När stadsområdet Vallastaden i Linköping byggdes 2017 var ett krav att kunna utnyttja maximal markyta för bebyggelse. Det behövdes då ett alternativt sätt att anlägga VA-ledningar, då började utvecklingen av infrastrukturkulvertar. De utvecklade då ett helt system som ligger i en skyddad miljö och klarar av tätbebyggelse. Efter det har intresset hos flertalet kommuner väckts men det är fortfarande svårt att avgöra vilken metod som ger en större ekonomisk lönsamhet.Genom att utföra en teoretisk simulering i form av LCC-analys kan en slutsats dras utifrån den data som används. För att utföra den teoretiska simuleringen har litteraturstudier gjorts för att samla data som sedan använts i Excel.LCC-analysen har begränsats till kunskaperna utefter de förutsättningar som finns. Därav har beräkningarna fokuserat på schakt-, anläggning- och underhållskostnad.Resultaten visar att det finns en brytpunkt runt 40 år där en tydlig skillnad kan ses över de två systemens lönsamhet. Infrakulverten är teoretiskt billigare när simuleringen utförs med ett intervall på (+/-) 20 % av totalpriset. Studien visar även att infrastrukturkulverten har en mindre underhållskostnad vilket är en av de drivande kostnaderna när det kommer till simuleringen. Underhållskostnaden är en årlig återkommande kostnad vilket resulterar i att systemens kostnad ökar i olika takt utifrån deras underhåll.Slutsatsen är att infrastrukturkulverten är ekonomiskt lönsamt på sikt utifrån den undersökning som utförts i studien. Infrastrukturkulverten har även en lägre underhållskostnad men kan eventuellt ha en liten högre anläggningskostnad beroende på projektets storlek. / When Vallastaden, a neighborhood in Linköping was to be constructed in 2017 they had a requirement to be able to make use of as much of the land as possible for construction. It was necessary to come up with an alternative way to construct the water and sewage system, so the development of infrastructure culverts started. They developed a complete system which lays in a protected environment and manages close contact to buildings. This sparked the interest of several municipalities, but it is still difficult to decide which method is the most feasible financially.By performing a theoretical simulation like an LCC-analysis the decisions can be made based on the data used. In order to perform this theoretical simulation literature study has been done in order to collect the data which has been used in Excel.The LCC-analysis has been limited to the knowledge based on the existing prerequisites. Based on these prerequisites the calculations have focused on the excavation-, plant- and maintenance costs.The results show that the breakeven point lays around 40 years, a clear difference can be seen between the financial feasibility of both systems. Infrastructure culverts are theoretically cheaper when the simulation is done with an interval of (+/-) 20% of the total price. Studies have also shown that infrastructure culverts have lower maintenance costs, which are the majority of the costs when it comes to this simulation. Maintenance costs are a yearly recurring cost which result in the system costs rising based on their maintenance.The conclusion is that infrastructure culverts are financially profitable based on the research done in the study. Infrastructure culverts have lower maintenance costs but could potentially have higher construction costs based on the project size.

Bakgrund: I Linköping byggs stadsdelen Vallastaden som är färdig för inflyttning 2017. Stadsdelen har välformulerade och visionära mål kring ekologisk och social hållbarhet och kommer att visas upp för allmänheten i ett bo- och samhällsexpo under hösten 2017.Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera hur den fysiska utformningen kan få ett bostadsområdes blivande invånare att bete sig mer hållbart.Genomförande: I uppsatsen används två metoder: en textanalys och ett hypotetiskt resonemang. Teori baseras på nationalekonomisk teori, tidigare forskning fokuserar på ekologisk och social hållbarhet. Empirin hämtas från källor tillgängliga för dem som ska flytta till Vallastaden, då Vallastaden utgör uppsatsen fallstudie. Källorna utgörs av Vallastadens hemsida, dokument och beslut från Linköpings kommun och information från byggherrar och andra aktörer involverade i byggandet. I analysen möter läsaren tre hypotetiska individtyper som speglar potentiella invånare i Vallastaden.Slutsats: Uppsatsen finner att stadsplanering kan ändra individers beteenden till att blir mer hållbara. Det beror dock inte enbart på stadsdelens utformning utan också på de institutioner som bildas på olika sociala nivåer. / Background: A new district called Vallastaden in Linköping is under construction and the residents will be moving in during 2017. The district has clearly expressed and visionary goals concerning ecological and social sustainability. Vallastaden will be unveiled to the public in an exhibition during the fall of 2017.Aim: The aim of this paper is to analyse how the physical features in a residential area can make its future inhabitants behave in more sustainable ways.Completion: This paper utilizes two methods: text analysis and hypothetical reasoning. The theoretical framework is based on economic theory, the earlier studies focus on specific areas within ecological and social sustainability. The empirics are collected from sources available to the future inhabitants of Vallastaden, the residential area we have chosen to study. They include Vallastaden’s webpage, documents and resolutions from Linköping County as well as public information from the constructors and others involved in the project. The analysis introduces three hypothetical types of individuals who pose as potential inhabitants of Vallastaden.Conclusion: City planning can change human behaviour, influencing inhabitants to behave in a more sustainable manner. It does not only depend on the physical features, but also on the institutions that will be created on different social levels.Keywords: City

Abstract With increased urbanization and a larger number of people choosing to move into cities, the importance of a good urban environment also increases. Along with this, the use of public space for social purposes has achieved an increased relevance. This essay is a study that deals with and analyses how the physical urban design of public places and perceived space affect social interactions and how these are applied to two different public places. This study is focused on the urban design of the physical environment for public usage and the perceived space by the users. Previous studies suggest that the perception of space will affect social interactions and use of the space. The study has been carried out in two different public places in the newly built residential area Vallastaden in the municipality of Linköping. The two public spaces that were selected for the study was; (1) the square named Nobeltorget, and (2) the green area Paradiset. The purpose of the study was to study people's interaction with urban design and how the design can contribute to the residents' social life. The purpose of this study was also to analyze which qualities are important to increase and promote the use of public places.Theoretically, the study is based on three theories that describe in different ways the importance of public places and how public places are created so that people want to stay there. This study is based on theories by, eg Matthew Carmona ́s theory about the physical environments role on social life, David Madden ́s thinking about social exclusion and Ali Madanipour ́s theory about public spaces availability. The study departs from the perspective of an urban planner, therefore, the relationship between the user and the city structure plays a key role. In order to try to discern in what way public places contribute to social meetings and interactions and which qualities can be assumed to be important for the planning of a public place. To answer the essay's purpose, different methods have been used. These are a document study, a literature study, observations and interviews. The essay shows that the public places in a city district have great importance for social life and that different public places have different functions in the city. This is a prerequisite for people to meet, which is a necessity for a community and a social life in the city. / Sammanfattning Med ökad urbanisering och ett större antal människor som väljer att flytta in i städer ökar också betydelsen av en god stadsmiljö. Tillsammans med detta har användningen av det offentliga rummet för sociala ändamål uppnått en ökad relevans. Denna uppsats är en studie som behandlar och analyserar hur den fysiska stadsutformningen av offentliga platser och upplevt rum påverkar sociala interaktioner och hur dessa appliceras på två olika offentliga platser. Denna studie fokuserar på den urbana utformningen av den fysiska miljön för allmänt bruk och det upplevda utrymmet av användarna. Tidigare studier tyder på att uppfattningen av rummet kommer att påverka sociala interaktioner och användningen av rummet. Studien har genomförts på två olika offentliga platser i det nybyggda bostadsområdet Vallastaden i Linköpings kommun. Två offentliga utrymmen valdes ut för studien; (1) Nobeltorget, och (2) parken Paradiset. Syftet med studien var att studera människors interaktion med stadsdesign och hur gestaltningen kan bidra till de boendes sociala liv. Syftet med denna studie var också att analysera vilka kvaliteter som är viktiga för att öka och främja användningen av offentliga platser. Teoretiskt utgår undersökningen från tre teorier som på olika sätt beskriver vikten av offentliga platser och hur offentliga platser skapas för att folk ska vilja stanna där. Denna studie är baserad på teorier av t.ex. Matthew Carmonas teori om den fysiska miljöns roll i det sociala livet, David Maddens tänkande om socialt utanförskap och Ali Madanipours teori om tillgången till offentliga rum. Studien utgår från en stadsplanerares perspektiv, därför spelar relationen mellan användare och stadsstrukturen en nyckelroll. Uppsatsens syfte är att försöka urskilja på vilket sätt offentliga platser bidrar till sociala möten och interaktioner och vilka egenskaper och kvaliteter som kan antas ha betydelse för planeringen av en offentlig plats. För att svara på uppsatsens syfte har olika metoder använts. Dessa metoder är en dokumentstudie, en litteraturstudie, observationer och intervjuer.Uppsatsen visar att de offentliga platserna i en stadsdel har stor betydelse för det sociala livet och att olika offentliga platser har olika funktioner i staden. Detta är en förutsättning för att människor ska mötas, vilket är en nödvändighet för en gemenskap och ett socialt liv i staden.

Denna rapport syftar till att genomföra en jämförande fallstudie mellan Vallastaden och Skäggetorps fysiska miljö, där vi undersökt påverkan på segregation och utanförskap. Vi grundar undersökningen i planeringsidealen som präglat Vallastaden och Skäggetorps fysiska miljö. Syfte och frågeställningar har besvarats genom en metodkombination mellan observationer och dokumentanalys. Metoderna har använts för att beskriva och analysera den fysiska miljön kopplat till segregation, samt kunna åskådliggöra Linköping kommuns strategier för att integrera staden och minska segregationen.  Fallstudien grundar sig i Jane Jacobs och Jan Gehls teoretiska ramverk. Dessa teoretiska tankar grundar sig i hur fysisk miljö kan bidra till den goda staden och konsekvenser av barriärer. Vi har identifierat likheter och skillnader i områdena, samt hur barriärer och den fysiska miljön påverkar stadens segregation. En annan viktig upptäckt är att det största fokuset på segregation läggs på socioekonomiskt svaga områden medan vi identifierat brister i andra typer av områden, såsom i Vallastaden. / This report aims to conduct a comparative case study between Vallastaden and Skäggetorp's physical environment, where we investigated the impact on segregation and exclusion. We base the study on the planning ideals that characterized the physical environment of Vallastaden and Skäggetorp. The aim and questions at issue have been answered through a combination of methods including observations and document analysis. The methods have been used to describe and analyze the physical environment linked to segregation, as well as being able to illustrate Linköping municipality's strategies to integrate the city and reduce segregation. The case study is based on the theoretical framework of Jane Jacobs and Jan Gehl. These theoretical thoughts are based on how the physical environment can contribute to the good city and the consequences of barriers. We have identified similarities and differences in the areas, as well as how barriers and the physical environment affect the city's segregation. Another important discovery is that the greatest focus on segregation is placed on socio-economically weak areas, while we have identified deficiencies in other types of areas, such as in Vallastaden.

Utmaningar som ökad stillasittande, ohälsa och klimatförändringar kräver nya strategier. Vallastaden i Linköping exemplifieras som ett projekt som använt innovativa strategier för att möta globala utmaningar. Området betonar social hållbarhet men också ekologisk hållbarhet vilket integreras strategiskt i staden för att främja och uppmuntra till en hållbar livsstil och stad. Intresset riktas mot hur Vallastadens utformning påverkar invånarnas attityd till fysisk aktivitet och miljömedvetenhet. Fysisk aktivitet betonas som avgörande för hälsa och livslängd, och den fysiska miljöns utformning spelar en nyckelroll. Stadsidealet nyurbanism samt Edward Sojas teori, den socio-spatiala dialektiken, har applicerats för att undersöka uppsatsens syfte och besvara frågeställningarna. De teoretiska ramverken ger en djupare inblick i och förståelse för hur Vallastadens design och struktur påverkar invånarna och visar på samspelet mellan fysisk miljö och mänskligt beteende. För att undersöka Vallastadens påverkan på invånarnas fysiska aktivitet och hållbara val, samt bedöma hur väl kommunens mål uppnåtts, användes både kvalitativa och kvantitativa metoder. De kvalitativa metoderna – intervjuer, observation, enkät och litteraturstudier – gav djupare insikt i människors tankar och känslor medan de kvantitativa metoderna – enkät och statistik – möjliggjorde generalisering. Genom att kombinera båda metoderna strävade studien efter en mer omfattande och nyanserad förståelse av ämnet. Resultaten indikerar att Vallastaden, genom sin integrerade planering med grönområden och attraktiva offentliga platser, strävar efter att främja en aktiv livsstil och hållbara transportval. Dess strategi med parkeringshus och hastighetsbegränsningar framstår som en åtgärd för att skapa en säkrare miljö som främjar hälsa och gemenskap. Även om Vallastaden framhävs som ett framgångsrikt exempel, återges det att vissa invånare inte noterar en betydande förändring i sina aktivitetsnivåer. Detta pekar på en potentiell avvikelse från de större målen för projektet. Trots dessa avvikelser har Vallastadens resultat i huvudsak stämt överens med kommunens ambitioner.

Studien syftar till att undersöka brottsförebyggande åtgärder i den fysiska planeringen, för att skapa ett tryggare samhälle. Huvudfokus har varit att utföra en jämförande studie av stadsdelarna Vallastaden och Skäggetorp i Linköping. Uppsatsen syftar till att undersöka hur dessa skiljer sig åt utifrån de teoretiska utgångspunkter studien behandlar gällande brottsförebyggande planering. De teoretiska utgångspunkter som behandlas i studien är valda utifrån dess lämplighet för uppsatsens syfte, därmed läggs fokus på teorier och begrepp som behandlar brottsförebyggande åtgärder i den fysiska planeringen i relation till trygghet. Bland annat används CPTED, Defensible space och Broken Windows, där inflytelserika författare är Oscar Newman, C. Ray Jeffrey, James Q. Wilsson, och George L. Kelling. Ytterligare teoretiska utgångspunkter som studien behandlar är trottoarer/gators upplevda trygghet, kameraövervakning, kvinnors upplevda trygghet och brottsförebyggande planering, där Jane Jacobs, Boverket, Carina Listerborn och BRÅ bland annat är ledande författare. För att undersöka studiens syfte har tidigare teoretiska utgångspunkter använts och även utförda observationer i respektive stadsdelar. För att vidare erhålla ytterligare empiri har en intervju med en kommunpolis i Linköping ägt rum. Detta för att få en ökad förståelse för hur polisen arbetar kring brottsförebyggande åtgärder och hur de samarbetar med andra aktörer för att skapa en minskad brottslighet och ökad trygghet i samhället. Studiens empiriska material bestående av observationer och intervju har sammanställts och därefter har en analys genomförts för att få svar på syfte och frågeställningar som studien behandlar. Resultatet av studien visar att den upplevda tryggheten påverkas av städers fysiska form, och att detta i sin tur har betydelse för brottsligheten i samhället. En god placering och utformning av bland annat byggnader, parker, centrumfunktioner och gång- och cykelvägar är en förutsättning för att en informell övervakning överhuvudtaget ska kunna ske. Detta bidrar i sin tur till ett konstant rörelseflöde av människor, vilket kan minska brottslighet. Det framkommer även att det inte är en enkel uppgift där endast en ensam aktör bär ansvaret, utan det krävs att ett flertal aktörer samverkar för att öka tryggheten och minska brottsligheten.