Skogsbruk är, och har under lång tid varit, en viktig resurs i Sverige. Ett hårt brukande av skogen med inriktning på hög tillväxt och lönsamhet har medfört att senaste århundradenas skogsbruk har utarmat den biologiska mångfalden. Idag är miljömedvetenheten större och många skogsägare certifierar sin skog. I certifieringen ingår att lämna miljöhänsyn i form av exempelvis högstubbar, torrträd och naturvärdesträd som ger livsmöjligheter till en stor mängd organismer. Frågan jag ställer mig är huruvida skogsbruksmetoderna verkligen förändras genom denna certifiering och om de biologiska värdena verkligen ökar. I projektet har jag inventerat kommunägda skogsbestånd i Sala, som avverkats före och efter att certifieringen infördes samt gallringar som gjorts efter certifieringen. Det visar sig att certifieringen har påverkat, man har blivit mer medveten om de biologiska värdena i skogen. I brukandet av skogen skapar man högstubbar, lämnar torrträd och naturvärdesträd i en större utsträckning än tidigare. I och med arbetet med att uppfylla certifieringskraven medverkar man även till att uppfylla två av delmålen i miljömålet Levande Skogar.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på om skillnader finns i hur stora miljöhänsyn som tas vid offentliga upphandlingar i kommuner där en aktiv miljöstrategi finns integrerad i förvaltningarna än i kommuner där de inte integrerats.</p><p>Jag har utfört en fallstudie på tre kommuner i Sverige där jag kvantitativt samt kvalitativt jämfört förfrågningsunderlag från tre typer av offentliga upphandlingar. Den kvantitativa undersökningen har utgått från Miljöstyrningsrådets och Vägverkets kriteriedokument som ger rekommendationer för hur miljökrav kan ställas vid offentliga upphandlingar.</p><p>Utifrån tidigare teorier om hur institutioner över tid formar normer och värderingar samt påverkar individers handlingar har jag utformat tre hypoteser där slutsatsen kunde dras att en av hypoteserna stämde. Jag kom fram till att oavsett om kommunen hade integrerat en aktiv miljöstrategi eller inte syns inga större skillnader i hur stora miljöhänsyn som tas vid offentliga upphandlingar.</p><p> </p>

<p>Eftersom dagens kunder blir allt mer miljömedvetna har det blivit vanligare att företag visar miljöhänsyn inom någon del av sin verksamhet. Denna studie undersöker företag i deras roll som leverantörer och även deras kunder i form av andra företag, offentlig förvaltning och organisationer. Studien beskriver hur miljöhänsyn påverkar inköpssituationen mellan ett företag och en annan verksamhet, samt vilka miljökrav som kunderna ställer. Fokus för studien är möbelindustrin. Tre företag som säljer kontorsinredning har valts ut att representera leverantörerna.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka eventuella skillnader mellan de miljökrav som kunderna ställer och de miljöhänsyn som ett företag erbjuder. Frågeställningar som tas upp i uppsatsen är: Vilka miljöhänsyn erbjuder företagen? Vilka krav ställer kunderna? Finns det en skillnad mellan det som erbjuds och det som eftersöks? Finns det en skillnad mellan olika kundgrupper?</p><p>Studien utfördes genom en elektronisk enkätundersökning hos både kunder och leverantörer. En enkät valdes eftersom den tillät ett större urval svaranden än vad andra metoder skulle ha gjort.</p><p>Resultatet visar att flertalet kunder har krav på miljöhänsyn samt att alla leverantörer har ett miljöarbete och erbjuder någon form av miljöhänsyn. De generella krav som kunderna ställde överensstämde med dem som erbjöds av leverantörerna. Det fanns dock miljöhänsyn som kunderna ville ha men som inte erbjöds och även företag som erbjöd miljöhänsyn som inte krävdes. Det fanns även en skillnad mellan kundgrupperna både avseende vilka miljökrav som ställdes och i vilken omfattning de ställdes.</p><p>För att gå djupare in på de faktorer inom leverantörernas organisationer som orsakar skillnaden mellan kunder och leverantörer behövs vidare forskning. Det behövs även kvalitativa studier som fokuserar på skälen till att miljökrav ställs respektive inte ställs samt vad som står bakom utbudet av miljöhänsyn.</p> / <p>Corporations today frequently show environmental considerations in their activities. This thesis describes a study of corporations in their role as suppliers and also their customers consisting of other corporations, public administration and non-governmental organisations. The interest of the study lies in how environmental issues surface in the procurement situation between a corporation and other organisations, both from the view of how corporations show their environmental considerations but also by the kind of environmental demands customers pose. The focus of the study is the furniture industry. Three corporations selling office equipment were chosen to represent the suppliers.</p><p>The aim of the thesis is to examine potential differences between the environmental demands of the customers and the environmental considerations stemming from the corporations. The research questions are: which environmental considerations are offered? Which kinds of environmental demands are posed? Is there a difference between what's offered and what's demanded? Is there a difference between customer groups?</p><p>The study was performed through an electronic questionnaire survey for both customers and suppliers. A questionnaire was chosen as it allowed a bigger sample of respondents than other methods.</p><p>The result shows that among both the customers and the suppliers, those that have environmental management dominate the sample and the same ones tend to show or demand environmental considerations. The general demands that customers posed aligned with the considerations the suppliers offered, but there were issues about which the customers were concerned that the suppliers didn't address. There were also differences between the various customer groups, not only concerning what kind of environmental demands they had but also to what extent environmental demands were posed at all.</p><p>Future research would be useful to further develop the knowledge of the factors within the suppliers' organisations that create differences between customers and suppliers. A qualitative approach that investigates the reasons behind the environmental demands and considerations is recommended.</p>

Eftersom dagens kunder blir allt mer miljömedvetna har det blivit vanligare att företag visar miljöhänsyn inom någon del av sin verksamhet. Denna studie undersöker företag i deras roll som leverantörer och även deras kunder i form av andra företag, offentlig förvaltning och organisationer. Studien beskriver hur miljöhänsyn påverkar inköpssituationen mellan ett företag och en annan verksamhet, samt vilka miljökrav som kunderna ställer. Fokus för studien är möbelindustrin. Tre företag som säljer kontorsinredning har valts ut att representera leverantörerna. Syftet med uppsatsen är att undersöka eventuella skillnader mellan de miljökrav som kunderna ställer och de miljöhänsyn som ett företag erbjuder. Frågeställningar som tas upp i uppsatsen är: Vilka miljöhänsyn erbjuder företagen? Vilka krav ställer kunderna? Finns det en skillnad mellan det som erbjuds och det som eftersöks? Finns det en skillnad mellan olika kundgrupper? Studien utfördes genom en elektronisk enkätundersökning hos både kunder och leverantörer. En enkät valdes eftersom den tillät ett större urval svaranden än vad andra metoder skulle ha gjort. Resultatet visar att flertalet kunder har krav på miljöhänsyn samt att alla leverantörer har ett miljöarbete och erbjuder någon form av miljöhänsyn. De generella krav som kunderna ställde överensstämde med dem som erbjöds av leverantörerna. Det fanns dock miljöhänsyn som kunderna ville ha men som inte erbjöds och även företag som erbjöd miljöhänsyn som inte krävdes. Det fanns även en skillnad mellan kundgrupperna både avseende vilka miljökrav som ställdes och i vilken omfattning de ställdes. För att gå djupare in på de faktorer inom leverantörernas organisationer som orsakar skillnaden mellan kunder och leverantörer behövs vidare forskning. Det behövs även kvalitativa studier som fokuserar på skälen till att miljökrav ställs respektive inte ställs samt vad som står bakom utbudet av miljöhänsyn. / Corporations today frequently show environmental considerations in their activities. This thesis describes a study of corporations in their role as suppliers and also their customers consisting of other corporations, public administration and non-governmental organisations. The interest of the study lies in how environmental issues surface in the procurement situation between a corporation and other organisations, both from the view of how corporations show their environmental considerations but also by the kind of environmental demands customers pose. The focus of the study is the furniture industry. Three corporations selling office equipment were chosen to represent the suppliers. The aim of the thesis is to examine potential differences between the environmental demands of the customers and the environmental considerations stemming from the corporations. The research questions are: which environmental considerations are offered? Which kinds of environmental demands are posed? Is there a difference between what's offered and what's demanded? Is there a difference between customer groups? The study was performed through an electronic questionnaire survey for both customers and suppliers. A questionnaire was chosen as it allowed a bigger sample of respondents than other methods. The result shows that among both the customers and the suppliers, those that have environmental management dominate the sample and the same ones tend to show or demand environmental considerations. The general demands that customers posed aligned with the considerations the suppliers offered, but there were issues about which the customers were concerned that the suppliers didn't address. There were also differences between the various customer groups, not only concerning what kind of environmental demands they had but also to what extent environmental demands were posed at all. Future research would be useful to further develop the knowledge of the factors within the suppliers' organisations that create differences between customers and suppliers. A qualitative approach that investigates the reasons behind the environmental demands and considerations is recommended.

IT-branschens inverkan i miljön har under de senaste åren blivit ett hett ämne. Inte bara för att näringslivets ansvar i miljöfrågorna diskuteras mer utförligt. Utan också för att IT-branschens miljöbelastning har, i led med den ökade IT-användningen, ökat markant. Grön IT kan därför erbjuda stora möjligheter för företag för att ta sig an de utmaningar de står inför. Men brist på forskning har gjort att många företag avstår från att arbeta med Grön IT. De tycker att det är ett diffust och komplicerat arbete och väntar hellre tills det blir vanligare och beprövat. Fördelarna verkar otydliga och nackdelarna är inte identifierade. Även hur de ska gå tillväga för att arbeta med Grön IT känns som något oklart och riskfyllt. Den här studien har därför till syfte att ”beskriva de för- och nackdelar som finns med Grön IT och att framställa en lista med förslag till arbete med Grön IT”. Vi hämtade information genom att intervjua företag som arbetar med Grön IT. Förutom intervjuer har vi även hämtat information från föreläsningar och artiklar som går in på ämnet. Därefter analyserar vi och bryter ut för- och nackdelarna samt förslag till arbete. Vi lyckas identifiera sex fördelar (mindre miljöbelastning, lägre energikostnader, positiv inverkan i företagsprofilen, lojalare intressenter, anpassning till paradigmskiftet och långsiktig hållbarhet) och tre nackdelar (gå miste om andra möjligheter, för höga ambitioner för ett begränsat område och hämnande för tekniken). Därefter analyserar och strukturerar vi elva stycken förslag som företag kan använda sig av för att på ett enklare sätt arbeta med Grön IT:  Arbeta med Grön IT i hela organisationen  Satsa långsiktigt  Öppna för nya arbetsmetoder  Samarbeta med intressenter  Allokera nödvändiga resurser  Utbilda alla  Tillämpa ett TBL-perspektiv  Integrera Grön IT i de balanserade styrkorten  Belöna framgångar inom Grön IT  Marknadsför åtagande och framgångar  Certifiera och certifieras

Hållbar utveckling och Corporate Social Responsibility (CSR) har under det senaste decenniet utvecklats till viktiga och vedertagna begrepp inom den svenska klädbranschen. Under de senaste åren har konsumtionen av textilier ökat markant samtidigt som produktionen har förflyttats till lågkostnadsländer, vilket har resulterat i en komplex internationell värdekedja. I kombination med dagens transparenta media samt miljömedvetna slutkonsumenter ökar kraven på företagen att bedriva ett aktivt hållbarhetsarbete. Denna studie behandlar klädföretag på den svenska marknadens komplexa arbete kring hållbar utveckling. Då tidigare forskning främst skildrat ämnet utifrån ett socialekonomiskt perspektiv, infann sig intresset att skapa en studie ur en miljörelaterad synvinkel.Den övergripande problemformuleringen är således att studera hur klädföretag på den svenska marknaden arbetar med hållbar utveckling inom verksamheten. Fyra perspektiv är vägledande för uppsatsen och behandlar företagens definition av hållbar utveckling, dess praktiska arbetssätt samt kommunikation till intressenter och drivande faktorer bakom ett aktivt miljöarbete. Utifrån ett deskriptivt syfte och en kvalitativ ansats med ett försök till en abduktiv slutledningsmetod har empiri insamlats genom delvis strukturerade intervjuer med tre olika positionerade svenska klädföretag. Tidigare forskning i form av tryckta källor och akademiska artiklar har använts som utgångspunkt för den teoretiska referensramen och därmed som underlag för analysen.Ur analysen kan det konstateras att det finns flertalet olika definitioner av begreppet hållbar utveckling. Dessutom existerar flera olika tillvägagångssätt för att bedriva det praktiska miljöarbetet i företagen. Skälet tros vara att det saknas ett enhetligt ramverk som skapar utgångspunkter och riktlinjer att arbeta utefter inom näringslivet. Vidare påvisas att företagens kommunikation gentemot dess intressenter gestaltar sig olika beroende av den ursprungliga verksamhetens kärnvärden. Drivkraften bakom ett aktivt miljöarbete synes i vår studie främst vara av företagsekonomisk karaktär. / <p>Sustainable development and Corporate Social Responsibility has during the last decades evolved into important and received concepts within the Swedish clothing industry. During the last couple of years the consumption of textiles has increased distinctly and the production has been translocated into low-cost countries, which has resulted in a complex international value chain. The combination of todays transparent media and environmentally conscious costumers results in an increasing demand for sustainable aware companies. This thesis deals with the swedish clothing companies complex task to manage sustainable development. Because existing research focus on the subject from a socio-economical perspective, this thesis is instead composed to study the environmental aspects.</p><p>Hence, the general research question is to study how Swedish clothing companies work with sustainable development and environmental care. Four perspectives are indicative and include the companies way of defining sustainable concepts, their practical operation methods, communication towards stakeholders and driving forces behind an active environmental commitment. Based on a descriptive purpose and a qualitative approach with an attempt to reach an abductive method of conclusions, the empirical material was gathered through partly structured interviews with three Swedish clothing companies. Existing research in context of printed sources and academical journals is the base for the theoretical framwork and therefore also the analysis.</p><p>From the analysis it is established that several definitions of the concept sustainable development exist. Also, there are many different operational methods for companies to handle the practical environmental implementation. The explanation for different working methods and definitions assume to be the absence of an accepted and available framework containing working routines. Furthermore, the communication towards stakeholders differ in addition to the companies original business concept. The main identified driving force behind an active environmental engagement is established as a business administration motive.</p><p>Program: Textilekonomutbildningen</p>

Bruttoavverkningen har accelererat de senaste decennierna och i takt med detta har kraven inom skogsbruket ökat. Idag behöver en omfattande miljöhänsyn tas. Detta ställer även högre krav på entreprenörerna. För att entreprenörerna ska klara av att leva upp till kraven är det viktigt att beställaren av tjänsten överlämnar en arbetsinstruktion i samband med avropande av traktuppdrag. Denna arbetsinstruktion och arbetsorder skapas i form av ett traktdirektiv. Ett kvalitativt traktdirektiv betraktas vara viktigt för Fiskarhedens Trävaru AB och för deras entreprenörer. En fallstudie har genomförts för att utvärdera och beskriva företagets nuvarande traktdirektiv. Resultatet visar att dagens traktdirektiv stundtals är bristfälliga genom att de är dåligt ifyllda. Viktigt innehåll kommuniceras därmed ej som det behövs. Ett förslag på nytt, förbättrat traktdirektiv, där innehållet är tänkt att fyllas i bättre, har därför tagits fram. Med hjälp av detta traktdirektiv kan Fiskarheden upprätthålla ett hållbart skogsbruk. / Gross felling has accelerated in recent decades, and as a consequence, the requirements for forestry have increased. Today a comprehensive environmental consideration needs to be taken. This also imposes higher demands on the contractors. In order for contractors to be able to live up to the requirements, it is important that the customer of the service hands over a work instruction in connection to the removal of region assignments. This work instruction and work order is created in the form of a region directive. A qualitative region directive is considered important for Fiskarhedens Trävaru AB and for their contractors. A case study has been conducted to evaluate and describe the company's current region directive. The results show that the current region directive is sometimes inadequate due to that they are poorly completed. Important content is therefore not communicated as needed. A proposal of a new improved region directive, where the content is intended to be filled in better, has therefore been developed. With the help of this region directive, Fiskarheden can maintain sustainable forestry.

Studiens syfte var att försöka ta reda på om det finns något samband mellan Karlstad universitet studenters miljömedvetenhet och deras miljöbeteende, samt vilken dimension av miljöbeteende som enligt studenternas uppfattning har mest positiv inflytelse på miljön. För detta ändamål utfördes en kvantitativ undersökning i form av en anonym webbenkät som fanns tillgänglig på lärplattformen It’s Learning. Miljömedvetenhet mättes genom det validerade instrumentet NEP och prosocialt miljöbeteende genom 12 egenkonstruerade variabler, indelade i tre dimensioner (konsumentbeteende, miljömedborgarskap och policystöd). Avslutningsvis fanns en fråga som skulle mäta vilken dimension av prosocialt miljöbeteende som respondenterna ansåg ha mest positiv påverkan på miljön. Urvalet bestod av 72 respondenter och resultatet visade att det fanns ett positivt medelstarkt samband mellan miljömedvetenhet och prosocialt miljöbeteende. Miljömedvetenhet korrelerade också medelstarkt med de två dimensionerna konsumentbeteende och policystöd, men ingen korrelation med miljömedborgarskap kunde påvisas. Gällande uppfattningen om vad som påverkar miljön mest positivt, ansåg majoriteten (68.1 %) att konsumentbeteende var den enskilt mest betydelsefulla dimensionen av prosocialt miljöbeteende.  Slutsatserna som drogs var att det överlag fanns en relativ hög miljömedvetenhet hos studenterna, men det prosociala miljöbeteendet var ändå överraskande lågt och individualistiskt präglat. Trots att majoriteten hade störst tilltro till de egna privata handlingarna för att skydda miljön, reflekterades inte detta lika starkt i det rapporterade beteendet. Kanske är inte en ökad miljömedvetenhet den mest betydande faktorn för ett prosocialt miljöbeteende, eller så finns andra centrala bakomliggande variabler som skulle förklara relationen bättre, men som inte mätts i den föreliggande studien. Studiens tillförlitlighet har diskuterats och slutsatserna kunde inte generaliseras över populationen.

Äganderätten är en grundläggande rättighet som skyddar individer från otillåtna ianspråktaganden av personens egendom. Vid vissa tillfällen finns det dock behov för exempelvis staten att begränsa enskilda personers äganderätt men huvudprincipen enligt svensk lag är då att ersättning sak utgå. Ett område där detta är aktuellt är i skogsfastigheter där fastighetsägarna förvaltar skogen för att sedan kunna avverka den men där det samtidigt finns ett behov från statens sida att skydda naturvärden. Syftet med denna uppsatts är att undersöka hur äganderätts- och ersättningsfrågor i skogsbruket fungerar i praktiken samt om det finns problem i lagstiftningens utformning och tillämpning. Detta utifrån både ett juridiskt perspektiv men även utifrån privata och statliga företrädares synvinkel. För att uppnå detta har en kvalitativ studie utförts som inkluderat en litteratur- och lagtextstudie, rättsfallstudie samt intervjuer. Det är ett omfattande regelverk som styr dessa frågor och de viktigaste av dessa lagar har studerats samt kompletterats med doktrin för att få en djupare förståelse för bestämmelserna. Två rättsfall som är vägledande för framtida hantering av juridiska skogsbruksfrågor har analyserats för att få en förståelse för hur regelverket praktiseras. Vidare har intervjuerna gett förståelse för olika aktörers syn på rättsområdet. Resultatet visar att det delvis finns en samsyn bland aktörerna gällande behovet av en lagutredning men att de i övrigt till stor del hade ganska olika syn på problematiken där de privata företrädarna var klart mer kritiska. Juridiskt sett så finns det delar av regelverket som i huvudsak är välutformad och fungerar i praktiken men några delar är dock otydliga och där tillämpningen är problematiskt. Detta berör särskilt artskydd samt ersättning vid informella skydd. Slutsatsen är att det behöver förtydligas hur delar av lagarna ska tillämpas, antingen genom utökad praxis eller direktiv från regeringen och lagändringar. Artskyddsförordningen speciellt behöver även genomgå en utredning för hur lagen kan utformas så att ersättningsfrågan kan lösas. / Property right is a fundamental right that protects individuals from illegal requisition of his or her property. At sometimes, however, the state, for example, need to limit the property right and the main principle by Swedish law is that this should be economically compensated. One area where this is of importance is forest properties where the owner wants to fell in order to make a profit but the where the state wants to protect lands with high ecological values. The purpose of this paper is to examine how forest property right and compensation works in practice and if there are any problems with how the law is formulated and practiced. This will be studied both based on the juridical aspect as well as from the point of view of represents from relevant authorities and privet actors. This has been made by carrying out a qualitative study. The extensive regulations regarding the area have been studied and complimented with doctrine. Two legal cases which are guiding for future practice has been analyzed and interviews with representatives from authorities and private actors has been carried out. It has shown that there exists a mutual opinion regarding the need for an investigation of some of the aspects of the law, but the actors have other than that very different views regarding the potential problems. The private representatives are generally more critical to the practice and some parts of the law. Juridically, there are parts of the regulations that are manly well formulated and practiced, where as other parts are more problematic. This specially concerns the protection of species and compensations for non-formal protections. Drawn conclusions are that there is a need to clarify how some parts of the law should be used. This could be done either via extended practice or through government directives and modifications of the law. Furthermore, especially the regulation for the protection of species is in need for a analyze that resolves how compensations should be handled concerning the regulation.

En stor andel av Sveriges hotade växt- och djurarter är beroende av skogen som livsmiljö, och har under en lång tid påverkats negativt av skogsbrukets framfart i skogslandskapet. Skogsbruksåtgärder såsom avverkning, gallring och röjning kan förstöra både livsmiljöer och påverka interaktionerna mellan populationer om miljöhänsynen är bristande, vilket kan hota den långsiktiga överlevnaden på platsen och därigenom även artens bevarandestatus. Artskyddsförordningen är det huvudsakliga regelverket i svensk lagstiftning som reglerar skyddet av växter och djur, och är en viktig del i arbetet för att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för arter. Syftet med mitt projekt är att analysera hur fem skogslevande nationellt hotade arter och deras livsmiljö påverkas av skogsbruket, samt hur en skogsbruksåtgärd kan genomföras på ett sådant sätt så att den inte bryter mot förbuden inom artskyddsförordningen och därmed hotar arternas bevarandestatus. Åtta fältbesök gjordes till skogsbestånd där arterna observerats, där den omgivande miljön och viktiga strukturer såsom mängd död ved, vegetationssammansättning och ljusinsläpp noterades. Specifika fallstudier för varje art och dess förekomstlokal kunde sedan konstrueras utefter den insamlade informationen för att besvara den aktuella frågeställningen. Ett hållbart skogsbruk i linje med artskyddsförordningen har framförallt visat sig innebära avsättande av större sammanhängande områden och tillämpning av hyggesfria metoder vid avverkning, men även ökad miljöhänsyn är en viktig faktor. Grunden till ett hållbart skogsbruk bygger på medvetenhet, vilket endast kan uppnås genom satsningar på utbildning inom branschen.