The aim of this study is to examine different types of didactic methods and strategies that teachers can use and incorporate in the classroom to strengthen and enhance equity and to ensure an equal education for all students despite socioeconomic background. The paper begins with an explanation of relevant concepts such as equity, socioeconomic background and so called freedom of school choice.  The paper then goes on to discuss and describe a number of methods and strategies that are well known in research and proven to work to compensate for students' different backgrounds and conditions in school. The focus is on strategies that can impact students academic performance and that can create opportunities for everyone, and tools that can be used by teachers in everyday practice in a swedish classroom and how to concretely handle differences that are on account of social class.  The method used for this study was a systematic literature review, which is a method that collects and analyzes data and empirical evidence from several studies in a systematic way. The databases used were LibSearch and SwePub.  The results show that the following learning strategies that have a significant impact on students' academic performance are: relationship building, expectations of students, differentiation, working in groups and collegial learning.

Studien sökte besvara hur det kompensatoriska uppdraget uppfattades, vad som kompenserades, vilka strategier som användes samt förutsättningar för det. Social bakgrund i relation till det kompensatoriska uppdraget har genomsyrat skolans utveckling över tid och därav låg studiens fokus på det. Tidigare forskning visade att social bakgrund samt språknivå korrelerar väl med skolprestation. Data samlades in med hjälp av 18 semistrukturerade intervjuer med lärare, specialpedagoger, rektorer och skolchef från förskola till gymnasiet, mejlkonversation med tre statliga skolmyndigheter samt personliga samtal med två statstjänstemän. Studiens teoretiska utgångspunkter inbegrep intersektionalitet, specialpedagogiska perspektiv, sociokulturellt och salutogent perspektiv samt habitus. Enligt Skollagen ska skolan kompensera för elevers olika behov och förutsättningar. Trots att informanterna kompenserade för många saker, framförallt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, framkom en viss osäkerhet kring uppdraget då det var relativt okänt och dels uppfattades tolkningsbart. Förutsättningarna för uppdraget varierade. De största hindren tycktes vara brist på kommunikation kring uppdraget samt resurser. Statstjänstemännen var tydliga med att det är språket som ska kompenseras. De flesta av informanterna ansåg inte att kopplingen mellan social bakgrund samt språknivå och kompensatoriska insatser är tydlig. Många uttryckte att de kopplar social bakgrund till föräldrars förmåga att stötta sina barn med läxläsning eller ekonomiska förutsättningar. En av studiens slutsatser var att det kompensatoriska uppdraget behöver förtydligas och diskuteras i större omfattning. / This study sought to show how the compensatory mission is perceived, what is being compensated as well as which strategies are used and finally the prerequisites for the mission. Social context in relation to the compensatory mission has throughout the history of school been of importance and it is therefore a focal point in this study. Previous research showed that social context as well as language skills corresponds well to a student's school performance. The data collection method was semi structured interviews with a total of 18 teachers, special educators, headmasters and a headmaster of education, from nursery and preschool to high school. Data were also collected from three national school authorities and two officials. The theoretical framework included different perspectives such as intersectional, special education, sociocultural, salutogenic and habitus. According to the school law, the school ought to compensate for the different needs and prerequisites of the students. Despite the fact that the informants compensated for many things, in particular neuropsychiatric disabilities, an uncertainty concerning the mission arose since it was relatively unknown and was apprehended as interpretable. The prerequisites for the mission varied. The mayor obstacles for the mission seemed to be lack of communication regarding the mission and resources. The two officials were explicit concerning that it is the language that should be compensated for. The informants did not find the connections between social background and compensatory input or language clear. Nevertheless, they saw a coupling between social background and parents´ ability to support their children with homework or economic preconditions. One of the conclusions of the study was that the compensatory mission needs to be clarified and be discussed to a greater extent.

Syftet med denna kvalitativa studie är att söka kunskap om hur lärare i förskolan resonerar om förskolans kompenserande uppdrag när de planerar utbildningen som inkluderar fysisk och motorisk aktivitet. Vid insamling av empiriska data skickades ett kvalitativt frågeformulär med strukturerade intervjufrågor till lärare i förskolan som befann sig i olika geografiska områden inom ramen för socioekonomisk status. Resultatet belyste tre teman. Medvetenhet, tydlighet och detalj. Dessa teman visade sig skilja sig i grader kopplade till hur lärare i förskolan resonerar om den kompenserande uppgiften när de planerar för fysisk och motorisk aktivitet. Medvetenhet är något som framträder starkast i resultaten baserat på båda urvalsområdena, medan det för det socioekonomiskt utsatta området även klarhet och detaljer i stor utsträckning framgår av resonemanget. Denna medvetenhet görs bäst i beskrivningarna av lärarna i förskolan när de beskriver kompensationsuppgiften som helhet. När en riktning om hur uppdraget används vid planering av fysisk och motorisk aktivitet syns både diffusa och tydliga svar, varav alla teman, medvetenhet, tydliga och detaljerade, till stor del samlas i svaren från förskolan geografiskt belägen i socio -ekonomiskt missgynnade områden. / The purpose of this qualitative study is to seek knowledge about how teachers in preschool reason about the preschool’s compensatory assignment when they plan the education that includes physical and motor activity. When collecting empirical data, a qualitative questionnaire, with structured interview questions, was sent out to teachers in preschool who was located in different geographical areas within the framework of socioeconomic status.  The result highlighted three themes. Awareness, clarity and detail. These themes turned out to differ in degrees linked to how teachers in preschool reason about the compensatory task when planning for physical and motor activity. Awareness is something that emerges most strongly in the results based on both selection areas, while for the socio-economically vulnerable area, clarity and detail also appear to a great extent in the reasoning. This awareness is best done in the descriptions of the teachers in preschool when describing the compensatory assignment as a whole. When a direction on how the assignment is used in the planning of physical and motor activity, both diffuse and clear answers are visible, of wich all the themes, awareness, clear and detailed, are largely gathered in the answers from preschool geographically located in socio-economically disadvantaged areas.