Den fysiska planeringen och utformningen av en plats påverkar hur den upplevs av besökaren. Att känna sig trygg i samhället är en demokratisk rättighet och en förutsättning för att kunna vara en aktiv individ, nyttja samhällets olika funktioner och kunna delta i olika aktiviteter. Utmaningen med att planera för trygga och säkra miljöer är att trygghet är en subjektiv känsla som innebär den individuella bedömningen av sin egna säkerhet. En säker plats betyder att brottsligheten är låg och risken för att bli utsatt för brott är liten. Trygghet och säkerhet är två begrepp som har en påtaglig skillnad då en säker plats inte nödvändigtvis behöver upplevas som trygg. Kandidatuppsatsen syftar till att undersöka hur säkerhet och upplevd trygghet på offentliga platser påverkas av den fysiska utformningen. Studien undersöker även om det finns något samband mellan upplevd trygghet och den faktiska säkerheten. En fallstudie har genomförts på Göteborgs centralstation där stationens fysiska aspekter, den upplevda tryggheten på platsen och dess faktiska säkerhet har undersökts. Studien använde sig av metoden textanalys samt observationer baserade på teorin Defensible space. Teorin innehåller metoden CPTED, vilket är en metod baserad på principer i den fysiska miljön som bidrar till säkra och trygga miljöer. Metoderna kompletteras med intervjuer i syfte att få ett perspektiv på hur människor upplever Göteborgs centralstation i ett trygghetsperspektiv. Resultaten från studien har sedan ställts mot brottsstatistiken för Göteborgs centralstation, för att ser hur ett samband mellan upplevd trygghet i den fysiska miljön och säkerhet på en offentlig plats ser ut.  Fallstudien har lett fram till slutsatsen att fysisk planering och utformning av offentliga platser kan påverka den upplevda tryggheten. Platsens utformning och dess koppling till den faktiska säkerheten kan däremot inte fastställas. Säkerhet är ett komplext begrepp som påverkas av flera olika faktorer, inte bara fysisk planering. Studien visar att CPTED- principerna implementeras på Göteborgs centralstation i olika utsträckning på olika delar av stationsområdet. Kandidatuppsatsen avslutas med en diskussion gällande brottsprevention som planeringsideal och vikten av planerarens roll i utformningen av trygga miljöer på offentliga platser.

I Sverige är flerfaldig brottslighet ett vanligt fenomen, och under 2021 tillsatte regeringen en statlig offentlig utredning för att föreslå straffskärpningar vid fall av flerfaldig brottslighet. Syftet med den föreliggande studien var att granska hållbarheten i de argument som utredningen presenterade för denna straffskärpning. Granskningen skedde med utgångspunkt i teorier om prevention samt de rättsliga principerna om proportionalitet och ekvivalens. Vidare undersöktes även vilka eventuella konsekvenser straffskärpningarna kan ha för unga lagöverträdare samt återfallsförövare. Det genomfördes en kvalitativ tematisk analys, och utredningen fungerade som studiens urval och material. Resultatet pekade på att argumenten inte sågs som hållbara utifrån teorier om prevention, samtidigt som de i hög grad svarade mot principerna om proportionalitet och ekvivalens. Det visade också på potentiella konsekvenser för unga lagöverträdare och återfallsförövare, och att straffskärpningen skulle innebära risker för dessa kategorier av förövare utifrån ett brottspreventivt perspektiv. / In Sweden, multiple offending is a common phenomenon, and in 2021 the government issued a commission of inquiry, proposing harsher punishments in cases of multiple offending. The aim of the present study was to examine the sustainability of the arguments presented in that inquiry. This was examined through the theoretical framework of crime prevention and the legal principles of proportionality and equivalence. Further, the eventual consequences of the proposal in relation to juvenile offenders and repeat offenders were also evaluated. A qualitative thematic analysis was conducted, and the inquiry served as the sample and the material for the present study. The results indicated that the arguments were not to be considered as sustainable in relation to theories of crime prevention, although they to a high degree were compatible with the principles of proportionality and equivalence. The results also showed potential consequences of the proposal in regard to juvenile offenders and repeat offenders, and it indicated that the outcome of harsher punishments will result in certain risks for these categories of offenders.

De senaste 25 åren har regeringen presenterat två nationella brottsförebyggande program som i stora delar delegerar ansvaret för det brottspreventiva arbetet till landets kommuner, ett ansvar som dock inte är lagstadgat. Denna uppsats undersöker Härryda kommuns brottsförebyggande arbete ur ett situationellt perspektiv. Undersökningens syfte är att öka kunskapen om hur en kommun lokalt implementerar de nationella riktlinjerna om förebyggande åtgärder som förordas i de brottsföre- byggande programmen Allas vårt ansvar (1996) och Tillsammans mot brott (2017). Med utgångs- punkt från kriminologiska teorier och tidigare forskning om situationell brottsprevention, bland annat rutinaktivitetsteorin, broken windows, och antaganden om begreppet governance, besvarar uppsatsen frågeställningarna ”vilka situationella brottsförebyggande åtgärder prioriterar Härryda kommun, och varför?”, ”hur utvärderas de brottsförebyggande insatserna, och vilka möjligheter eller begränsningar ser centrala brottsförebyggande aktörer i kommunens situationella brottsföre- byggande arbete?” samt ”hur förstås och konstrueras begreppen trygghet och otrygghet i relation till situationell brottsprevention av centrala brottsförebyggande aktörer i Härryda kommun?”. För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativ tematisk analys på det empiriska materialet. Undersökningens empiri består av semi-strukturerade intervjuer med två representanter för Härryda kommuns brottsförebyggande råd, samt offentliga dokument om eller med relevans för kommunens brottsförebyggande verksamhet. Resultaten visar att Härryda kommuns brottsförebyggande råd beslutat att prioritera problemområdena ”narkotika” och ”otrygghet i den fysiska miljön”. Dessa problemområden är föremål för sekundära och tertiära situationellt brottsförebyggande insatser. Det brottsförebyggande rådet samverkar i viss mån med medborgarna; platser som upplevs som otrygga prioriteras för formella och informella åtgärder. De trygghetsökande insatserna utvärderas dock inte, till skillnad från insatser riktade mot narkotikahanteringen. Härryda kommun följer de teoretiska brottspreventiva riktlinjerna, enligt rutinaktivitetsteorin och broken windows, som förordas i regeringens nationella brottsförebyggande program. Detta gäller främst att öka närvaron av kapabla väktare, bland annat genom det medborgerliga engagemanget och kameraövervakning. Det sist- nämnda är dock svårt för kommunen att implementera på grund av begränsningar i lagstiftningen. Vidare forskning om kommuners brottsförebyggande arbete förordas eftersom det råder en kunskapslucka hur kommuner implementerar de nationella brottsförebyggande programmen. Förslagsvis kan denna undersökningen fungera som underlag för jämförelsestudier med andra kommuners situationellt brottsförebyggande arbete.

Municipalities today have a great power to plan our future urban environment. With this great power comes an even greater responsibility. These new urban environments will become future generations habitats. The urban environment should be both safe and secure. But what do the municipalities today have for preparedness to plan safe and secure urban environments?  This dissertation has examined four municipalities in Stockholm County: Stockholm Municipality, Upplands Väsby Municipality, Nacka Municipality and Huddinge Municipality. The mapping concerns what regulatory documents and other work the municipalities have to support the safety and security planning. These regulatory documents have been verified against the CPTED's various principles. It was found that the municipalities' regulatory documents contain elements of the CPTED's different principles, but to varying degrees. In order to verify that the municipalities follow their regulatory documents and implement security and security planning, a case study was carried out at a selected location in each municipality. The case studies showed that the municipalities succeeded in implementing the CPTED principles to varying degrees in the selected projects. Then the dissertation analyzed if the use of the principles of the CPTED where purposely used or if it was purely common sense.  Further on, a discussion if today’s legal framework secures municipalities to plan urban environment secure and safe proved that this was not the case. At least in a broader perspective.  The dissertation then ended with stating which actions can be done legally and what shortcomings that could be included. / Kommuner har idag en stor makt att planera vår framtida stadsmiljö. Med den stora makten kommer även ett ännu större ansvar. Dessa stadsmiljöer kommer bli framtida generationers livsmiljöer. Stadsmiljön ska både upplevas som trygg och vara säker. Men vad har dagens kommuner för beredskap för att planera trygga och säkra stadsmiljöer?  Detta kandidatarbete har undersökt fyra kommuner i Stockholms län: Stockholms stad, Upplands Väsby kommun, Nacka kommun och Huddinge kommun. Kartläggningen rör vad för styrdokument och övrigt arbete kommunerna besitter som stöd i trygghets- och säkerhets planeringen. Dessa styrdokument har kontrollerats mot CPTED:s olika principer. Det visade sig att kommunernas arbetsunderlag innehåller inslag av CPTED:s olika principer, men i varierande grad. För att sedan kontrollera att kommunerna följer sina styrdokument och implementerar trygghet- och säkerhetsplanering gjordes en fallstudie på en utvald plats i varje kommun. Fallstudien visade att kommunerna lyckats implementerat CPTED:s principer i skiftande utsträckning i de utvalda projekten. Sedan analyserades om kommunerna använder CPTED:s principer medvetet eller om det enbart var sunt förnuft.  Vidare diskuterades om dagens juridiska ramar påbjuder kommuner att planera tryggt och säkert, samt i vilket avseende. Detta visade sig inte vara fallet.  Kandidatarbetet avslutade sedan med att redovisa vilka åtgärder som kan göras juridiskt och vilka brister som kan kandidatarbetet kan inrymma.

Denna litteraturstudie undersöker möjligheten till att genom byggnadsmässigt brottspreventiva åtgärder minska kriminalitet. Studiens huvudsakliga frågeställning är (1) ”Går det bygga bort brott?”, därefter (2) vilken åtgärd som visat sig mest effektiv. Studien undersöker även vilka åtgärder som rekommenderas i Sverige och varför. Resultaten visar olika forskares övertygelse på att byggnadsmässiga åtgärder fungerar. Den åtgärd som dels rekommenderas och även visat sig mest effektiv är att öka visibiliteten i bostadsområden. Inom områden ökad visibilitet ryms ett flertal olika åtgärder som gynnar visibiliteten, men det är begreppet ökad visibilitet som ses som den enskilt mest effektiva åtgärden. Ökad visibilitet genom att exempelvis ta bort skymmande buskage och murar leder till dels en större medvetenhet om vilka som rör sig i området och vilka som bör röra sig i området. Man lär sig vilka som är ens grannar och på så sätt ökas också den sociala kontrollen. Avslutningsvis förs en kortare diskussion om möjligheten att tillämpa byggnadsmässigt brottspreventiva åtgärder som social brottsprevention.

Den här uppsatsen är en utvärdering av Båtsamverkan i Västra Götaland. Båtsamverkan är en satsning samt en intervention mot båtmotorstölder och ingår som en del i ”operation Archimedes” i Västra Götaland. År 2014 stals totalt 2534 stycken båtmotorer i Sverige och därför är det en problematisk situation. Den här utvärderingen är gjord på uppdrag av Polisen i Region Väst. Båtsamverkan i Västra Götaland har funnits sedan år 2013 och är en så kallad marin variant av konceptet Grannsamverkan. För att undersöka problemet med stölder av båtmotorer har 14 intervjuer genomförts med olika intressenter inom ramen för Båtsamverkan. Eftersom interventionen Båtsamverkan varit ett outforskat ämne i Sverige har syftet bland annat varit att undersöka vilka erfarenheter olika intressenter har om interventionen, och vilka brottsförebyggande åtgärder som tillämpas av olika intressenter för att jobba mot problemet. Dessutom har problemets omfattning och utveckling beskrivits. I intervjuerna framkom att bland annat att intressenterna har erfarenheten att Båtsamverkan är effektivt i arbetet mot båtmotorstölder. Vidare hörde den här uppfattningen samman med att intressenterna upplevde att kommunikation och information var viktigt i arbetet. Båtsamverkan kan kopplas till situationell brottsprevention eftersom de vanligaste brottsförebyggande åtgärderna var övervakning, synlighet och belysning. / This essay is an assessment of the Swedish intervention Båtsamverkan in Region Västra Götaland. Båtsamverkan is an effort and an intervention against boat engine theft, which is a part of ”operation Archimedes” in Region Västra Götaland. In 2014 there was 2534 boat engine thefts in Sweden. This assessment is made on behalf of the Swedish Police in Region Väst. Since 2013 the intervention Båtsamverkan has existed in Region Västra Götaland, and it is a marine type of the concept known as Neighborhood Watch. To examine this issue, 14 interviews were conducted with various stakeholders, each with a unique approach to Båtsamverkan. Since the intervention Båtsamverkan has been an unexplored topic in Sweden, the purpouse with this assessment was to examine experiences and crime prevention measures, applied by various stakeholders. Furthermore, the extent of the problem with boat engine theft and the development of the intervention against it have been described. The interviews showed that the participants had experienced Båtsamverkan as an effective intervention against boat engine theft. This notion was connected to the stakeholders urging on the importance of communication and exchange of information within the intervention Båtsamverkan. Concerning crime prevention measures, most of them were situational, such as surveillance at the docks, distribution of information among participants and also lighting.

Syftet med denna studie var att se om samverkansavtalet mellan Vetlanda kommun och Polismyndigheten i Jönköpings län har lett till en minskad brottslighet. Genom granskning av statistik visade utvärderingen att samverkan mellan kommun och polis är en central brottspreventiv åtgärd. Rent generellt har totalt antal brott i Vetlanda kommun minskat, men inte inom de tre av fyra huvudområden som fokusen låg på. / The purpose of this study was to evaluate the cooperation agreement between Vetlanda municipality and the police in Jönköping to see if it has led to a reduction in crime. Through different statistical examinations the evaluation shows that cooperation between Vetlanda municipality and the police in Jönköping is an important arrangement for crime prevention. Overall the total number of crimes in Vetlanda municipality has decreased, but not in the three of four main areas we have focused on.

Tydliga kopplingar har länge kunnat göras mellan tidiga beteendeproblem och kriminella karriärer. Då tidiga insatser har visat sig vara långsiktigt lönsamma, har det brottsförebyggande arbetet ifrågasatts gällande vilka resurser som är aktuella. Skolan betraktas här som en outnyttjad sådan, inom vilken förskolan framhålls som en viktig arena för tidiga upptäckter av beteendeproblem och påverkan på dessa. Studien syftar därför till att undersöka hur pedagoger som berörda utövare upplever sina påverkansmöjligheter på utvecklingen hos barn med utagerande beteendeproblem i bemötandet av dessa. För att kunna samla relevant information som besvarade studiens frågeställningar, intervjuades fem pedagoger på två förskolor om vilka man menade att barn med utagerande beteendeproblem var, vad som var viktigt i arbetet med dem och vilka svårigheter som fanns i detta. Resultatet visade på en samstämmig syn kring barnens karaktärsdrag, samt att bedömningsfokus snarare låg på behov än på begrepp för och orsaker till beteendet. För att möjliggöra en prosocial utveckling hos barnen, var målet att tillgodose barnet med rätt verktyg för en sund relation till sig själv och till andra. Medmänskligt och professionellt bemötande var här en viktig förutsättning. Metoderna gick övergripande ut på att dels anpassa miljön för att förhindra misslyckanden och stärka barnet, dels på att medla känslor i leken och inrätta sociala koder. Föräldrarna upplevdes som en begränsande faktor för pedagogernas möjligheter att påverka. Vidare uttrycktes behov av kompletterande kunskap. Sammanfattningsvis belyses pedagogers uppfattning av hur medvetenhet och förhållningssätt i pedagogrollen har betydelse för vilken riktningen utvecklingen hos barn med utagerande beteendeproblem får. Därmed hittas viktiga komponenter för övriga utövare och beslutsfattare, samt potentiella utvecklingsområden. / There is a well established connection between criminal careers and behavioral problems in early life. Early efforts of prevention have shown to be long term successful which has lead to questioning of the crime preventing work regarding what resources are current. The school has been considered an untapped resource by reserachers. Preschool in particular is acknowledged as an important area for early descovery of behavioural issues and the impact they have on children. The study aims to examine the way educators who are directly concerned perceive their ability to influence the development of the actions of children with externalizing behavior problems. In order to answer the questions of the study, five educators at two nursery schools were interviewed. They were asked how they identify children with externalizing behavior problems, what the most important elements in the treating of these children are and finally what difficulties they exeperience. The result shows a consensus view of children’s character traits. It also shows that the educators’ wish to emphasise children’s needs rather than the concepts and causes of their behaviour. In order to enable a pro-social development of these children the educators aim to ensure that children are provided with tools that help them develop a helthier relationship to themself and to others. In the work to achieve this, the educators have to act in a professional and humane way towards the children. These methods mainly work in two ways. They are partly about adapting the environment in order to prevent failures and strengthen children but also about mediating emotions in the context of the play and help set social codes. Parents were often stated by the educators to be limiting their work on influencing children’s behaviour. Furthermore they also expressed the need of increased knowledge in the field. The study emphasises educators’ perception of how awareness and attitudes of the educator is significant for the direction of the development for children with externalizing behavior problems. This could help other actors and decision-makers find new potential areas of development.

Narkotikaanvändningen har eskalerat i omfattning så väl nationellt som globalt, och är inte sällan en inkörsport för barn och unga in i den kriminella världen. Detta arbete syftar till att undersöka vilka brottspreventiva arbetsmetoder och modeller som kan och bör användas i syfte att förebygga narkotikabruk hos barn och unga, och utreda vilka utmaningar som följer med dem. Arbetet har genomförts utifrån en strukturerad litteraturstudie på 9 olika forskningsstudier. Utfallet av den strukturerade litteraturstudien har därefter kodats genom en tematisk analys. Flera brottsförebyggande metoder har identifierats och analyserats i ljuset av traditionella brottsförebyggande teorier; självkontrollsteorin och den situationsbaseradebrottspreventionsteorin.Studien menar att ett framgångsrikt preventivt arbete avseende narkotikaanvändning hos barn och unga bygger på polisverksamhet på lokalnivå, tillit, anpassning av metoder och program till den aktuella målgruppen, och ett involverande av familjer, kamrater och skolsystem, allt i syfte att bromsa den uppåtgående trenden. / The last decades, experimental drug use among youngsters has increased both nationally and globally and is not infrequently a gateway for youngsters into a criminal lifestyle. This thesis aims to investigate which crime prevention methods could and should be used when it comes to preventing children and/or youngsters from usingdrugs. The method used in the study is a structured literature review, which resulted in 9 reviewed papers in the subject area. The outcome of the literature review has been coded through a thematic review. Several different crime prevention methods have been identified and analyzed in the light of traditional crime prevention theories, the self-control theory as well as situational crime prevention theories.The thesis discusses the importance of successful crime prevention methods and the challenges that accompany them, suggesting that successful police practice in this matter can be achieved through local policing, trust, adapting methods and programs aimed at the target group, as well as involving families, peers, and the educational system in order to achieve a downward trend in substance use among youngsters.

I den aktuella studien så har följsamhet av RBM-B inom Sveriges Frivårdskontor undersökts. De begrepp och teorier som avhandlas är verktyget RBM-B, modellen RBM, the central eight, följsamhet, individualprevention och tertiär brottsprevention. De frågeställningar som avsetts att besvaras är hur följsamhet av verktyget RBM-B inom Frivården ser ut, om det finns skillnader i hur risk och behovsområdena kodas, samt vilka skillnader det finns i verkställighetsplaneringen. Av resultatet går att utläsa en övervägande följsamhet utifrån risk och behovsområdena förutom för psykisk ohälsa. Det framgår även en övervägande följsamhet för återfallsrisken inom områdena för generell kriminalitet och sexualbrott, dock visas en mindre följsamhet i området partnervåld. Vidare framkommer att samtliga deltagare haft en överensstämmande insatsplanering, dock utläses mindre skillnader. Studien utgörs av en mix mellan kvalitativ och kvantitativ ansats och fokuserar på överensstämmelse och tillförlitlighet. 10 deltagare som arbetar med verktyget RBM-B inom Frivården har deltagit. / <p>2024-01-12</p>