligga i tiden. För att göra detta har en litteraturstudie, två intervjuer samt mätningar på två växtelement utförts. Mätningarna gjordes på häckar längs Luthagsesplanaden i Uppsala och på en fasad med klätterväxter på Norr Mälarstrand i Stockholm. Litteratur- och intervjustudien visade att växtbeklädda bullerbarriärer hade högst potential att reducera buller längs vägar, gröna tak högst potential att reducera buller in på innergårdar och gröna fasader högst potential att dämpa buller på torg. Växter har också möjlighet att osynliggöra ljudkällor, vilket gör att vi upplever ljudet som lägre. Mätningarna visade att häcken på Luthagsesplanaden hade möjlighet att dämpa ljudet precis bakom häcken med upp till 3 decibel (dBA). Minskningen höll sig inte ända in till fasaden vilket tros bero på att det reflekterade ljudet dominerar i gaturummet samt att den avskärmande effekten minskar med ökat avstånd. Höga frekvenser dämpades bäst av häcken med den högsta dämpningen på 18 dBA för frekvensbandet 16000 Hz. Dämpningen av de höga frekvenserna syns även in vid fasaden med en dämpning kring 4-5 dBA. Häcken efterliknades i modelleringsprogrammet CadnaA med den nordiska beräkningsmodellen för vägtrafikbuller, men inget objekt tycktes kunna representera häcken på ett reproducerbart sätt. På Norr Mälarstrand visades ingen signifikant skillnad i varken ljudtrycksnivå eller frekvensfördelning från fasaden med klätterväxter. En dämpning på upp till 4 dBA för frekvenser över 800 Hz kan dock antydas in vid fasaden. Vid modellering av fasaden visades att varken en reflekterande eller en absorberande fasad kunde representera klätterväxterna. / Traffic noise is the environmental problem that affects most people in Sweden. Studies show that noise can affect human health by causing hearing damage, stress, insomnia and cardiovascular disease. Swedish cities today are built increasingly close, increasing the number of people that are affected by noise. Today, the most common way to reduce noise is to use barriers. In towns, this is not preferable and new research brings up other suggestions that can fit into an urban environment. Some studies are investigating how plants can reduce noise. Research has shown that plants by their trunks, foliage and substrate can reduce sound by reflection, absorption and diffusion. This thesis aimed to identify and evaluate various plant elements through a noise abatement perspective. This perspective is something neither acoustician nor landscape architects in general takes into account and was therefore considered useful. To do this, a literature study, two interviews and measurements were made. The measurements were made on hedges along Luthagsesplanaden in Uppsala and on a facade with climbing plants on Norr Mälarstrand in Stockholm. The literature and the interviews showed that vegetated noise barriers had the highest potential to reduce noise along roads, green roofs had the maximum potential to reduce noise in courtyards and green facades had the maximum potential to reduce noise in squares. Plants are also able to hide sound sources, enabling us to perceive the sound as lower. The measurements showed that the hedge were able to lower the sound pressure level up to 3 decibels (dBA). This reduction did not last to the facade, which is believed to be due to reflected sound dominating the street canyon and that the shielding ability decreases with increasing distance. The hedge was able to lower the higher frequencies the most with the maximum attenuation of 18 dBA for the frequency 16000 Hz. The attenuation of high frequencies is also visible close by the facade with attenuation around 4-5 dBA. The hedge were imitated by different elements in the sound modeling program CadnaA with the help of the Nordic calculation model for road traffic noise, but no element seemed to be able to represent the hedge. The measurement at Norr Mälarstrand showed no significant difference in either sound pressure level or frequency distribution by the facade with climbing plants. However, a damping of up to 4 dBA for frequencies above 800 Hz could be hinted from the measurement by the facade. When modeling the same it was shown that neither an absorbing facade nor a reflecting facade could represent the facade with climbing plants.

I takt med att städer växer ökar problemen med buller och luftföroreningar. Trafiken är en stor bidragande orsak till deras uppkomst och det är viktigt att utforma städer så att båda förebyggs. Höga ljudnivåer kan leda till sömnstörningar, stress och högt blodtryck. Enligt Trafikverket uppskattas buller även leda till 500 dödsfall per år i Sverige till följd av hjärtinfarkter och stroke. Luftföroreningar beräknas i sin tur leda till 5500 förtida dödfall årligen i Sverige. Syftet var att undersöka hur metoder som utförs för att minska buller påverkar luftföroreningshalter. Finns det synergieffekter medförande att båda minskar, eller målkonflikter som leder till att båda ökar? För att studera detta modellerades olika scenarier i beräkningsprogrammet CadnaA: rondell/korsning, tyst/vanlig asfalt, stängda kvarter/fristående hus, runda/fyrkantiga hus, olika skärmalternativ samt sänkt hastighet från 50 till 30 km/h. Ekvivalenta samt maximala ljudnivåer för de olika varianterna beräknades. För att kunna undersöka hur luftkvaliteten påverkades användes tillägget AUSTAL2000 för att beräkna års- samt timmedelvärde för NO2 samt dygnsmedel PM10 och årsmedel PM2,5. Bullerdämpande skärmar gav en synergieffekt. Samtliga föroreningar minskade och minskningen var som störst om en skärm placerades på båda sidor om vägen. Dock var halterna högre på vägen med dubbla skärmar, men lägre vid byggnaderna. En synergieffekt visades även för runt hus som ledde till lägre föroreningshalter och ljudnivåer. En målkonflikt identifierades för scenariot med sänkt hastighet. 30 km/h gav lägre buller jämfört med 50 km/h, däremot ökade NO2-halterna medan partikelhalterna var oförändrade. Andra studier har dock visat det motsatta, att sänkt hastighet leder till lägre NOx-halter. Korsning, tyst asfalt och stängda kvarter gav lägst ljudnivåer. För luftföroreningarna var resultatet mer spretigt. Rondell gav lägst NO2-halter men oförändrade partikelhalter. Dock har tidigare studier visat att även rondell gett lägre ljudnivåer. Tyst asfalt kunde inte tas hänsyn till av modellen varför resultatet inte visade någon skillnad. Tidigare studier pekar inte på någon minskning utan snarare en eventuell ökning. Stängda kvarter gav lägre årsmedel av NO2 och lägre timmedel men oförändrade partikelhalter på innergårdarna. Vid vägen var halterna dock högre för stängda kvarter.