Includes bibliographical references / Defensible space aims to provide residents with the power to control their residential environment, so that they will defend it against any threat. While the literature on defensible space is prolific, and while its principles are still being adapted for different contexts across the world, critiques of defensible space indicate that its validity for different contexts is questionable and necessitates further exploration. This paper explores how the implementation of defensible space principles in the Violence Prevention through Urban Upgrading (VPUU) safe node area of Harare, Khayelitsha has reduced crime rates and anti-social behaviour. Furthermore, it also aims to provide planners with knowledge regarding VPUU's prescription to defensible space principles. The research was conducted primarily through the use of the case study method, and a critical discourse analysis of VPUU's urban design principles. Harare's crime statistics were analysed through the use of mixed methods, in order to gain an understanding of how crime has been affected in the area. Interviews with locals from Harare provided insight on how residents perceived safety in their area after VPUU's intervention. Observations were also made in order to understand how the intervention area functions and how people use it. Cognitive mapping was done with primary school children to ascertain their perceptions of safety in Harare. The research findings revealed that the implementation of defensible space principles in Harare has improved the quality of public space, but it has not reduced crime rates or anti-social behaviour. Moreover, the main finding revealed that crime was not solely a result of design flaws, but rather as a result of the social conditions in the neighbourhood. As a result, the main recommendation was that crime prevention strategies should not focus solely on design but should address the social conditions present. The researcher argues that the implementation of defensible space principles should be context-driven, because what works in one context will not necessarily work in another.

I denna uppsats undersöks orsaker till variation i trygghetskänslan bland de boende i Stockholms olika stadsdelar. Tidigare forskning visar på att individuella faktorer påverkar hur trygg man känner sig i sitt bostadsområde, där vissa grupper är otryggare än andra grupper. Tidigare forskning pekar även på att tidigare brottsutsatthet, människor som stör ordningen i bostadsområdet såsom ungdomsgäng och missbrukare, fysiska ordningsstörningar såsom klotter och vandalism, mörker eller nedsatt belysning, boendetid i området och hur bra grannkontakt man har samt att områdets rykte påverkar trygghetskänslan. Urbanteoretisk forskning pekar även ut viss bostadsområdesplanering som mer problematisk ur trygghetsaspekt. I uppsatsen undersöker vi genom regressionsanalys hur mycket vissa av ovanstående faktorer påverkar trygghetskänslan i Stockholms stad genom att använda oss att Stockholms stads trygghetsmätning för år 2014. Resultaten visar att tidigare utsatthet för brott, vandalism och klotter, störande människor i bostadsområdet såsom ungdomsgäng och missbrukare, mörker och dålig belysning samt att sämre grannkontakt bidrar till en ökad otrygghetskänsla i Stockholms stadsdelar. Däremot har boendetid och huruvida man bor i lägenhet eller småhus har ingen påverkan på tryggheten. De oberoende variablerna som har påverkan kan i vissa fall förklara otrygghetskänslan i Stockholms bostadsområden mer än vad kontrollvariablerna gör. Vid införande av kontrollvariablerna kön, utländskt ursprung, funktionsnedsättning, ekonomiska svårigheter samt utbildningsnivå kvarstår även de oberoende variablernas påverkan på otrygghetskänslan. Däremot samexisterar de oberoende variablerna vilket leder till att de påverkar varandra och deras b-koefficientvärde sjunker något och ett fåtal oberoende variabler blir icke signifikanta när de sammanställs. Vårt resultat visar på ett relativt lågt R2-värde (11,1 %), vilket pekar på att det är finns ytterligare faktorer att ta hänsyn till vad gäller trygghetskänsla.

4 pp.

Revised; Original Published: 2002 / 5 pp.

Gated communities exclude the public by presenting barriers to entry. Barriers take many forms, ranging from simple gates and fences to sophisticated electronic devices and security guards. Today, more than 20,000 communities in the United States are gated, housing a population in excess of 8 million. Those figures continue to rise, and there is no indication that current trends will slow in the immediate future. While several factors are fueling the growth of gated communities, crime tops the list. This paper evaluates the effect of gating on crime inside gated communities. To provide a context for the paper, a detailed description of gated communities is offered by way of introduction. Scholarly findings and several brief case examples are then presented in order to evaluate the impact of gating on crime. The notion that gating delivers crime prevention benefits stems from defensible space theory. This paper introduces defensible space theory, discusses the links to gated communities, and uses the findings to evaluate the contentions of defensible space theory. Several additional crime theories are also introduced, and their implications for gated communities discussed. Gated communities excite a number of concerns. Those that are relevant to planning objectives and ideals are presented in the final chapter of this paper. Areas for further research involving gated communities are also identified. Attention to these issues will further our understanding of gated communities and answer many questions that remain unresolved. Opinions, insights, and recommendations for addressing gated communities and crime are offered in conclusion. / Master of Urban and Regional Planning

When neighborhoods and cities fall in decline, cities and investors see an opportunity to turn the declining sites into profitable new projects, this happens all over the world in different renewal projects, or under the term gentrification. The outcome of gentrification can be considered to be both positive and negative, and the term is widely discussed in today's media. This study aims to get an understanding of how a small neighborhood in Cape Town called Bo-Kaap, that is famous for its rich culture and strong community, is affected by investors wanting to develop the neighborhood. With a problematic history of apartheid and oppression the threat of gentrification creates a new threat for the residents of Bo-Kaap. During the last couple of years the property prices in the neighborhood have increased dramatically resulting in a large flow of new residents. This has caused many locals to fear for the safety of the neighborhood as well as the fear of losing its strong community and their identity as a muslim neighborhood.

Den fysiska planeringen och utformningen av en plats påverkar hur den upplevs av besökaren. Att känna sig trygg i samhället är en demokratisk rättighet och en förutsättning för att kunna vara en aktiv individ, nyttja samhällets olika funktioner och kunna delta i olika aktiviteter. Utmaningen med att planera för trygga och säkra miljöer är att trygghet är en subjektiv känsla som innebär den individuella bedömningen av sin egna säkerhet. En säker plats betyder att brottsligheten är låg och risken för att bli utsatt för brott är liten. Trygghet och säkerhet är två begrepp som har en påtaglig skillnad då en säker plats inte nödvändigtvis behöver upplevas som trygg. Kandidatuppsatsen syftar till att undersöka hur säkerhet och upplevd trygghet på offentliga platser påverkas av den fysiska utformningen. Studien undersöker även om det finns något samband mellan upplevd trygghet och den faktiska säkerheten. En fallstudie har genomförts på Göteborgs centralstation där stationens fysiska aspekter, den upplevda tryggheten på platsen och dess faktiska säkerhet har undersökts. Studien använde sig av metoden textanalys samt observationer baserade på teorin Defensible space. Teorin innehåller metoden CPTED, vilket är en metod baserad på principer i den fysiska miljön som bidrar till säkra och trygga miljöer. Metoderna kompletteras med intervjuer i syfte att få ett perspektiv på hur människor upplever Göteborgs centralstation i ett trygghetsperspektiv. Resultaten från studien har sedan ställts mot brottsstatistiken för Göteborgs centralstation, för att ser hur ett samband mellan upplevd trygghet i den fysiska miljön och säkerhet på en offentlig plats ser ut.  Fallstudien har lett fram till slutsatsen att fysisk planering och utformning av offentliga platser kan påverka den upplevda tryggheten. Platsens utformning och dess koppling till den faktiska säkerheten kan däremot inte fastställas. Säkerhet är ett komplext begrepp som påverkas av flera olika faktorer, inte bara fysisk planering. Studien visar att CPTED- principerna implementeras på Göteborgs centralstation i olika utsträckning på olika delar av stationsområdet. Kandidatuppsatsen avslutas med en diskussion gällande brottsprevention som planeringsideal och vikten av planerarens roll i utformningen av trygga miljöer på offentliga platser.

Denna litteraturstudie undersöker möjligheten till att genom byggnadsmässigt brottspreventiva åtgärder minska kriminalitet. Studiens huvudsakliga frågeställning är (1) ”Går det bygga bort brott?”, därefter (2) vilken åtgärd som visat sig mest effektiv. Studien undersöker även vilka åtgärder som rekommenderas i Sverige och varför. Resultaten visar olika forskares övertygelse på att byggnadsmässiga åtgärder fungerar. Den åtgärd som dels rekommenderas och även visat sig mest effektiv är att öka visibiliteten i bostadsområden. Inom områden ökad visibilitet ryms ett flertal olika åtgärder som gynnar visibiliteten, men det är begreppet ökad visibilitet som ses som den enskilt mest effektiva åtgärden. Ökad visibilitet genom att exempelvis ta bort skymmande buskage och murar leder till dels en större medvetenhet om vilka som rör sig i området och vilka som bör röra sig i området. Man lär sig vilka som är ens grannar och på så sätt ökas också den sociala kontrollen. Avslutningsvis förs en kortare diskussion om möjligheten att tillämpa byggnadsmässigt brottspreventiva åtgärder som social brottsprevention.

Studien syftar till att undersöka brottsförebyggande åtgärder i den fysiska planeringen, för att skapa ett tryggare samhälle. Huvudfokus har varit att utföra en jämförande studie av stadsdelarna Vallastaden och Skäggetorp i Linköping. Uppsatsen syftar till att undersöka hur dessa skiljer sig åt utifrån de teoretiska utgångspunkter studien behandlar gällande brottsförebyggande planering. De teoretiska utgångspunkter som behandlas i studien är valda utifrån dess lämplighet för uppsatsens syfte, därmed läggs fokus på teorier och begrepp som behandlar brottsförebyggande åtgärder i den fysiska planeringen i relation till trygghet. Bland annat används CPTED, Defensible space och Broken Windows, där inflytelserika författare är Oscar Newman, C. Ray Jeffrey, James Q. Wilsson, och George L. Kelling. Ytterligare teoretiska utgångspunkter som studien behandlar är trottoarer/gators upplevda trygghet, kameraövervakning, kvinnors upplevda trygghet och brottsförebyggande planering, där Jane Jacobs, Boverket, Carina Listerborn och BRÅ bland annat är ledande författare. För att undersöka studiens syfte har tidigare teoretiska utgångspunkter använts och även utförda observationer i respektive stadsdelar. För att vidare erhålla ytterligare empiri har en intervju med en kommunpolis i Linköping ägt rum. Detta för att få en ökad förståelse för hur polisen arbetar kring brottsförebyggande åtgärder och hur de samarbetar med andra aktörer för att skapa en minskad brottslighet och ökad trygghet i samhället. Studiens empiriska material bestående av observationer och intervju har sammanställts och därefter har en analys genomförts för att få svar på syfte och frågeställningar som studien behandlar. Resultatet av studien visar att den upplevda tryggheten påverkas av städers fysiska form, och att detta i sin tur har betydelse för brottsligheten i samhället. En god placering och utformning av bland annat byggnader, parker, centrumfunktioner och gång- och cykelvägar är en förutsättning för att en informell övervakning överhuvudtaget ska kunna ske. Detta bidrar i sin tur till ett konstant rörelseflöde av människor, vilket kan minska brottslighet. Det framkommer även att det inte är en enkel uppgift där endast en ensam aktör bär ansvaret, utan det krävs att ett flertal aktörer samverkar för att öka tryggheten och minska brottsligheten.

There is a lack of emphasis in the planning world, both academically and in the field, on preventing crime. Defensible Space and Crime Prevention through Environmental Design (CPTED) has been the two main approaches taken by planners and criminal justice officials that is design-based and that has brought some level of collaboration between the two professions. This study will analyze the built environment of select crime hotspots in the city of Boston from a design-based crime prevention perspective in order to draw correlations between high crime areas and elements of design-based theories. Using GIS, a kernel density analysis is conducted in 8 of the 13 neighborhoods in the city of Boston. Pictures taken during field observations of the hotspots are used to compare strong and weak examples of design-based crime prevention theories. A CPTED matrix is also used to provide a weighted score to Roxbury, a neighborhood that ranks high in both property and violent crime. Overall, the kernel density results reveal that the hotspots in Roxbury tend to be higher in quantity but less dense and smaller in size than other Boston neighborhoods. This study reveals that for poorer neighborhoods the condition of land uses seems to be a more prevalent factor of the physical environment than the land-use mix that are exhibited in middle and upper class sections of the city. Urban planners play a key role in bringing together and maintaining land uses that will be less conducive to crime given a neighborhood’s or greater geographic area’s history and current socioeconomic and crime context.