Det finns en mängd miljöproblem på global, regional och lokal nivå, kunskap om de lokala miljöproblemen kan bli avgörande för förståelsen av vilka åtgärder som är lämpliga i vilka miljöer. Lokala miljöproblem är också mindre komplicerade och lättare att åtgärda relaterat till de regionala och globala problemen. Sedan urbaniseringens början har landskapen förändrats och ytor av öppen landsbygd har bildat stadsmiljöer för att ge utrymme till bland annat boende och arbetsplatser för människorna i staden. Urbaniseringen har lett till att urbana värmeöar har uppstått på grund av föroreningar från industrier, trafik, bostäder, värmesystem, luftpartiklars återstrålningseffekt, bebyggelsens utformning samt materialval, minskad avdunstningsavkylning, effektiv dränering och mycket mer. Flerfallstudien av några av Sveriges kommuners översiktsplaner och andra ledande dokument leder till en inblick i vad som anses vara hållbar stadsutveckling. Förtätning är en återkommande strategi för hållbar stadsutveckling inom ett flertal av Sveriges kommuner, ofta utifrån positiva sociala effekter, såsom ökad säkerhet, närhet mellan målpunkter, ökat underlag för kollektivtrafik etcetera. Det finns en mängd olika åtgärder för att minska stadens klimatpåverkan ur värmesynpunkt, en del är mer kostsamma än andra, samtidigt är en del mer experimentella än andra. En stad som förtätas innebär att outnyttjade eller redan bebyggda områden i staden exploateras, detta innebär att staden växer inåt. Då staden blir tätare och växer uppstår flera lokala miljöproblem, bland annat så ökar den urbana värmeöeffekten. Det talas sällan om de negativa miljöeffekter som uppstår vid olika planeringsprojekt, men att använda konkreta och enkla lösningar för att få fram genomförbara alternativ, kan leda till att värmeöeffekten samt miljöpåverkan minskar i städerna.

Detta kandidatexamensarbete utforskar de ekonomiska fördelarna med installation av gröna tak i Järfälla kommun, med fokus på hur dessa kan bidra till en hållbar stadsutveckling. Studiens syfte är att utveckla en kvantitativ modell för att beräkna de ekonomiska besparingar som kan uppnås genom ett antal nyttor av gröna tak. Först analyseras de gröna taken och sedan vilka nyttor som är relevanta efter Järfällas förutsättningar. Slutligen begränsades modellen till tre nyttor, nämligen reducerad dagvattenhantering, förbättrad luftkvalitet, och koldioxidbindning. Dagvattenhantering blev ett fokusämne i rapporten. För att kvantifiera detta användes klimatologiska faktorer i vattenbalansekvationen för att uppskattade de gröna takens effekt på avrinning i Järfälla kommun, således minskar dagvattenavgifterna. De klimatologiska faktorerna består av temperatur, luftfuktighet, vindhastighet och solstrålning. Under arbetets gång visade det sig att den geografiska avgränsningen av modellen var en stor utmaning, men även en resurs. Efter framtagandet av modellen utfördes en fallstudie där modellen testades för ett grönt tak på Bas Barkarby.  Resultaten från analyserna visar att gröna tak erbjuder signifikanta fördelar genom att minska kostnader för infrastruktur samt genom att förbättra miljömässiga och sociala förhållanden i stadslandskapet. Slutsatserna pekar på att ytterligare stöd från kommunala beslutsfattare kan optimera utnyttjandet av takytor och främja en bredare acceptans och implementering av gröna taklösningar. / This bachelor's thesis explores the economic benefits of installing green roofs in Järfälla Municipality, focusing on how these can contribute to sustainable urban development. The purpose of the study is to develop a quantitative model to calculate the economic savings achievable through some benefits of green roofs in Järfälla. Firsty green roofs were analyzed to understand their benefits and which of them are relevant in Järfälla municipality, namely: Reduced stormwater runoff, reduced damage costs during 100-year rainfall, improved air quality and carbon sequestration. Stormwater management was chosen as a subject to further investigate. During the latter, climatological factors were used in a water balance model to estimate runoff reduction green roofs provided in Järfälla Municipality thus calculating the benefit they provide by decreasing stormwater fees. Climatological factors included daily temperature, humidity, wind current speed and solar radiation. During the course of the study the limitation of the model was shown to be both a challenge and an advantage. The finished model was then tested on a green roof on Bas Barkarby. The results from the analyses show that green roofs offer significant advantages by providing benefits to real estate owners and communities by enhancing environmental and social conditions in urban landscapes. The conclusions suggest that additional support from municipal policymakers can optimize the utilization of roof spaces and promote a wider acceptance and implementation of green roof solutions.

Detta kandidatarbete har arbetats fram i syftet att öka kunskapen hos planerare, studenter och arkitekter kring betydelsen av den urbana miljöns utformning gällande dess påverkan på den urbana värmeöeffekten samt människors resvanor. I arbetet har vi utefter ett systemteoretiskt perspektiv undersökt och granskat befintlig forskning kring de fyra systemen hållbart resande, grön infrastruktur, urbana värmeöar och bebyggelsens koppling till infrastrukturen. Genom undersökningen har vi konstaterat att det finns en direkt koppling mellan dessa fyra system. Det är alltså inte möjligt att påverka eller förändra ett av systemen utan att skapa en obalans. I arbetet för ett hållbart stadsbyggande innebär detta alltså att alla delarna i systemet måste tas i åtanke för att nå ett önskvärt resultat. En kvalitativ dokumentstudie har genomförts för att öka förståelsen för vilka faktorer som verkar inom dessa system och hur dessa interagerar. Analyser har främst gjorts på rapporter och dokument från svenska myndigheter och kommuner samt annan forskning relaterad till denna.   Forskningen har resulterat i framtagandet av tio riktlinjer som sedan applicerats i två gestaltningsförslag. Med riktlinjerna och de två gestaltningsförslagen vill författarna visa hur en grönare och mer gångbar stadsdel kan utformas för att motverka urbana värmeöar och uppmuntra förändrade vanor och beteendemönster mot ett mer hållbart resande. Författarna anser att resultaten är givande då de tydligt demonstrerar två olika sätt att uppnå dessa mål - dock är nyttan främst teoretisk och riktlinjerna behöver implementeras och beprövas i verkliga projekt för att effekter och konsekvenser ska kunna utvärderas.

Världen möter klimatförändringar i allt snabbare takt och Sverige är inget undantag. Detta leder till ökade temperaturer, kraftigare skyfall och mer luftföroreningar, samtidigt som urbaniseringen ökar med allt större befolkning i städerna. Den stora befolkningsökningen i staden leder till att grönskan minskar vilket kan vara förödande för mänskligheten. Grönska påverkar människan positivt genom att sänka blodtrycket, förbättra den psykiska och fysiska hälsan men även till att motverka demens. Författarna har uppmärksammat en ökning av vertikala skogar som en möjlig lösning på denna fråga, men att de inte har nått Sverige. Syftet med studien är följaktligen att undersöka vad som motiverar den svenska byggindustrin till att uppföra byggnadskonstruktioner med vertikala skogar. Datainsamling har gjorts med en kvalitativ metod där intervjuer har utförts med sju förvaltare inom byggbranschen. Studien konstaterade att begreppet vertikal skog inte är etablerat i Sverige och därmed kan ses som ett outforskat ämne. För att begreppet ska bli känt och konstruktionslösningarna ska komma till Sverige behöver förvaltarna mer information som, enligt studien, kunde brytas ner i tre teman. De tre teman som var utmärkande bland samtliga respondenterna var att mer kunskap behövs inom området, en efterfrågan hos konsumenten och kommunalt engagemang. I diskussionen presenteras sambandet mellan vertikala skogar och de tre dimensionerna av hållbarhet, den ekologiska, ekonomiska och sociala. Slutsatsen var att marknaden hade gynnats av ett pilotprojekt som visar möjliga konstruktionslösningar och den positiva klimatpåverkan. / The world is facing climate change at an accelerating pace and Sweden is no exception. This leads to increased temperatures, heavy rainfalls, and higher levels of air pollution. At the same time urbanization is increasing with a greater population in cities. The increasing population in cities leads to a reduction of greenery, which could be devastating for humanity. Greenery has a positive impact on people by lowering blood pressure, improving mental and physical health, but also to prevent dementia. The authors of this paper have recognized an increase in vertical forests as a possible solution to this issue. However, there has been little or no interest within Sweden. Therefore, the aim of the study is to investigate what motivates the Swedish constructing industry to build vertical forests. Data collection has been done using a qualitative method where interviews have been conducted with seven property managers. The study concluded that the concept vertical forest is not established in Sweden and can therefore be seen as an unexplored topic. For the concept and construction to establish in Sweden, the building management companies need more information that could be summarized into three themes. The three themes that where distinctive among the respondents were that more knowledge is needed in the field, costumer demand and involvement of the state. The discussion presents the link between the vertical forests and the three dimensions of sustainability, the environmental, economic, and social. The paper concludes that the market would benefit from a pilot project to show possible design solutions and the positive climate effect.

In a time characterized by climate change, we globally face significant challenges that require new approaches in urban planning. Increased temperatures and more frequent heatwaves will negatively impact our cities, people, and the climate, which increases complexity for professionals while residents suffer. Huddinge Municipality is located in the southern part of the Stockholm region in Sweden and faces future challenges with climate adaptation to increased temperatures and heatwaves. To identify existing obstacles and goal conflicts, focus group interviews and document studies have been conducted in Huddinge Municipality. This work aims to contribute to the broader understanding of climate adaptation to heat issues in a Swedish context. Through interviews with municipal officials and document studies, ongoing strategies and approaches have been identified in four Swedish municipalities. Three planning tools have been utilized: the Public Health Agency of Sweden’s four measures to reduce heat stress in the existing environment, the green space factor, and the 3-30-300 rule. The results show that the case studies have clear strategic guidelines on how to work with climate adaptation to increased temperatures but see difficulties in implementing these strategic guidelines in urban planning. Challenges and improvement suggestions identified by the case studies include a need for clearer guidelines from the national level in terms of changed policies and legislation, as well as suggestions for nature-based solutions that are adapted to a Swedish climate. The study concluded that Huddinge Municipality should implement the green space factor in block areas where heat-regulating ecosystem services are included for multifunctional spaces, guidelines for canopy coverage need to be developed and evaluated, and the perspective of vulnerable groups needs to be more clearly integrated into the planning process. The conclusion shows a need for organizational changes and clearer responsibilities in Huddinge Municipality, which means collaboration both internally and externally between administrations, developers, organizations, universities, and research institutes. / I en tid som präglas av klimatförändringar står vi globalt inför stora utmaningar som kräver nya tillvägagångssätt inom samhällsplaneringen. Ökade temperaturer och fler värmeböljor kommer att påverka våra städer, människor och klimatet negativt, detta ökar komplexiteten för yrkesverksamma samtidigt som invånare far illa. Huddinge kommun är beläget i södra delen av Stockholmsregionen i Sverige och står inför framtida utmaningar med klimatanpassning till ökade temperaturer och värmeböljor. För att identifiera rådande hinder och målkonflikter har fokusgruppsintervjuer och dokumentstudier genomförts i Huddinge kommun. Detta arbete syftar till att bidra till den stora bilden av klimatanpassning till värmeproblematik i en svensk kontext. Genom intervjuer med tjänstepersoner och dokumentstudier har pågående strategier och tillvägagångssätt identifierats i fyra svenska kommuner. Som utgångspunkt har tre planeringsverktyg tillämpats: Folkhälsomyndighetens fyra åtgärder för att minska värmestress i den befintliga miljön, grönytefaktorn samt 3-30-300. Resultatet visar att fallstudierna har tydliga strategiska riktlinjer kring hur de ska arbeta med klimatanpassning till ökade temperaturer, men ser svårigheter i att implementera dessa strategiska riktlinjer i samhällsplaneringen. Några av de utmaningar och förbättringsförslag som fallstudierna identifierade var behovet av tydligare riktlinjer från nationell nivå genom förändrad politik och lagstiftning samt effektiva naturbaserade lösningar anpassade till ett svenskt klimat. Studien har kommit fram till att Huddinge kommun bör implementera grönytefaktorn på kvartersmark där värmereglerande ekosystemtjänster inkluderas för multifunktionella ytor, riktlinjer för krontäckningsgrad behöver tas fram och utvärderas samt perspektivet kring sårbara grupper behöver tydligare integreras i planeringsprocessen. Slutsatsen visar ett behov av organisatoriska förändringar och tydligare ansvarsfördelning i Huddinge kommun, vilket innebär samverkan internt och externt, mellan förvaltningar, byggaktörer, organisationer, universitet och forskningsinstitut.