Offentliga rum är en konstant i urbana miljöer och också därför en stor del av människors liv. Att det ska vara tryggt att vistas i dessa offentliga miljöer är således kanske en självklarhet. Trygghet i offentliga miljöer är en central fråga för att skapa en trivsam och säker omgivning för alla människor. Det handlar om att känna sig säker och skyddad när man vistas på platser som parker, torg, gator, kollektivtrafik och andra offentliga utrymmen. En hög nivå av trygghet i dessa miljöer främjar både individens och samhällets välbefinnande. För att uppnå trygghet i offentliga miljöer är det viktigt att ta hänsyn till flera faktorer och implementera lämpliga åtgärder. Dessa faktorer är ibland inte helt självklara och genom vetenskaplig litteratur kan samhällsplanerare bättre förstå och utforma miljöer som människor kan bruka till sin fulla potential.  Undersökningen bygger därför på en komparativ fallstudie av tre offentliga miljöer av olika karaktär. Genom platsanalys och observation har dessa miljöer undersökts för att skapa en fysisk och verklig koppling mellan teori och fysisk planering. Av den kvalitativa textanalysen framkommer det att flera faktorer såsom exempelvis: arkitektonisk design och utformning, belysning, översikt och social kontroll bidrar till miljöns upplevda trygghet. Studering av de olika miljöerna har lett till slutsatsen att Karlskrona kommun har ett trygghetsperspektiv grundad i vetenskapliga teoretiska utgångspunkter vid planeringen av offentliga miljöer men att det finns en del brister i genomförandet. Det vill säga att en dissonans existerar mellan teorin och den fysiska planeringen där förbättringar och strategier för ökad trygghet kan göras.

Sätra är en stadsdel i Gävle kommun som byggdes under miljonprogrammet. När Sätra byggdes var många av byggnaderna standardiserade för kostnadseffektivitet. Stadsdelen har idag ett rykte med brottsproblematik och otrygga invånare, allra mest kvinnorna. Syftet med denna studie är att ta reda på om standardiseringen har påverkat tryggheten hos Sätras kvinnliga invånare negativt. Målet är att ta fram ett förslag på hur Sätra kan förbättra tryggheten. Med detta tas gestaltningsförslag fram på otrygga platser för att visualisera hur tryggheten kan förbättras med fysisk utformning. För att genomföra detta arbete har då en multimetod applicerats. Den första metoden för att samla kvalitativa data var genom platsanalyser på studieområdet. Där utfördes tre platsanalyser: en på dagen, en på kvällen och en igen på dagen för att samla ytterliga information. Sedan skickades en enkät ut till Sätraborna för att samla in deras åsikter. De fick även svara hur trygg eller otrygg de känner sig på vissa platser för att peka ut vilka av dessa platser som är mest otrygga. De platserna kunde sedan analyseras mer för att ta reda på vilka faktorer som de har gemensamt för att kunna identifiera vad som påverkar tryggheten. Detta data användes för att skapa en heatmap. Genom brottsdata insamlat från polisen kunde en heatmap för brottsplatser skapas och jämföras med otrygghetskartan. Slutligen med hjälp av teori och dessa metoder togs förslag fram på hur dessa otrygga platser kan förbättras. Svarsfrekvensen på enkäten var 48 kvinnor av 61 respondenter, så enkäten representerar inte vad hela Sätra tycker tillräckligt. Tack vare teori och hjälp från en expert inom ämnet kunde trots allt resultatet valideras. Faktorer som kan påverka tryggheten är belysning, siktlinjer, naturlig övervakning, rykte, image, underhåll och mänsklig aktivitet. Sätra har flertal av dessa listade faktorer, men belysning, underhåll, siktlinjer och ett stärkt samfund är det som saknas mest. Ryktet är även en influerande faktor, som med hjälp av en bättre image och gemenskap i stadsdelen kan stärka tryggheten. Det finns många olika faktorer kring trygghet och säkerhet som är svåra att besvara i ett examensarbete. Men den tydligaste slutsatsen att dra efter denna studie är att Sätra Centrum och de intilliggande områdena är i stort behov av underhåll, bättre belysning och ett förstärkt samfund med hjälp av bättre image.Nyckelord: / Sätra is a district in Gävle municipality in Sweden, which was built during the Million Programme. When Sätra was built, many of the buildings were standardised for cost effectiveness. The district has today a bad reputation with crime problems and citizens who feel unsafe, particularly the women. The aim of this study is to find out if the standardization has negatively affected the perceived safety of Sätra’s female inhabitants. The objective is to bring forth a suggestion on how Sätra can improve the perceived safety of the area, and to create a design proposal on how these areas can improve through physical design. To accomplish this objective a multi method have been applied. The first method was site analysis on the study area, which of three were carried through two on during daytime and one during the evening. A survey was also sent out to habitants of Sätra to collect their opinions on the matter. They also had to answer how safe or unsafe they felt on different picked out places to analyse which components the unsafe areas have in common. This data was also used to make a heat map, and crime statistics data was collected from the police to make a heat map. These two heat maps were later compared. Lastly, a design proposal was brought forth. The response rate of the survey was 48 women out of 61 responses. Therefore, the survey does not completely represent what everyone of Sätra’s residents think. However, thanks to earlier research and the help of an expert in the subject the results could be validated. Factors that affect the perceived safety are lighting, sightlines, natural surveillance, reputation, image, maintenance, and human activity. Sätra has several factors that plays into the lack of perceived safety, but lighting, maintenance, sightlines, and a strengthened community is what is missing the most. Reputation is also an influential factor, which with the help of a strengthened image and stronger community in the district can improve the perceived safety. There are many different factors playing in to perceived safety and actual safety that are hard to answer in a bachelor thesis. However, the most evident conclusion to draw from this study is that Sätra Centrum and its neighbouring residential areas need maintenance, improved lighting, and a reinforced community and image.

Arbetet syftar till att förstå vilka arkitektoniska designkvalitéer som ingår i ett socialt hållbart torg och hur dessa kvalitéer kan appliceras på Stora Torget i Södertälje. Huvudmålet med arbetet är att producera ett detaljerat utvecklingsförslag som både är förankrat i litteraturen och folkviljan, men även det tidigare kommunala arbetet som ägt rum på torget. Med detta syfte i åtanke har följande frågeställningar besvarats: - Hur kan miljön för de som vistas på Stora Torget utvecklas på ett socialt hållbart sätt? Fördjupande frågeställning:  - Hur ser stadslivet och utomhusmiljön ut på Stora Torget idag?  - Hur skulle Stora Torget kunna vidareutvecklas för att främja ett socialt hållbart stadsliv? För att svara på dessa frågeställningar har en trianguleringsmetod applicerats. Denna inkluderar en litteraturstudie, en enkätundersökning besvarad på av personer på torget och en intervju med en tjänsteman på kommunen Litteraturstudien gav insikt gällande de kvalitéer som finns i en god stadsmiljö samt hur dessa kvalitéer bör implementeras i planförslaget. Enkätundersökningen visade åsikter och önskemål från de som i slutendan skulle bli de som kommer att ta del av det nya torget. Genom en intervju med en tjänsteman på kommunen kan arbetet grunda sig i och bygga på det arbete som redan genomförts på platsen Resultatet består av ett detaljerat planförslag som inkluderar sju kategorier av förändringar som ämnar att utveckla torget när det gäller dess sociala hållbarhet. Förändringarna som föreslås består av platser för lek, sport och vilande, vegetation och grönska, belysning, dedikerade gång- och cykelvägar med mera. Det kan inte dras en slutsats som konstaterar att detta planförslag är det enda sättet att utveckla platsens sociala hållbarhet. Rapporten drar dock med säkerhet slutsatsen implementeringen av vissa av planförslagets förändringar kan ge en positiv påverkan för ett socialt hållbart stadsliv. / The purpose of this report is to explore what kind of architectural design qualities are included in socially sustainable squares and how these qualities can be applied to Stora Torget in the municipality of Södertälje. Furthermore, the work also seeks to produce a detailed development proposal for the square through anchoring the work in the literature, the will of the people and the prior municipal work. In doing so the following questions have been answered: - How can the environment for those strolling through and staying at Stora Torget be developed in a socially sustainable way? In-depth questions: - What does city life and the outdoor environment look like on Stora Torget today? - How could Stora Torget be further developed to promote a socially sustainable city life? To answer these questions, a triangulation method has been applied which includes a literature study, a survey with the people on the square and an interview with a representative from the municipality. The literature study provided great insight into the qualities of a good civic environment and how these qualities ought to be applied to the development proposal. The survey brought forth the opinions and wishes of the people who in the end would be the ones that indulge in the square. By interviewing a representative from the municipality, the report manages to ground itself and build on the previous work of the municipality. The study has resulted in a detailed development proposal that includes seven sections of improvements that seek to further develop the square in a socially sustainable fashion. The sections of improvements include places for play, sports and resting, vegetation and greenery, lighting, dedicated walking and cycling paths to name a few. The study does not conclude that the development proposal is the one and only way of improving the square's social sustainability. The study is however confident that the implementation of at least some of these qualities would garner a net positive in the work of a more socially sustainable city life.

The creation of sustainable and safe environments nowadays moves more and more into focus for urban planners and architects. Cities should be designed in a way to contribute to social cohesion, shaping an inclusive environment and focusing on the wellbeing of its citizens. Nevertheless, these processes can be undermined by public crime and the fear of crime, which is not only affecting aspects of personal safety but also affecting the people’s behaviour. Reasons why criminality occurs are manifold, impacted by a dynamic set of socioeconomic, demographic, personal but also environmental aspects. In recent years especially the impact of factors related to urban and environmental design respectively planning received rising attention in the field of crime prevention. However, the implementation of strategies regarding ‘crime prevention through environmental design’ or ‘designing out crime’ is still in its early stage in Sweden.   This study aims to investigate spatial and temporal patterns of public crime for the case of Umeå in order to identify potential risk areas, which could receive particular attention regarding crime prevention through environmental design (CPTED). In this sense a GIS based spatial analysis had the aim to detect statistically significant hotspots of crime and furthermore to assess the development of these hotspots over time. In order to understand the nature of public crime and criminal behaviour in Umeå in a more holistic way, also temporal aspects regarding the occurrence of crime were analysed. One particularly vulnerable neighbourhood was examined with a qualitative field observation regarding the principles of crime prevention through environmental design in order to assess in which way the built environment is designed and suited to prevent and deter criminality.   Umeå displays rather clear patterns of higher crime activity, assigned to seasonal, weakly and daily periods, which are connected to higher activity in the public space. Also from a spatial perspective certain patterns are detectable with a higher vulnerability for crime at spots which generate higher activity such as shopping areas or neighbourhoods with nightlife and transport hub functions, and in general neighbourhoods with a higher building density. The neighbourhood of Ålidhem displayed thereby a high concentration of criminality, marked as a constant or even intensifying hotspot for the entire period of investigation. The results of the field observation regarding principles of CPTED are especially indicating a lack of maintenance and furthermore the street and building layout is contributing to disorientation. On the other hand, the area is in most cases well equipped for natural surveillance and provides a high amount of locations for leisure and recreation in order strengthen social cohesion.