Den fysiska miljön har betydelse för barns meningsskapande, och en plats där meningsskapande sker i förskolan är skogen. Intresset för att bedriva förskoleverksamhet i skogen har ökat de senaste decennierna. Musik har länge haft en central plats i förskolans verksamhet, men forskning om musik i förskolan fokuserar ofta på inomhusmiljön. Forskning visar dock att det finns fördelar med att genomföra musikaliska aktiviteter utomhus. Kontexten har betydelse för musikaliskt meningsskapande, och syftet med denna studie är därför att undersöka hur skogen används som plats för ljud- och musikupplevelser för och av förskolebarn, och vilka meningserbjudanden som möjliggörs genom dessa upplevelser. Gibsons teori om meningserbjudanden används i kombination med teorier om musicking och musikaliska meningserbjudanden för att belysa barns möjliga meningsskapande i skärningspunkten mellan skog som plats och ljud- och musikupplevelser. Barns ljud- och musikupplevelser i skogen hos tre förskolegrupper har genom etnografiinspirerad metod observerats. Etiska riktlinjer har följts i enlighet med Vetenskapsrådet. Resultatet visar en skillnad i hur pedagoger och barn använder skogen som plats för ljud- och musikaktiviteter där pedagogernas musikaliska meningserbjudanden främst består av ett kulturarv av traditionella sånger som överförs till barnen. Genom dessa upplevelser möjliggörs framför allt meningsskapande genom musik där andra ämnen än musik hamnar i fokus. Musikaktiviteterna av barn kännetecknas både av ett reproducerande av tidigare inlärda sånger, men även nyskapande av musik, där sociala processer av musicking leder till meningsskapande. Meningsskapande sker genom både receptiva och produktiva musikaliska meningserbjudanden där producenterna består av människor, djur och skog. Interaktion i ljud- och musikupplevelserna leder till att en ömsesidighet skapas mellan skogen och barnen, där också pedagogerna, tidsutrymmet och barns tidigare erfarenheter har visat sig spela en betydelsefull roll. Resultatet visade även att meningsskapande oftare blev synligt då det fanns en koppling mellan musikens innehåll och skogen. Detta leder till slutsatsen att platsen har betydelse för barns musikaliska meningsskapande. Denna studie lyfter fram skogen som en värdefull plats för barns meningsskapande genom ljud- och musikupplevelser där musicking, förundran och kreativitet frodas. Kunskap om barns meningsskapande genom ljud- och musikupplevelser i skogen kan ur ett didaktiskt perspektiv ha betydelse för personal i förskolan, men även för lärosäten som utbildar förskollärare. / The physical environment affects children´s meaning making, and one place where meaning making occurs in preschool is the forest. The interest for preschool education in the forest has increased during the last decades. Music has since a long time had a central place in preschool education, but research about music in preschool often focus on the indoor environment. However, research shows that there are benefits from conducting musical activities outdoors. The context has impact on musical meaning making, and the aim of this study is therefore to examine how the forest is used as a place for sound and music experiences for and by preschool children, and what affordances that is made possible through these experiences. Gibson´s theory of affordance is used in combination with theories of musicking and musical affordances to shed light om children´s possible meaning making in the intersection between forest as a place and sound and music experiences. Children´s sound and music experiences in the forest at three preschool groups has through ethnographic inspired method been observed. Ethical guidelines have been followed accordning to Vetenskapsrådet. The result shows a difference in how pedagogues and children use the forest as a place for sound and music activities where the pedagogues’ musical affordances mainly consist of a cultural heritage of traditional songs that is passed on to the children. Through these experiences is especially meaning making through music made possible, where other subjects than music is focused. Music activities by children is characterized by both reproduction of previous learned songs, but also an innovative music making where social processes of musicking leads to meaning making. The meaning making occurs both through receptive and productive musical affordances where the producers consist of humans, animals, and forest. Interaction in sound and music experiences lead to the creation of a reciprocity between the forest and the children, where also the pedagogues, time space and children´s previous experiences have been shown to play a significant role. The result also showed that meaning making often became visible when there was a connection between the content of the music and the place. This leads to the conclusion that the place is significant for children´s musical meaning making. This study highlights the forest as a valuable place for children´s meaning making through sound and music experiences where musicking, awe and creativity flourishes. Knowledge about children´s meaning making through sound and music experiences in the forest can through a didactical perspective be of importance for preschool staff, but also for preschool educators.

La musique et le mouvement sont inséparables. Les mouvements produits spontanément lors de l'écoute musicale seraient le reflet d'un lien étroit entre le système perceptif et moteur. Ce lien est l'objet d'étude de cette thèse. Une première approche concernait l'impact des mouvements induits par la musique sur la cognition musicale. Dans deux études, nous montrons que bouger en rythme sur la musique n'améliore ni la rétention de nouveaux morceaux de musique (Etude 1) ni la rétention d'informations contextuelles relatives à leur encodage (Etude 2). Les résultats des ces deux études suggèrent la superficialité du traitement inhérent à l'expression des affordances musicales nécessaire à la production de mouvements induits par la musique dans la tâche motrice ainsi qu'un traitement moteur automatique de la musique indépendamment de la tâche. L'importance du groove musical a également été mise en évidence. Une deuxième approche concernait l'influence de la perception de rythmes musicaux sur la production de mouvements rythmiques. Notre troisième étude testait l'hypothèse selon laquelle les membres du corps seraient influencés de manière différente en fonction du tempo musical. Les résultats montrent que la tâche de tapping était la plus influencée par la perception de rythmes musicaux. Ceci serait dû à la nature similaire de la pulsation musicale et des mécanismes de timing impliqués dans le tapping ainsi qu'à des phénomènes de résonance motrice. Nous avons également observé la mise en place de certaines stratégies face à la tâche. L'ensemble de ces résultats est discuté à la lumière du lien entre perception et action, de la cognition musicale incarnée et des affordances musicales. / Music and movement are inseparable. The movements that are spontaneously procuded when listening to music are thought to be related to the close relationship between the perceptual and motor system in listeners. This particular link is the main topic of this thesis. A first approach was focused on the impact of music-induced movements on music cognition. In two studies, we show that moving along to music neither enhances the retention of new musical pieces (Study 1) nor the retention of the contextual information related to their encoding (Study 2). These results suggest a shallow processing inherent to the expression of musical affordances required for the production of music-induced movements in the motor task. Moreover, they suggest that music is automatically processed in a motoric fashion independantly of the task. Our results also brought forward the importance of the musical groove. A second approach focused on the influence of the perception of musical rhythms on the production of rythmic movements. Our third study tested the hypothesis that different limbs would be differentially influenced depending on the musical tempo. Results show that the tapping taks was the most influenced by the perception of musical rhythms. We argued that this would come from the similar nature of the musical pulse and the timing mecanisms involved in the tapping task and motor resonance phenomena. We also observed different strategies put in place to cope with the task. All these results are discussed in light of the link between perception and action, embodied musical cognition and musical affordances.