Luftföroreningar är ett globalt problem med negativa effekter på både människors och naturens välmående. Lavar har visat sig vara särskilt känsliga för luftföroreningar och i modern tid anses luftföroreningar vara en av de största orsakerna till fragmenteringen av populationer samt minskning av arters utbredning. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan halter av luftföroreningar (koppar, kadmium, zink, svaveloxider och kväveoxider) och busklavars täckningsgrad eller förekomst, i olika grad av tätbebyggda områden över de två senaste decennierna. Undersökningen utfördes med hjälp av inventeringsdata från projektet Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS). Täckningsgrad och förekomst av busklavar undersöktes i hela Sverige samt i 15 kommuner belägna i mellersta Sverige, vilka delades upp efter befolkningstäthet i kategorierna; låg, medel och hög. Resultatet visade ingen förändring på busklavars täckningsgrad under tidsperioden för någon av de tre kategorierna, men visade på en signifikant minskning av busklavars totala förekomst. Busklavars täckningsgrad visade sig vara oberoende av befolkningstäthet trots en generell minskning av luftföroreningar, samt att det endast fanns en svag positiv korrelation mellan förekomsten av busklavar och halterna av luftföroreningar. Det som denna studie visar på är vikten att förstå både spatiala och temporala samband mellan arter och deras störningsmoment. Nutida trender av lavfloran behöver inte nödvändigtvis bero på de samtida halterna av föroreningar. Svårigheten att kunna tolka och förutse sambandet mellan temporala och spatiala mönster visar behovet att vidareutveckla kunskapen om hur lavars responser på föroreningar ter sig över tid och hur stora tidsperioder detta kan komma att utspela sig. / Air pollutions are a global problem with their negative effects on both human and nature’s health. Lichens have shown to be especially sensitive to air pollutions, and it is considered to be one of the biggest reasons behind population fragmentation and decreasing in species distribution. This purpose of this study was to investigate whether there is a link between levels of air pollutants (copper, cadmium, zinc, sulfur oxides and nitrogen oxides) and macrolichens coverage/occurrence in different densely populated areas over the last two decades. The study was conducted using inventory data from the project National Inventory of the Landscape in Sweden (NILS). Coverage and/occurrence of lichens was investigated throughout the whole of Sweden and in 15 different municipalities located in central Sweden, which were divided by population density; low, medium and high. The result showed no change in macrolichens coverage during the time period, but a significant decrease in the total occurrence of machrolichens. Coverage of macrolichens was found to be independent of population density despite that the result showed a general decrease in air pollutions., and there’s was only a weak positive correlation between macrolichens occurrence and air pollution levels. What this study shows are the importance of understanding both spatial and temporal relationships between species and their disturbances. Current trends in the occurrence or coverage of lichens do not necessarily have to be related to the contemporary levels of pollution. The difficulty of being able to interpret and predict the connection between temporal and spatial patterns shows the need to further develop the knowledge of how lichens responses to pollutants appear over time and over how large time periods this may play out.

The study intends to find easily recognizable indicator species for water quality in the constructed wetland of Flemingsbergsviken. The study is relevant since indicator species can be difficult to determine for common people. Easily recognizable indicator species could improve dialogue between the scientific community, administrative authorities and the general public. Such species could be used in education systems, associations or in information campaigns. Therefore, I have chosen to refer to these species as didactical species. Water quality was examined by measuring conductivity, pH and oxygen content in relation to distance from the wetland inlet. The results demonstrate a significant correlation between conductivity and distance. Species occupy different ecological niches and distribution patterns of species in the wetland can be expected to follow changes in abiotic factors, such as water quality. Potential indicator species were investigated by inventorying twelve species of plants and animals. The results show significant linear or curvilinear correlations between one or several water quality factors and the species reedmace, common reed, yellow iris, freshwater woodlouse, twisted ramshorn, damsel- and dragonfly larvae. By carrying out a questionnaire aimed at a group of adults and by talking to a group of children, conclusions could be made regarding indicator species that were easy to recognize and associate to. The results demonstrate that adults found common reed and reedmace most easy to recognize while children found the freshwater woodlouse most interesting. Thus, these indicator species for water quality can be included in the concept didactical species. / Studien syftar till att finna indikatorarter för vattenkvalitet i Flemingsbergsvikens våtmarksanläggning som är lätta att känna igen och associera till. Studien är relevant då indikatorarter kan vara svårbestämda för gemene man. Arter som är lättigenkännbara skulle kunna förbättra dialog mellan forskarsamhället, allmänheten och myndigheter och kan användas i utbildningssyfte inom skolor, föreningar eller i informationskampanjer. Jag har därför valt att kalla arterna för didaktiska arter. Vattenkvalitet undersöktes genom att mäta konduktivitet, pH och syrgashalt i förhållande till avstånd från inlopp. Resultaten visade att det finns ett signifikant samband mellan konduktivitet och avstånd. Eftersom arter upptar olika ekologiska nischer kan artutbredningsmönstret i våtmarken förväntas följa förändringar i abiotiska faktorer, såsom vattenkvalitet. Potentiella indikatorarter undersöktes genom att inventera tolv växt- och djurarter i anläggningen. Resultaten visar signifikanta linjära eller kurvlinjära samband med en eller flera utav vattenkvalitetsfaktorerna och arterna bredkaveldun, vass, gul svärdslilja, sötvattengråsugga, remskivsnäcka samt trollsländelarver. Genom en enkätundersökning för en grupp vuxna samt samtal med en grupp förskolebarn kunde det dras slutsatser om vilka av indikatorarterna för vattenkvalitet som var lättast att känna igen och associera till. Resultaten visar att de vuxna upplevde vass och bredkaveldun som lättast att känna igen medan barnen upplevde att sötvattengråsugga var mest intressant. Dessa indikatorarter för vattenkvalitet kan således inkluderas i begreppet didaktiska arter.

Today, it is well known that biological diversity is decreasing worldwide, and the presence of indicator species can identify areas with high biological diversity. Environments with a high presence of indicator species are important to protect and preserve in the form of, for example, nature reserves as these environments indicate high nature values. The aim of this study is to find out whether the coniferous forest's indicator species have the greatest species density and occurrence within the boundaries of the nature reserves in Dalarna, Sweden. The distribution of 10 different indicator species within the coniferous forests of Dalarna, Sweden, was mapped in the QGIS software and the total species density inside as well as outside the nature reserves of Dalarna was compared in the statistical program SPSS. The species density of five selected indicator species was compared inside versus outside of the reserves. The result for the 10 indicator species showed that there was no significant difference between inside versus outside of the reserves, although there were a higher species density per hectare outside the boundaries of the nature reserves. The result for the five selected indicator species showed no significant difference between inside versus outside of the reserves, however, the species density of both R.subpinnatus and P.grossa were higher within the boundaries of the nature reserve. More sightings of indicator species outside the boundaries of nature reserves may indicate that the public is more inclined to report sightings in unprotected areas, rather than reporting sightings in protected areas that have already been established as having high nature values. Many species observations are found just outside the boundaries of the nature reserve, which may indicate that high nature values occur there as well. Further studies about potential buffer zones and their impact on indicator species are encouraged. / Att den biologiska mångfalden minskar världen över är idag välkänt, signalarter är arter som vars närvaro kan tyda på en miljö som kan generera en bra grund för hög biologisk mångfald. Miljöer med hög närvaro av signalarter är viktiga att skydda och bevara i form av exempelvis naturreservat eftersom dessa miljöer tyder på höga naturvärden. Denna studies frågeställning är om barrskogens signalarter har störst arttäthet och förekomst inom naturreservatens gränser. Med hjälp av artobservationer från Artportalen kartlades 10 olika signalarters utbredning i Dalarnas barrskogar i programvaran QGIS. Därefter jämfördes den totala arttätheten för studiens alla arter per hektar innanför och utanför Dalarnas naturreservat i statistikprogrammet SPSS för att se om det fanns en signifikant skillnad mellan respektive område. Även arttätheten för fem utvalda signalarter jämfördes för att se om det fanns en signifikant skillnad mellan de skyddade och icke-skyddade områdena. Resultatet visade att det inte fanns en signifikant skillnad mellan områdena (p=>0,05), även om det var fler artobservationer per hektar utanför naturreservatens gränser. Resultatet för de enskilda arternas arttäthet per hektar och område visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan områdena, dock var arttätheten för både R.subpinnatus och P.grossa högre inom naturreservatens gränser. Att det förekommer fler observationer av signalarter utanför naturreservatens gränser kan bero på att allmänheten kan vara mer benägna att rapportera in fynd som gjorts i oskyddade områden, i stället för att rapportera in eventuella fynd i skyddade områden som redan har konstaterat höga naturvärden. Många artobservationer återfinns precis utanför naturreservatens gränser vilket kan tyda på att höga naturvärden förekommer även där. Vidare studier kring buffertzoner och dess påverkan på signalarter uppmuntras.