Global ETD Search

1	En skamfläck för den svenska dygden : En kvantitativ studie av oäkta barnafödande i tre församlingar i nuvarande Karlskrona kommun / A blemish for the Swedish virtue : A quantitative study of illegitimate childbearing in three parishin current Karlskrona municipality Svensson, Kajsa January 2017 (has links) This study analyses illegitimate children and their mothers in three different areas in current Karlskrona municipality. The areas that’s been studied is the parish of Kristianopel and Lösen and Karlskrona city parish during the periods 1861-1865, 1890-1900 and 1930-1935. The study is comparative in a time perspective but even in a perspective of different areas. The purpose of this study is to analyze the profession of the unmarried mothers, their chances of getting married and their age. The study also shows the amount of illegitimate children and the percentage of stillborn baby’s in the chosen assembly’s. The method that have been used is of quantitative nature as the main questions of the study is answered by statistics. The study’s theoretical point is gender as an analytical category. The study shows that the investigated areas are overrepresented when it comes to the amount of illegitimate birth in comparison with the national average. The reason among other things is low percentage of religious revivalist movement and changes in the economic system. The child mortality was higher among the illegitimate baby’s than among the children born in marriage. One of the reason can be that the unmarried mothers was forced to work long days with heavy work and that they came from lower social classes whit small financial assets. The child mortality decreases from 1861-1865 until 1930-1935. This is a result of the unmarried mothers getting better conditions, better birth control during pregnancy and less childbirth at home. Many of the illegitimate children were without a known father in the birth book. In all the parish that have been studied there are more known fathers between 1930-1935 in comparison with 1861- 1865. The reason can be the law change in 1918 that stipulated that every unmarried mother should have a child welfare who among other thing help the mother to get economic support from the father. Ogifta mödrar oäkta barn dödföddhet okända fäder Karlskrona Lösen Kristianopel lönskaläge
2	På gränsen mellan liv och död : Barnamordsanklagade och deras barn, Gävleborgs län vid sekelskiftet 1800 Danhard, Margareta January 2019 (has links) Uppsatsen behandlar fyra anklagade barnamörderskor i Gävleborgs län kring sekelskiftet 1800 ur ett genusperspektiv. Syftet är att undersöka vilka faktorer som påverkade kvinnornas agerande kring sin oönskade graviditet vilket ledde till att deras barn dog, samt vilka faktorer som påverkade vilket straff de fick. Metoden består av ett textanalytiskt tillvägagångssätt av främst deras rannsakningsprotokoll där åtta påverkansfaktorer identifieras; fyra som påverkade barnens död samt fyra som påverkade vilket straff de anklagade fick. Resultatet visar att även om inga av lägersmännen, de anhöriga eller husbondfolken i mitt material blev anklagade för delaktighet i brottet så finns det försummelser från deras håll som ledde till att barnen dog. I analysen har jag utgått från genushistorikern Joan Scotts genusteori. Utifrån Scotts fyra nivåer har jag i materialet identifierat kulturellt symboliska representationer kopplade till normer på individuell och institutionell nivå, vilket haft betydelse för hur påverkansfaktorerna kunde verka för hur kvinnorna kom att agera under hela processen, från graviditet till rättegång och dom. I samverkan med ett genusperformativt perspektiv har det kunnat utrönas på vilket sätt genus görs i rättssalen och i hushållet som fick betydelse för kvinnornas straff. Resultatet visar både på att genusperformativiteten kunde falla ut till kvinnans nackdel och fördel, två döms till döden, två till fängelse. I de två fall kvinnorna klarar sig från dödsstraff så beskrivs de som varken fräcka eller blödiga, medan kvinnorna i de andra två fallen istället beskrivs utifrån den negativt kvinnligt konnoterade symboliska representationen blödighet. Generellt blir det synligt att barnamordsbrottet gjordes till ett kvinnligt problem. För även om de två lägersmännen som angavs fick sina lönskalägestraff så var de väldigt osynliga fram till barnets död. Även husbönderna och anhöriga kom undan straff även om man kan ana deras påverkan. Ur ett genusperspektiv syns tydligt hur agerandet i rättssalen och i hushållets tjänst skedde utifrån föreställningar om det kvinnliga kontra det manliga. Exempelvis att den kulturellt symboliska representationen blyghet var kopplad till den kvinnliga kyskhetsnormen där fräcket var negativt konnoterat. Medan den kulturellt symboliska representationen utifrån den manliga normen fungerade tvärtom, att där uppfattades fräckhet som mer positivt och blyghet som mer negativt. Och dessa kulturella symbolrepresentationer med dess olika normvärde beroende på kön gjorde att kvinnorna blev mer utsatta vid sedlighetsbrott. barnamörderskor delaktighetsbrott dödsstraff Gävleborgs län oäkta barn sedlighetsbrott Other Humanities not elsewhere specified Övrig annan humaniora
3	Till Guds förtörnelse : Utom äktenskapet födda kvinnor i Stranda härad under 1800-talet och 1900-talets första hälft. / To the resentment of God : Women born out of wedlock in Stranda judicial district during the 19th century and the first half of the 20th century. Bodenholm, Hampus January 2021 (has links) The purpose of the work is to investigate what the conditions were like for women born out of wedlock during the 19th century in Stranda judicial district in Småland. Since the Middle Ages, illegitimate children have had a special position in Swedish society, they have been regulated by both laws and by the religious power and this makes them an interesting group to investigate. Furthermore, my work intends to investigate women born out of wedlock, this as women throughout history have also experienced social and legal restrictions. Combining these two subordinate groups in society and examining how their lives turned out is not only a fairly unexplored area of research but also an interesting one. In the work, a comparison between the 1830s and the 1860s will be carried out in order to examine whether the position of women born out of wedlock in society came to change. The conclusion is that there wasn’t a significant difference between the women born in the 1830s and the 1860s, most women got married and their husbands were neither socially untouchable nor from a similarly unfortunate upbringing as the women was. It’s also possible to see that the economic situation for the women wasn’t as bad as one might think but it’s important to clarify that only a handful of estate inventories were found in the archives. To summarize it’s possible to say that these women were not as badly affected by their title as illegitimate as previous dissertations have concluded and it’s even possible to think that illegitimate children in this part of Småland wasn’t as badly thought of as we like to think. Oäkta barn kvinnor Stranda härad Döderhult Mönsterås Ålem social kontroll status. History Historia
4	Det heliga äktenskapet : en beskrivande studie om äktenskapets innebörd för kvinnor Hansson, Monica January 2001 (has links) <p>Kvinnor och mäns sexuella relationer innebär ofta att kvinnor blir gravida och barn föds och därmed även till att parterna ingår äktenskap. I de flesta samhällen är äktenskapet en social institution som fyller olika funktioner för familjelivet. Äktenskap innebär även, enligt samhällssynen, tillåtet sexuellt umgänge som i många fall leder till olika sätt att se på kvinnokroppen, gemensamt boende, familjebildning med barnuppfostran. Det innebär även att man anser vissa sjukdomar som typiskt kvinnliga. Historiskt sett har kvinnorna tillhört det underordnade könet i samhället, kvinnorna värderades lägre än männen, kvinnor relaterade sig till männen, dessa erfarenheter har präglat deras behov som kvinna.</p><p>Syftet med undersökningen är först och främst så långt källmaterialet tillåter jämföra skillnaden mellan andelen utomäktenskapligt födda barn i Gävle och Ovanåker under åren 1850 - 1855 och följa dessa utomäktenskapligt födda barn fram till 1860. En avsikt har även varit att genom denna studie få belägg för min hypotes att kvinnorna i Gävle föder fler ”oäkta” barn än kvinnorna i Ovanåker samt att de Gävle-födda barnens levnadslängd är kortare. Dessutom vill jag även se hur dessa kvinnors livssituation är och eventuellt ändras i och med barnens födelse.</p><p>Som bakgrund till min undersökning ger jag en sammanfattande studie för att se vilken funktion äktenskapet har haft för kvinnor. Genom att arbeta efter frågor t.ex. Hur har äktenskapets karaktär ändrats sedan 1600-talet? Till vilka orsaker har kvinnor ingått äktenskap, enbart av ekonomiska eller rent av för en kärleksrelation? Hur har kyrkan och samhället sett på kvinnor och äktenskap? Den röda tråd som kommer att löpa genom hela uppsatsen är ett genusperspektiv på religion, kvinnor och deras sexualitet.</p> äktenskap sexualitet oäkta barn ensamstående mödrar genus kvinnohistoria Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi Church history Kyrkohistoria HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
5	Det heliga äktenskapet : en beskrivande studie om äktenskapets innebörd för kvinnor Hansson, Monica January 2001 (has links) Kvinnor och mäns sexuella relationer innebär ofta att kvinnor blir gravida och barn föds och därmed även till att parterna ingår äktenskap. I de flesta samhällen är äktenskapet en social institution som fyller olika funktioner för familjelivet. Äktenskap innebär även, enligt samhällssynen, tillåtet sexuellt umgänge som i många fall leder till olika sätt att se på kvinnokroppen, gemensamt boende, familjebildning med barnuppfostran. Det innebär även att man anser vissa sjukdomar som typiskt kvinnliga. Historiskt sett har kvinnorna tillhört det underordnade könet i samhället, kvinnorna värderades lägre än männen, kvinnor relaterade sig till männen, dessa erfarenheter har präglat deras behov som kvinna. Syftet med undersökningen är först och främst så långt källmaterialet tillåter jämföra skillnaden mellan andelen utomäktenskapligt födda barn i Gävle och Ovanåker under åren 1850 - 1855 och följa dessa utomäktenskapligt födda barn fram till 1860. En avsikt har även varit att genom denna studie få belägg för min hypotes att kvinnorna i Gävle föder fler ”oäkta” barn än kvinnorna i Ovanåker samt att de Gävle-födda barnens levnadslängd är kortare. Dessutom vill jag även se hur dessa kvinnors livssituation är och eventuellt ändras i och med barnens födelse. Som bakgrund till min undersökning ger jag en sammanfattande studie för att se vilken funktion äktenskapet har haft för kvinnor. Genom att arbeta efter frågor t.ex. Hur har äktenskapets karaktär ändrats sedan 1600-talet? Till vilka orsaker har kvinnor ingått äktenskap, enbart av ekonomiska eller rent av för en kärleksrelation? Hur har kyrkan och samhället sett på kvinnor och äktenskap? Den röda tråd som kommer att löpa genom hela uppsatsen är ett genusperspektiv på religion, kvinnor och deras sexualitet. äktenskap sexualitet oäkta barn ensamstående mödrar genus kvinnohistoria Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi Church history Kyrkohistoria HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
6	De som avvek från normen : En studie av normalitet och avvikelse i Växjö fattigvårdsprotokoll för åren 1857-1919 - sett från ett barn-, familje- och maktperspektiv. / Those who deviated from the norm. : A study of normality and abnormality of Växjö Poor protocols for the years 1857 - 1919 - seen from a child, family, and power perspective. Ekstrand, Katharina January 2010 (has links) Abstract Syftet med denna uppsats är att med hjälp av närläsning, analysera Växjö fattigstyrelses protokoll och föredragningslistor med rapporter. Ambitionen har varit att försöka urskilja vilka individer som var i kontakt med fattigvårdsstyrelsen och vilka ärenden de hade. Vidare också om vem som sågs som rätt respektive orätt fattig och vad för värderingar som kunde skönjas i materialet. Likaså om vilka makt- och kontrollfunktioner som utövades av Fattigvårdsstyrelsen och de som var knutna till den. Det vill säga hur makten kom att manifisteras. Ambitionen har också varit att pröva min hypotes om att gifta och ogifta kvinnor och deras barn behandlades olika och där de sistnämndas vandel påverkar deras möjligheter till ersättning negativt. Materialet analyserades utifrån ett barn-, familje och maktperspektiv i ljuset av Michel Foucaults teori om normalitet och avvikelse. Källmaterialet har bestått av rapporter, föredragningslistor och framförallt protokoll från Växjö Fattigvårdsstyrelse för åren 1857, 1876 och 1919. Denna undersökning visar bland annat att familjernas vandel påverkade utfallet av ansökningarna till Fattigvårdsstyrelsen. Exempelvis behandlades ogifta kvinnor och deras barn sämre än gifta kvinnor och änkor. Vidare visar resultaten att de klienter som var i kontakt med fattigvården fick redovisa allt vad de ägde och tjänade och de fick endast ersättning för existentiella behov i form av pengar till mat, kläder, konfirmationskläder, skodon, bränsle och i enskilda fall även till begravningskostnader. De klienter som var i kontakt med Fattigvårdsstyrelsen var främst ensamma familjeförsörjare som av olika skäl hade svårigheter med att försörja sina familjer, fosterföräldrar som begärde högre fosterlega eller klienter vars omgivning skickat in skrivelser om barn de misstänkte for illa. Nyckelord: Ogifta [unmarried], gifta [married], oäkta barn [bastards], fosterbarn [foster children], vandel [repute], fattigvård [poorhouse], normalitet [normality], avvikande [abnormal], värderingar [values] Keywords: unmarried married bastards foster children repute poorhouse normality abnormal values Nyckelord: Ogifta gifta oäkta barn fosterbarn vandel fattigvård normalitet avvikande värderingar History subjects Historieämnen
7	Lägersmål och lönskalägen i Bergslagen 1771-1830 / Premarital Crimes and the Penalties, Bergslagen 1771-1830 Rickan, Susann January 2012 (has links) Barnamordsplakatet (a Infanticide Proclamation) of 1778 was a circular allowing unmarried mothers to give birth at an undisclosed location without giving up the name of the father. The proclamation was supposed to ease the situation for the unwed mother in Sweden. The aim was to investigate whether women in Assembly of Hällefors, far from government and close to remote forest Finnskogen, was affected by the Infanticide Proclamation, between 1771 and 1830. Case studies has been done on people who had illegitimate children, if they were convicted, what the crime was and what the punishment was. The investigation is made at a local level and compared against national analyzes on the same theme. A lot of illegitimate children were born in Grythyttan nearby and slightly less in Hällefors, compared to other places of Sweden. Mothers and fathers were convicted in the district court for crimes, including, sexual intercourse between unmarried persons. More women than men were convicted. The cases in court with convicted for the second time, was culminating between 1800 and 1810. Infanticide Proclamation is immediately adapted in court. People's behavior changed before the law took effect when the amount of born illegitimate children outnumbered the amount of convicted mothers. Woman in Bergslagen Premarital Crimes Court Penalties 17th century infanticide proclamation Barnamordsplakatet illegitimate children law against infanticide lönskaläge lägersmål sexcrime father unknown morality crime premarital sexuality fornication. Kvinna i Bergslagen föräktenskapliga brott 1700-tal Barnamordsplakatet oäkta barn lag mot barnamord lönskaläge lägersmål sexbrott fader okänd moral brott föräktenskaplig sexualitet otukt.
8	Utomäktenskapliga födslar i Karlskrona Kommun : En kvantitativ studie av fyra socknar/församlingar från 1875 till 1925 / The birth of children out of wedlock in Karlskrona Municipality : A quantitative study of four parishes from 1875 to 1925 Adolfsson, Daniel January 2022 (has links) The study examines the occurrence of children born out of wedlock in four parishes belonging to the current Karlskrona municipality during the period 1875–1925. The parishes surveyed are Fridlevstad, Rödeby, Tving and Karlskrona city-parish. The period is divided into two parts where the first includes the years 1875–1890 and the second part includes the years 1910–1925. The proportion of children with unknown/known fathers, the mothers' occupations, the fathers' occupations, and the mothers' age are also used as survey variables. The proportion of known fathers increases significantly between the study periods, which could be explained by a reduced internal social control, while the study shows that the introduction of a child welfare officer in 1918 resulted in an increased proportion of known fathers. The mothers' occupational designations change between the periods, for example, the proportion of maids decreases while other occupations are added. In the city-parish, professions such as washerwoman and waitress are added during the second period. The proportion of women working in the industry also increases between the survey periods. The increased proportion of professions, especially in the city-parish, could be linked to the demographic transition. As more people settle in a city, new needs emerge and thus also new occupational categories. The age of the mothers decreases between the study periods. When it comes to class affiliation, it can be noted that most of the fathers and mothers belonged to the working class. However, the proportion of fathers belonging to the middle class was higher than the proportion of mothers belonging to the middle class. Illegitimate children unmarried mothers unmarried mother children born out of wedlock unknown fathers stillbirth Rödeby Tving Fridlevstad Karlskrona Blekinge 19th century 20th century peasant society agrarian society industrialization Oäkta barn ogifta mödrar ogift moder barn födda utom äktenskap utomäktenskapliga barn okända fäder dödföddhet Rödeby Tving Fridlevstad Karlskrona Blekinge 1800-tal 1900-tal bondesamhälle agrarsamhälle industrialisering History Historia

Search results