Denna uppsats undersöker maktförhållandena i böckerna En piga bland pigor av Ester Blenda Nordström och Ett pennskaft som piga av Bonn i Taninge. Som metod och analysverktyg används intersektionellt perspektiv med utgångspunkt från de tre kategorierna kön, klass och funktionalitet. Vidare diskuteras maktförhållandena utifrån socialt- och genuskritiskt perspektiv för att spegla kvinnors och mäns villkor i det tidiga 1900-talets Sverige. Sammantaget visar litteraturanalysen att Ester Blenda Nordström besitter en maktposition även om hon utger sig för att vara en piga bland pigor. Den historiska kontexten som böckerna är skrivna i kännetecknas av modernitet och nationalskapande, och Ester Blenda Nordström blir rollmodell för den nya kvinnan som tar sig in på manliga domäner och kämpar för kvinnans rätt och jämlikhet i samhället.

I denna studie beskrivs och analyseras nyanlända elevers upplevelse av dansundervisning samt danslärares syn på hur dansundervisning kan användas som ett medel för integration och inkludering av nyanlända. Studien är byggd på intervjuer med nyanlända elever och undervisande danslärare. Ett intersektionellt perspektiv har använts som teoretiskt perspektiv för analys av data. Forskning visar att många nyanlända bär på traumatiska upplevelser som orsakar psykisk ohälsa. Segregation och rasism har visat sig skapa svårigheter för nyanlända att komma in i de svenska samhället. Studiens resultat tyder på att dans har en möjlighet till integration och inkludering av dessa ungdomar. Vidare visar resultatet att dansundervisning skapar möjligheter till språkutveckling och har en positiv effekt på hälsan hos nyanlända elever.

Syftet med studien är att undersöka pedagogers erfarenheter och kunskaper om barn som riskerar att hamna i, eller befinner sig i utsatthet. Samt hur kunskaperna och erfarenheterna möjliggör eller förhindrar att barn som befinner sig i utsatthet identifieras av förskolan. Studien synliggör hur pedagoger beskriver barns utsatthet och vilka strategier de har för att identifiera och möta barn i utsatthet. Eftersom olika rapporter och studier visar på att den psykiska ohälsan hos barn är ett växande samhällsproblem och att förskolan uppmärksammas som en plats där upptäckande av barn som far illa är stor, är studien ytterst relevant för yrkesverksamma inom förskolan.    Empirin samlas in genom kvalitativa intervjuer och analyseras utifrån ett intersektionellt perspektiv. I resultatet framkommer det likheter med tidigare forskning som visar på att förskolans personal behöver mer kunskap om olika sätt barn kan riskera att hamna i utsatthet på. Resultatet visar även på att pedagogernas föreställningar och förväntningar bidrar till identifierandet av barn som befinner sig i utsatthet. Samtliga av de intervjuade personerna bekräftar att förskolan har en stor, viktig och avgörande roll för barns välbefinnande.

Syftet med studien är att undersöka två lärares erfarenheter av att arbeta med svenskundervisning för elever med ett annat modersmål än svenska i grundsärskolan. Studien är en fallstudie där resultatet bygger på två kvalitativa intervjuer med en speciallärare och en lärare som arbetar i grundsärskolan med elever som har ett annat modersmål än svenska. Intervjuerna analyseras med inspiration av ett intersektionellt perspektiv med fokus på att eleverna tillhör de båda kategorierna elever med ett annat modersmål än svenska och elever med en intellektuell funktionsnedsättning. I diskussionskapitlet ses resultatet sedan i relation till aktuell forskning och annan litteratur om flerspråkighet, svenska som andraspråk och intellektuell funktionsnedsättning. Resultatet visar att informanterna bedriver svenskundervisning med stort fokus på elevernas individuella förutsättningar och förmågor. Om eleverna läser enligt kursplanen för svenska (SV) eller svenska som andraspråk (SVA) är för informanterna mindre viktigt. Informanterna menar att det kan föra med sig särskilda svårigheter att eleverna har ett annat modersmål än svenska. Till exempel är det extra svårt att utreda eleverna inför en eventuell inskrivning i grundsärskolan. Det är svårt att veta vilka insatser som ska göras för eleven när det är oklart om elevens svårigheter i skolan beror på språket eller på funktionsnedsättningen. Enligt ett intersektionellt perspektiv finns en risk att man glömmer att en elev har fler kategoritillhörigheter. Dessa olika kategoritillhörigheter påverkar varandra och den som tillhör flera minoritetsgrupper riskerar att utsättas för dubbelt förtryck. I forskningen hittas belägg för att elever med funktionsnedsättning och annat modersmål än majoriteten diskrimineras, både i Sverige och internationellt. Studien visar tydligt att mer kunskap behövs när det gäller elever med annat modersmål än svenska i grundsärskolan. Lärare och annan personal i grundsärskolan behöver också mer kunskap om kursplanen i svenska som andraspråk. / The purpose of this study is to investigate two teachers' experiences regarding the subject Swedish with pupils with a different mother tongue than Swedish in compulsory school for pupils with learning disabilities. The study is a case study where the results are based on two qualitative interviews with a special education teacher and a teacher. They both work in the compulsory school for pupils with learning disabilities with pupils who have a different mother tongue than Swedish. The interviews are analyzed inspired by an intersectional perspective with focus on that the pupils both have a different mother tongue than Swedish and an intellectual disability. In the discussion chapter the results are seen in relation to current research and litterature on multilingualism, Swedish as a second language and intellectual disabilities. The result show that the informants conduct Swedish education with a strong focus on students' individual circumstances and abilities. If students study according to the curriculum for Swedish (SV) or Swedish as a second language (SVA) is less important for the teachers. The informants in this study believe that specific difficulties can arise from the fact that the pupils have a different mother tongue than Swedish. For example, it can be especially difficult to assess students for possible enrollment in compulsory school for pupils with learning disabilities. It is difficult to know what support should be given to the student when it is not clear if the student't difficulties in school are due to language or disability. According to an intersectional perspective there is a risk in forgetting that the student belongs to more than one category. These categories affect each other and those who belong to many minority groups are in risk of double oppression. Research shows that pupils with disabilities and a different mother tongue than the majority are discriminated both in Sweden and internationally. The study clearly shows that more knowledge is needed regarding pupils with a different mother tongue than Swedish in compulsory school for pupils with learning disabilities. Teachers and other personnel in compulsory school for pupils with learning disabilities also need more knowledge about the curriculum in Swedish as a second language.

Being a woman and living with autism spectrum disorder (ASD) involves double difficulties. Women need to put up with gender-normative demands on how women should be and women with ASD also face difficulties when trying to live “as others”, despite their symptoms. In this thesis we aim to, from an intersectional perspective, study how women with ASD handle gender-normative demands in combination with the maintenance of a good self-image and relationships with others. Our study is a qualitative literature study in which the empirics are based on autobiographies written by, or in collaboration with, women with ASD. The results, concerning the difficulties that women with ASD face, go hand in hand with what previous studies show; women with ASD are shown to mask and imitate their surroundings and theirself-image often change when being diagnosed. Our addition to previous studies is the critical approach to how researchers refer to and study women with functional variation. We find a unilateral perspective insufficient and stress that an intersectional perspective is needed to understand the difficulties women with ASD face. Functional variation or gender alone does not give a full perspective. In our study we therefore have an intersectional, multidimensional, perspective and show that the difficulties women with ASD experience are not only related to their diagnosis but also to their gender.

Honor-related violence and oppression (HRVO) became a public and state concern in Sweden in the late 1990´s. The murders of three young girls in the name of “honor” sparked a vigorous scholarly and public debate on the causes of honor-related violence (HRV). Two main conflicting explanations emerged, and the phenomenon was constructed to have either cultural roots or seen as a form of patriarchal violence against women. Since then the debate has continued to raise much polemic in the Swedish society. The aim of this study was to gain deeper understanding of how social workers perceive and manage the conflicting discourses on HRVO in Sweden. The study is based on qualitative interviews with 12 key agents working with HRVO. The in-depth interviews were thematically analyzed. The inductive approach used resulted in nuanced findings that show that a cultural reductionism narrative is perceived as dominant regarding how HRVO is explained and tackled. This and the lack of consensus between conflicting perspectives on how HRVO should be explained has greatly affected the social practice with people that experience HRVO. The findings of this study also indicate that a more inclusive and nuanced framework needs to be utilized to address HRVO.

Uppsatsen är en motivstudie av hur den skrivande kvinnan skildras i romanerna Ingen manskvinna (1919) av Ulla Bjerne, Kärlek i Europa (1981) av Birgitta Stenberg och Grand final i Skojarbranschen (2011) av Kerstin Ekman. Motivet av den skrivande kvinnan och hur hon förhåller sig till sitt skapande utifrån könsnormativa förväntningar, analyseras utifrån ett genusteoretiskt perspektiv med Beverly Skeggs respektabilitetsteori som ramverk. Jag använder även ett intersektionellt perspektiv som analysverktyg. Uppsatsen använder sig också av genreteori utifrån konstnärsromanen och dess konventioner, som behandlas och undersöks i förhållande till de valda romanerna. / The paper is a study of how the female writer is portrayed in the Swedish novels Ingen manskvinna [No man’s women] (1919) by Ulla Bjerne, Kärlek i Europa [Love in Europa] (1981) by Birgitta Stenberg and Grand final i skojarbranschen [Grande finale in the humbug game] (2011) by Kerstin Ekman. The analysis of the novels portrayed female writer and how her writing interacts with society’s gender roles, are based on a gender theory, with Beverly Skeggs theory of respectability as the theoretic framework. I also make use of an intersectional theory as an analytic tool. The purpose of the paper is also to apply genre studies and investigate the form and conventions of the artist novel and how the selected novels relate to the genre.

Studien sökte besvara hur det kompensatoriska uppdraget uppfattades, vad som kompenserades, vilka strategier som användes samt förutsättningar för det. Social bakgrund i relation till det kompensatoriska uppdraget har genomsyrat skolans utveckling över tid och därav låg studiens fokus på det. Tidigare forskning visade att social bakgrund samt språknivå korrelerar väl med skolprestation. Data samlades in med hjälp av 18 semistrukturerade intervjuer med lärare, specialpedagoger, rektorer och skolchef från förskola till gymnasiet, mejlkonversation med tre statliga skolmyndigheter samt personliga samtal med två statstjänstemän. Studiens teoretiska utgångspunkter inbegrep intersektionalitet, specialpedagogiska perspektiv, sociokulturellt och salutogent perspektiv samt habitus. Enligt Skollagen ska skolan kompensera för elevers olika behov och förutsättningar. Trots att informanterna kompenserade för många saker, framförallt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, framkom en viss osäkerhet kring uppdraget då det var relativt okänt och dels uppfattades tolkningsbart. Förutsättningarna för uppdraget varierade. De största hindren tycktes vara brist på kommunikation kring uppdraget samt resurser. Statstjänstemännen var tydliga med att det är språket som ska kompenseras. De flesta av informanterna ansåg inte att kopplingen mellan social bakgrund samt språknivå och kompensatoriska insatser är tydlig. Många uttryckte att de kopplar social bakgrund till föräldrars förmåga att stötta sina barn med läxläsning eller ekonomiska förutsättningar. En av studiens slutsatser var att det kompensatoriska uppdraget behöver förtydligas och diskuteras i större omfattning. / This study sought to show how the compensatory mission is perceived, what is being compensated as well as which strategies are used and finally the prerequisites for the mission. Social context in relation to the compensatory mission has throughout the history of school been of importance and it is therefore a focal point in this study. Previous research showed that social context as well as language skills corresponds well to a student's school performance. The data collection method was semi structured interviews with a total of 18 teachers, special educators, headmasters and a headmaster of education, from nursery and preschool to high school. Data were also collected from three national school authorities and two officials. The theoretical framework included different perspectives such as intersectional, special education, sociocultural, salutogenic and habitus. According to the school law, the school ought to compensate for the different needs and prerequisites of the students. Despite the fact that the informants compensated for many things, in particular neuropsychiatric disabilities, an uncertainty concerning the mission arose since it was relatively unknown and was apprehended as interpretable. The prerequisites for the mission varied. The mayor obstacles for the mission seemed to be lack of communication regarding the mission and resources. The two officials were explicit concerning that it is the language that should be compensated for. The informants did not find the connections between social background and compensatory input or language clear. Nevertheless, they saw a coupling between social background and parents´ ability to support their children with homework or economic preconditions. One of the conclusions of the study was that the compensatory mission needs to be clarified and be discussed to a greater extent.

The aim of the paper was to identify tendencies in the type of descriptions, categories, and identities that the doctors at the mental hospital Stockholm’s hospital gave to the mentally ill patients. The time period was chosen for a few specific reasons, one being Bror Gadelius, then chief physician at the mental hospital and his ambitions for a humanistic care of the mentally ill. The other reason is that this period has been forgotten in Swedish history of mental health care as it fell between the 18th and 19th century ‘surveillance and control’, and on the other hand a period of electrical treatments, lobotomies,and sterilisations to ‘treat’ mental illness and fix society during 1930-1950. In the paper, two theories are used to be able to discern tendencies and different attitudes from the doctors in the patient records. The first is the intersectional perspective with some main categories such as Gender, Class, Body, and Sexuality, but also smaller categories that I discovered during the research. These are somewhat abstract yet self-explanatory: Curable/Incurable, meaning whether the attitude in the records suggests that there was any chance for the patient to get well. Talking/Not talking, where the patient's ability or unwillingness to talk to the doctor changes how the patient is described, and finally Docile/Resistant, which means that the patient is described according to how they behave in accordance with the norms of the mental hospital. The second theory is about objective medicine, which developed with the natural sciences, and the need to be scientifically accurate and to be able to define what disease is, what it looks like and its dimensions. However, when objective medicine developed, it was based on a subjective basis, and therefore being ill meant being 'ugly' and not conforming to societal norms. The two theories work well together because they both highlight historically changing meanings within patients' categories and given identities. Although these are two major theories, the paper is still a micro-historical study, I wanted to get up close to the source material and thoroughly examine the different ways in which patients could be described in the mental hospital. And I believe that it is possible, even with a small study of ten patient records, to provide some nuances of how the doctors viewed the mentally ill patients in the early 20th century.