Antalet mobiltelefonabonnenter har under de senaste åren ökat kraftigt i världen och till följd av detta har nya mobila tjänster utvecklats för att kunna uppfylla konsumenters förändrade krav. Mobila betalningar är en av de nya tjänster som har utvecklats och implementerats inom en rad branscher. En av de branscher där mobila betalningar har implementerats är inom den svenska dagligvaruhandeln där efterfrågan på tjänsten dock upplevs som låg. Syftet med denna studie har därför varit att identifiera vilka faktorer som påverkar konsumenters acceptans av mobila betalningar inom den svenska dagligvaruhandeln. Studien har utgått från tidigare litteratur inom området, och samtliga analyserade faktorer är baserade på tidigare generell forskning inom mobila betalningar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ förstudie och en kvantitativ studie för att kunna testa sex uppställda hypoteser. Resultatet från studien visar på att kompatibilitet är den faktor som påverkar konsumenter i högst grad till att använda mobila betalningar inom dagligvaruhandeln. De andra faktorerna som visade sig påverka konsumenternas användarintention är den upplevda nyttan, den upplevda användarvänligheten och subjektiva normer. De hindrande faktorerna risk och självförmåga visade inte på några samband, då ingen av dem var statistiskt signifikanta.

Det är numera konstaterat att klimatförändringar kommer förändra förutsättningarna förmänniskor på jorden. Syftet med uppsatsen är därmed att undersöka vad som motiverarpersoner att minska sina klimatutsläpp och vilka hinder de kan stöta på. Med hjälp av fyra intervjuer och nio frågeformulär har uppsatsens två forskningsfrågor kunnat besvaras då det har ställts frågor till personer som har valt att sänka sina utsläpp genom att förändra sina vanor gällande flygning, bilägande och konsumtion. Studien visade att miljöengagemang är kopplat till miljökunskaper samt att det kan utveckla förståelse för de negativa konsekvenser en högkonsumerande livsstil kan leda till. För respondenterna i studien har det lett till en känsla för både ansvar och direkt eller indirekt moralisk plikt att sänka sina växthusgasutsläpp då det har utvecklat en hög miljöhänsyn. Detta tillsammans med positiva förebilder och en positiv självbild har fungerat som motivation till en förändrad livsstil. Bristande kunskaper, kontrolluppfattning, identitet, vanor, civilstånd samt sociala och subjektiva normer har verkat som hinder och lett till att respondenternas omställning har tagit tid. Respondenterna i studien har hunnit olika långt till följd av de olika hinder de stött på under resans gång men resultatet visar att de innehar en stark intern attitydstruktur då de trots hinder inte har gett upp och istället börjat omvärdera sin syn på livskvalitet genom att ändra inställning till vad som är lycka och lyx. Det går att koppla teorierna VBN och TPB till varandra då värden, uppfattning och personliga normer formar den miljöhänsyn som inverkar på attityd, subjektiva normer och uppfattad kontroll. / It is now established that climate change will change the conditions for people on Earth. The purpose of the thesis is thus to investigate what factors motivate people to reduce their climate emissions and what obstacles they may encounter. With the help of four interviews and nine questionnaires, the essay's two research questions have been answered by asking questions to people who have chosen to reduce their emissions by changing their habits regarding flying, car ownership and consumption. The study showed that environmental commitment is linked to environmental knowledge and that it can develop an understanding of the negativec onsequences a high-consumption lifestyle can lead to. For the respondents in the study, it has led to a sense of responsibility and direct or indirect moral duty to reduce their greenhouse gas emissions as it has developed a high environmental consideration. This together with positive role models and a positive self-image has served as motivation for a changed lifestyle. Lack of knowledge, control perception, identity, habits, marital status and social and subjective norms have acted as obstacles and led to the respondents' adjustments taking time. The respondents in the study have made different achievements due to the various obstacles they encountered. The results show that they have a strong internal attitude structure as despite obstacles they have not stopped trying to change and instead started to re-evaluate their view of quality of life by changing attitudes toward what is happiness and luxury. It is possible to link the theories VBN and TPB to each other as values, perceptions and personal norms shape the environmental considerations that affect attitude, subjective norms and perceived control.

Sepsis är ett potentiellt livshotande tillstånd som kräver tidig identifiering och behandling för att inte resultera i dödsfall eller långsiktiga konsekvenser. I nuläget finns det inget standardiserat förlopp på sjukhus i Sverige för hur vården ska agera för att upptäcka patienter som potentiellt utvecklar sepsis vilket tyder på ett behov av det för att förbättra vårdkvaliteten och patientresultaten. För att säkerhetsställa vårdförloppets syfte med att bidra med en jämlik vård för alla och bättre vård för patienterna är det viktigt att implementeringen lyckas och tillämpas av vårdpersonalen. För att det ska ske behöver vårdpersonalen acceptera vårdförloppet. Med grund i teorin om planerat beteende undersöktes vårdpersonalens uppfattning och upplevelser utifrån deras attityder till vårdförloppet, de sociala normer som råder samt deras upplevda kontroll. Dessa faktorer kommer enligt teorin om planerat beteende att påverka deras intention till att använda vårdförloppet. För att undersöka vårdpersonalens uppfattningar och upplevelser utfördes intervjuer på tre sjukhus i Region Östergötland; Universitetssjukhuset Linköping, Vrinnevisjukhuset Norrköping och Lasarettet Motala. Intervjuerna utfördes med de undersköterskor, sjuksköterskor och läkare som var tillgängliga på plats vid besök och som hade kommit i kontakt med vårdförloppet sedan implementeringen. Elva individer deltog. Resultatet analyserades genom tematisk analys med bas i föreställningarna kring beteende, norm och kontroll som ligger till grund för de faktorer som lyfts i teorin om planerat beteende. Resultatet visade på att vårdpersonalen intention till att använda vårdförloppet påverkas av hur det förbättrar vården för patienterna, hur det underlättar dem i deras yrkesroll, hur deras omgivningen accepterar och använder vårdförloppet samt den kontroll de känner i användandet av vårdförloppet. Förbättringsområden gällande beteendeföreställningar, normföreställningar och kontrollföreställningar lyfts vilket kan bidra till att vårdpersonalen tillämpar vårdförloppet med större acceptans. / Sepsis is a potentially life-threatening condition that requires early identification and treatment to prevent fatalities or long-term consequences. Currently, there is no standardized course of care in place for detecting patients at risk of developing sepsis in Swedish hospitals, indicating a need for such intervention to improve the quality of care and patient outcomes. To ensure the intended purpose of the course of care, which is to provide equal care for all and improve patient outcomes, successful implementation and adoption by healthcare professionals are crucial. Acceptance of the intervention by healthcare professionals are necessary for this to occur. Grounded in the Theory of Planned Behavior, this study examined healthcare professionals' perceptions and experiences regarding their attitudes towards the intervention, the prevailing social norms, and their perceived control. These factors, according to the Theory of Planned Behavior, influence the healthcare professional’s intention to use the course of care. To investigate healthcare professionals' perceptions and experiences, interviews were conducted at three hospitals in region Östergötland: Linköping University Hospital, Vrinnevi Hospital in Norrköping, and Motala Hospital. The interviews were conducted with available nursing assistants, nurses, and physicians who had encountered the intervention since its implementation, a total of eleven participants. Thematic analysis was employed to analyze the data, focusing on the behavioral, normative, and control beliefs underlying the factors highlighted in the Theory of Planned Behavior. The findings revealed that healthcare professionals' intention to use the care pathway is influenced by how it enhances patient care, facilitates their professional roles, the acceptance and utilization of the intervention by people in their environment, and the perceived control they experience when using the intervention. Additionally, areas for improvement regarding behavioral, normative and control beliefs are highlighted, which may contribute to greater acceptance and utilization of the intervention by healthcare professionals.