Konflikter som uppstår mellan olika trafikslag medför ett alltmer begränsat trafikutrymme, detta medför fenomenet barriäreffekter. Flertalet städer är idag uppdelade av såväl järnvägar som centrala industriområden som bildar klyftor mellan stadens homogena områden, vilket ökar risken för uppkomsten av segregationvid stadsdelarnas gränser. För att minska de fysiska barriärerna i staden behöver de linjära elementen integreras med ny bebyggelse som är funktionsblandad, för att på detta vis reducera barriärerna och öka tillgängligheten i stadens periferi. En integrerad funktionsblandning möjliggör samverkan mellan olika samhällsgruppers intressen, detta i sin tur minskar konflikter och åstadkommer en social sammanhållning i staden.  Syftet med kandidatarbetet har varit att omgestalta ett verksamhetsområde i centrala Älmhult. Frågeställningarna har riktat in sig på att undersöka barriäreffekter som fenomen utifrån befintlig forskning, samt en omgestaltning av ett befintligt verksamhetsområde. Området bildar idag en tydlig linjär gräns mellan stadens homogena områden, och i den slutgiltiga planen redovisas hur omgestaltningen utformats för att minska de fysiska barriärerna. Detta görs med hjälp av illustrationer, kartor, sektioner, flödeskartor och figurer för att visa hur stadsdelen har integrerats för att reducera verksamhetsområdets fysiska barriärer.

Denna rapport syftar till att genomföra en jämförande fallstudie mellan Vallastaden och Skäggetorps fysiska miljö, där vi undersökt påverkan på segregation och utanförskap. Vi grundar undersökningen i planeringsidealen som präglat Vallastaden och Skäggetorps fysiska miljö. Syfte och frågeställningar har besvarats genom en metodkombination mellan observationer och dokumentanalys. Metoderna har använts för att beskriva och analysera den fysiska miljön kopplat till segregation, samt kunna åskådliggöra Linköping kommuns strategier för att integrera staden och minska segregationen.  Fallstudien grundar sig i Jane Jacobs och Jan Gehls teoretiska ramverk. Dessa teoretiska tankar grundar sig i hur fysisk miljö kan bidra till den goda staden och konsekvenser av barriärer. Vi har identifierat likheter och skillnader i områdena, samt hur barriärer och den fysiska miljön påverkar stadens segregation. En annan viktig upptäckt är att det största fokuset på segregation läggs på socioekonomiskt svaga områden medan vi identifierat brister i andra typer av områden, såsom i Vallastaden. / This report aims to conduct a comparative case study between Vallastaden and Skäggetorp's physical environment, where we investigated the impact on segregation and exclusion. We base the study on the planning ideals that characterized the physical environment of Vallastaden and Skäggetorp. The aim and questions at issue have been answered through a combination of methods including observations and document analysis. The methods have been used to describe and analyze the physical environment linked to segregation, as well as being able to illustrate Linköping municipality's strategies to integrate the city and reduce segregation. The case study is based on the theoretical framework of Jane Jacobs and Jan Gehl. These theoretical thoughts are based on how the physical environment can contribute to the good city and the consequences of barriers. We have identified similarities and differences in the areas, as well as how barriers and the physical environment affect the city's segregation. Another important discovery is that the greatest focus on segregation is placed on socio-economically weak areas, while we have identified deficiencies in other types of areas, such as in Vallastaden.