Denna uppsats handlar om huruvida dialektord fortfarande finns kvar i dagens gymnasieungdomars språk i Mönsterås och Kalmar. Syftet är att undersöka förekomsten av dialektord i ungdomarnas språk samt att se vilka av de undersökta orden som är mest och minst frekventa i deras ordförråd. För att ta reda på om ungdomarna använder dialektord genomförde jag en enkätundersökning i sammanlagt åtta gymnasieklasser i orterna. Enkäten innehöll 40 ord och varje ord följdes av tre frågor: de fick svara på om de hade hört ordet, själva skulle kunna använda det och om de vet vad ordet betyder. Resultaten mellan flickor och pojkar, gymnasieklasser och ursprung jämfördes. Flickor har fler dialektord i sitt ordförråd än pojkar. Om man läser på ett teoretiskt eller praktiskt program har inte så stor betydelse för hur många dialektord som finns i ens ordförråd. Den största skillnaden finns mellan de som kommer från landsbygden och mindre orter jämfört med de som är uppvuxna i städer. Stadsborna har betydligt färre dialektord i sitt ordförråd. De vars föräldrar är uppvuxna i Småland kan fler ord än de som har föräldrar från annan ort. Slutligen kom jag fram till att gymnasieungdomarna kan färre dialektala ord än de äldre informanterna. Orden har delats upp i fyra grupper efter hur många elever som har sagt att de använder dem, har hört dem och kan deras betydelse. Många av de vanliga orden är sådana som har kommit att användas i större geografiskt område eller sådana som inte har någon exakt motsvarighet i standardsvenskan. Sett till annan tidigare forskning är mina resultat inte förvånande. De som bor på landsbygden är mer dialektala än de som bor i städer och äldre är mer dialektala än yngre. Däremot anses män vara mer dialektala än kvinnor. I denna undersökning är dock de kvinnliga informanterna mer dialektala än de manliga, vilket också vissa andra undersökningar har kommit fram till. Detta tror jag dels har att göra med engagemanget vid genomförandet av enkätundersökningen men framför allt att kvinnor har ett större ordförråd än män, inte bara vad gäller det dialektala ordförrådet utan också sett till standardspråkets ordförråd.

<p>In this essay I aim to examine how the landscape of Mönsterås might have looked like during the Bronze age in order to get a better understanding of the house urn that C J Ekerot found in a cairn in Fälle. Mönsterås is an area which has a quality of permanence, from Stone Age to Iron Age with its culmination during the Bronze Age. I will discuss the use and symbolic meaning of the house urn. The house as a symbol during the Bronze Age seemed to have had an important place in the cosmology. I will also discuss the importance of cairns, especially in the archipelago areas. The cairns have had an obvious connection to the sea throughout the Bronze age and scientist have argued that one of the reason could be that the sea was associated with the dead.</p>

In this essay I aim to examine how the landscape of Mönsterås might have looked like during the Bronze age in order to get a better understanding of the house urn that C J Ekerot found in a cairn in Fälle. Mönsterås is an area which has a quality of permanence, from Stone Age to Iron Age with its culmination during the Bronze Age. I will discuss the use and symbolic meaning of the house urn. The house as a symbol during the Bronze Age seemed to have had an important place in the cosmology. I will also discuss the importance of cairns, especially in the archipelago areas. The cairns have had an obvious connection to the sea throughout the Bronze age and scientist have argued that one of the reason could be that the sea was associated with the dead.

The purpose of the work is to investigate what the conditions were like for women born out of wedlock during the 19th century in Stranda judicial district in Småland. Since the Middle Ages, illegitimate children have had a special position in Swedish society, they have been regulated by both laws and by the religious power and this makes them an interesting group to investigate. Furthermore, my work intends to investigate women born out of wedlock, this as women throughout history have also experienced social and legal restrictions. Combining these two subordinate groups in society and examining how their lives turned out is not only a fairly unexplored area of ​​research but also an interesting one. In the work, a comparison between the 1830s and the 1860s will be carried out in order to examine whether the position of women born out of wedlock in society came to change. The conclusion is that there wasn’t a significant difference between the women born in the 1830s and the 1860s, most women got married and their husbands were neither socially untouchable nor from a similarly unfortunate upbringing as the women was. It’s also possible to see that the economic situation for the women wasn’t as bad as one might think but it’s important to clarify that only a handful of estate inventories were found in the archives. To summarize it’s possible to say that these women were not as badly affected by their title as illegitimate as previous dissertations have concluded and it’s even possible to think that illegitimate children in this part of Småland wasn’t as badly thought of as we like to think.