Uppsatsen undersöker hur en av Stockholms kommuner arbetar brottspreventivt. Syftet är att få en ökad kunskap om och förståelse för hur Järfälla kommun arbetar brottspreventivt utifrån ett situationellt perspektiv och huruvida deras arbetssätt inkluderar någon vetenskaplig förankring. Frågeställningarna uppsatsen ämnar besvara är: Arbetar Järfälla kommun utifrån ett situationellt perspektiv? Vilka situationella insatser är i så fall aktuella?  Hur förankras det brottspreventiva arbetet vetenskapligt? samt Vilka framtida insatser är aktuella eller önskvärda utifrån ett situationellt perspektiv? Den teoretiska utgångspunkten är Lawrence E. Cohen & Marcus Felsons rutinaktivitetsteori som innefattar följande tre element; motiverad förövare, lämpligt objekt samt avsaknad av kapabla väktare. Tidigare forskning inom det brottspreventiva området är omfattande både nationellt och internationellt men den forskning som ansetts relevant för uppsatsen har varit de studier som utgår ifrån ett situationellt perspektiv. Studien är deduktiv utifrån ovanstående teori och det kvalitativa angreppssättet är en triangulering bestående av intervjuer med tjänstemän inom kommunen samt granskning av Järfälla kommuns interna och externa dokument. Resultatet är indelat i fyra olika avsnitt utifrån frågeställningarna. Sammanfattningsvis visar resultatet på att det situationella tankesättet om brottsförebyggande arbete återfinns på många sätt i det praktiska arbetet i kommunen men att det råder osäkerhet om vad begreppen brottsprevention och situationellt perspektiv innebär. Det är också svårt att återfinna någon gemensam handlingsplan eller samlade riktlinjer för arbetet. Förslag på vidare forskning handlar framförallt om att vidga forskningen till flera kommuner och till hela landet samt att utvärdera effekter av arbetet.

Järfälla är en kommun där den byggda miljön skiljer sig åt och det existerar områden av både villaområdeskaraktär och tätbebyggda områden. Kommunen är idag en tillväxtkommun som har stora ambitioner om att bli Stockholms mest gångvänliga kommun. 2018 presenterades en gångplan med tydliga mål om hur det här ska uppnås. Gångplanen inspireras av teorin gångvänlighet. Det är en teori som används för att skapa förutsättningar för att uppmuntra gång som transportmedel. Gångplanen inspirerar även av begreppet 20-minutersstaden vilket är en teori som handlar om att stadsområden ska skapa gångbara avstånd för att uppfylla människors behov inom ett gångavstånd på 20-minuter. Uppsatsen syftar till att undersöka teoriernas genomförbarhet i Järfälla kommun. Därav ska uppsatsen undersöka hur väl Järfällas invånare har tillgång till dagliga ärenden inom 20 minuter från sin bostad. Detta enligt teorin om 20-minutersstaden.  Genom att kartlägga specifika destinationer för att kunna mäta avståndet från Järfällas bostäder skapar vi ett mätverktyg för vilka områden som har tillgång till dagliga ärenden genom gång. Karteringen har gjorts genom en överlagringsmetod där information har samlats in från flera olika källor. Dessa har sedan integrerats genom koordinater till GIS-verktyget ArcGis pro. Karteringen kompletteras med en enkät där Järfällabor utspridda över hela kommunen och i blandade åldersgrupper fått svara på sina gångvanor och hur de upplever sitt område som gångvänligt. Dessa sätts i relation till kartorna för att nyansera bilden av dem. Det slutgiltiga resultatet tyder på att teorierna inte är lika tillämpningsbara för en stor andel av de decentraliserade villaområdena i Järfälla medan det uppstår en stor potential att införa dem i kommunens centrala delar och mer tätbebyggda områden. Vår studie understryker att skillnaden på att byggda miljöer kräver olika lösningar och det här bevisas med hjälp av den kartläggningen som framställts.  Vi har identifierat en lucka i Järfällas gångplan där uppgifter om tillgång till service och dagliga destinationer för invånare saknas. Gångplanen har presenterat utförliga analyser över faktorer såsom kvaliteter i gatunätet och upplevelse av trygghet. Däremot saknas analyser kring närhet. Kartering genom överlagring från olika källor ter sig vara ett bra mätverktyg att på översiktlig nivå mäta gångvänligheten i en kommun. Det bekräftas av enkäten och av teorierna om gångvänlighet och 20-minutersstaden vilket bidrog till en analys för att mäta Järfällas närhet på ett översiktligt plan. / Järfälla is a municipality where the built environment differs and it exists areas of low density suburban character, but also areas with a more city like environment with high density. The municipality today is considered a growth municipality which has big ambitions of becoming the Stockholmregions most walkable municipality. 2018 they presented a plan for walking with clear goals of how it will be achieved. The plan for improving walking is partly inspired by the theory of walkability. The theory of walkability is used to create prerequisite for encouraging walking as a mean of transportation. The plan for improving walking is also inspired by the theory of the 20-minute city which has the purpose of creating walkable distances to necessary needs for the human to be able to reach within a range of 20 minutes. The paper aims to examine how applicable these theories are in Järfälla municipality. Therefore, the paper aims to examine how well Järfällas inhabitants has access to daily destinations within 20 minutes from their home. This will be done according to the theory of the 20-minute city.  By mapping specific destinations from housings in Järfälla we can create a measuring tool that will show which areas have walkable access to daily errands. The mapping was done through an overlay method where the information was collected from different sources. These have then been integrated to the GIS-tool arcgis through coordinates. The mapping is supplemented with a survey that includes Järfälla residents of different ages over the whole municipality where they got to share about their walking habits and how they experience their neighbourhood as walkable. The answers are put into relation to the maps to provide a more nuanced perspective of them. The final results shows that the theories aren't as applicable for a big majority of the decentralized suburban areas in Järfälla, but there exists a great potential to apply them in the central and more densely populated areas of the municipality. Our study emphasizes that the difference on the built environment demands different solutions and this is proved with the mappings that are produced.  We have identified a gap in Järfällas plan for walking where data about access to service and daily destinations was missing. They had a well done analysis over physical pre-conditions and factors such as safety. However, some analyzes about closeness were missing. Mapping 3 through overlapping data from different sources shows potential to be a good measuring tool for measuring walkability in a general planning level of a municipality. This is confirmed by the survey and the theories of the 20-minute city and walkability.

Denna studie undersöker inköpen av offentlig konst i fyra kommuner (Botkyrka, Haninge, Järfälla och Solna) i Stockholms län under åren 2009-2011. Målet med undersökningen har varit att jämföra kommunernas inköp och att utifrån resultaten ställa frågan om hur den offentliga konstens praktik och placering förstås i kommunerna. Undersökningen har också ställt frågor om hur denna praktik ser ut i jämförelse med samtida diskussioner om hur offentlig konst kan och skall förstås. En kortare introduktion till enprocentregeln och hur den använts i Stockholms kommuner ges också i denna uppsats. Studien omfattar totalt 199 verk från dessa fyra kommuner inköpt under 2009-2011 och innehåller allt från textilcollage, grafisk konst som litografier och bronsskulpturer till verk som innehåller ”mänsklig aktivitet”. Som resultaten kom att visa så köpte kommunerna mer löskonst, i mer traditionell stil som målningar och litografier. Endast en kommun av de fyra hade köpt in konst som liknade den som förekommer i dagens diskussioner om offentlig konst. / This study examines the purchases of public art in four municipalities (Botkyrka, Haninge, Järfälla and Solna) in Stockholm County during the years 2009-2011. The objective of the study was to compare the municipalities' procurement and raise questions on the practice and position of public in these municipalities. The objective was also to compare these results with contemporary art debates on how public art can be understood today. This essay also gives a short introduction and history to the “one percent rule” and how it has been used, particularly in Stockholm County. The study includes a total of 199 pieces of art from these four municipalities purchased under 2009-2011. The purchased works of art consists of everything from textile collages, graphic art like lithography and bronze sculptures to art containing "human activity". The results of this study showed that these municipalities mainly bought more traditional art in the form of paintings and lithography, than “solid” art like sculptures. Only one of the municipalities had invested in art that reminded of the type of art that is discussed in today’s press.

Traffic infrastructure has always been considered as a single function typology. It is a solution to a programmatic need but not an answer to urban living. Could it be a co-living area with nature creating a new combination of infrastructure and natural elements such as light, wind, and rain?With more electrical and clean energy are used in the traffic systems, loud noise, polluting gases will not be as bad as they are now, and living around infrastructure may even become a reality in the future.First, I propose a new typology of a vertical community facing the dilemma of contemporary suburban infrastructure. Then, I deal with a specific site on the joint ring-road of E18 and E4 highway, and the idea is to use it as a bridge connecting with the secondary roads around the site and provide new access for pedestrians and bicycles. The system of kolonistugan and allotment gives possibilities when the condition of inhabiting with infrastructure is not ideal.The modules could be changed into different functions from workshop, allotment to even summerhouse or apartment as the time goes by. And this could give a possibility to make a more positive use of highway structure as the urban expands and rethinking of the co-living with nature and even including infrastructure.

I Sverige ökar antalet människor med långvarigt stillasittande och många motionerar inte tillräckligt för att kompensera för sin fysiskt inaktiva vardag. Det finns ett tydligt samband mellan fysisk aktivitet, hälsa och välbefinnande. Beteendet fysisk aktivitet påverkas av den byggda miljöns utformning, därmed är fysisk planering mycket viktig för folkhälsan. Det finns många element i staden som är viktig för folkhälsan, däribland idrotts- och motionsanläggningar, som är miljöer som direkt är inriktade på fysisk aktivitet. För att människor ska vara fysiskt aktiva är det viktigt med att det finns ett bra utbud av olika anläggningar samt att anläggningarna har god närhet, tillgänglighet och användbarhet. Boende i Järfälla kommun har generellt sett ett dåligt utbud av idrotts- och motionsanläggningar att välja bland som är gratis, men bra om anläggningar med avgift inbegrips, särskilt i kommundelen Jakobsberg. Närheten till olika typer av idrotts- och motionsanläggningar är god i nästintill hela kommunen, med undantag för Stäket. För att främja en mer jämställd och högre användning av anläggningar i Järfälla, bör inventeringar av gång och cykelvägars tillgänglighet samt idrotts- och motionsanläggningars användbarhet utföras. Kommunala anläggningar som det endast finns en eller ett fåtal av samt regionala anläggningar bör planeras så att de kan nås enkelt med kollektivtrafik. För få en mer jämställd anläggningsstruktur bör mer information om idrott och motion i Järfälla införskaffas för att ta välmotiverade beslut. Hänsyn bör tas till mindre idrotter som har svårare att skapa opinion och få sin vilja igenom samt till allmänhetens intressen då många tränar utan att vara medlem i någon idrottsförening. Utöver anläggningsstrukturen finns det andra strukturer; Riksidrottsförbundet och kommunernas bidragssystem till ungdomsidrotten och sociala normer, som påverkar män och kvinnors förutsättningar till fysisk aktivitet. / The number of people with a sedentary lifestyle in Sweden is increasing and a large share does not exercise enough to compensate for their physically inactive lifestyle. There is a clear connection between physical activity and health and well-being. The behaviour physical activity is affected by the surrounding urban environment and therefore, urban planning have an impact on the public health. There are several components which the city consists of that has a great influence on the public health. One of those components is sport and exercise facilities which are directly focused on physical activity. The usage of these facilities depend on the variety and on proximity, accessibility and usability. Residents in the municipality of Järfälla have generally a bad variety of free sports and exercise facilities, but good variety of facilities that not necessarily are free, especially in Jakobsberg. The proximity to different kinds of sport and exercise facilities is good in close to the hole part of the municipality, except Stäket. In order to support a higher and more equal usage of the facilities, an inventory of the accessibility of the pedestrian and bike infrastructure and of the usability of sport and exercise facilities should be made. Facilities owned by the municipality which there are a limited number of and regional facilities, should be located so the users can get there easily with public transportation. In order to obtain a more equal infrastructure of sport and exercise facilities, more data about exercise habits in Järfälla needs to be gathered, making decision-making easier. Consideration should be taken to sports that are small in number of members and thereby does not have the same influence and also to the fact that a majority of the residents are not a member in any sports club. Lastly, there are further elements to consider than the facilities; the subsidy to sport clubs needs to be reconsidered and the social norms that affects the prerequisites for men and women to be physically active.