Antalet mobiltelefonabonnenter har under de senaste åren ökat kraftigt i världen och till följd av detta har nya mobila tjänster utvecklats för att kunna uppfylla konsumenters förändrade krav. Mobila betalningar är en av de nya tjänster som har utvecklats och implementerats inom en rad branscher. En av de branscher där mobila betalningar har implementerats är inom den svenska dagligvaruhandeln där efterfrågan på tjänsten dock upplevs som låg. Syftet med denna studie har därför varit att identifiera vilka faktorer som påverkar konsumenters acceptans av mobila betalningar inom den svenska dagligvaruhandeln. Studien har utgått från tidigare litteratur inom området, och samtliga analyserade faktorer är baserade på tidigare generell forskning inom mobila betalningar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ förstudie och en kvantitativ studie för att kunna testa sex uppställda hypoteser. Resultatet från studien visar på att kompatibilitet är den faktor som påverkar konsumenter i högst grad till att använda mobila betalningar inom dagligvaruhandeln. De andra faktorerna som visade sig påverka konsumenternas användarintention är den upplevda nyttan, den upplevda användarvänligheten och subjektiva normer. De hindrande faktorerna risk och självförmåga visade inte på några samband, då ingen av dem var statistiskt signifikanta.

Bakgrund och syfte: Antalet tekniska system som människor använder i vardagen ökar ständigt. När en användare byter från ett tekniskt system till ett annat som hen inte är bekant med, kan det uppstå problem eller i vissa fall gå smidigare än förväntat. Syftet med denna studie är att undersöka hur väl användares mentala modell av ett operativsystem kan appliceras på ett annat, för användaren outforskat, operativsystem. Studien undersöker också huruvida användarens acceptans av ny teknik är associerad med dennes prestationer i det nya operativsystemet. Metod: Studien baseras på ett experiment där åtta testdeltagare med erfarenhet av Microsoft Windows genomför vardagliga uppgifter i Apple MacOS och vice versa. Gruppernas förmåga att anpassa sina mentala modeller mäts med hjälp av prestationsmått som vanligtvis används inom interaktionsdesign, såsom tidtagning och antalet steg som krävs för att genomföra varje uppgift. En enkät används därefter för att mäta deltagarnas acceptans av ny teknik med hjälp av TAM (Technology Acceptance Model). Resultat: Resultaten visade en signifikant skillnad mellan grupperna när det gällde prestationsmåtten. MacOS-användare hade kortare tid och färre steg för att genomföra uppgifterna jämfört med Windows-användare. Studien fann även en signifikant negativ korrelation mellan acceptans av ny teknik och tid som krävdes för att genomföra uppgifterna. Ingen signifikant korrelation fanns mellan acceptans av ny teknik och antalet steg att genomföra uppgifter. Slutsatser: MacOS-användares mentala modell är mer överförbar till Windows, än vad Windows-användarnas mentala modell är till MacOS. MacOS-användares mentala modell passar tillräckligt bra för att kunna appliceras på Windows för att genomföra vardagliga uppgifter utan större problem. Windows-användarnas mentala modell är så pass annorlunda att en ny mental modell skapas när de ger sig på MacOS, vilket leder till längre tid och fler steg att genomföra uppgifter. Studien fann också att användare med en hög acceptans av ny teknik presterade bättre, i form av lägre tid, när de använde ett outforskat operativsystem. Detta kan dock tolkas på två sätt, att användare som snabbt kunde genomföra uppgifter i större utsträckning uppskattade det, vilket ledde till en högre acceptans av ny teknik. Alternativt att deltagare som generellt var öppna till ny teknik därför presterade bättre. Däremot upptäcktes ingen stark koppling mellan acceptans av ny teknik och antalet steg som krävdes för att slutföra uppgiften. Detta gör att det inte går kan dra några definitiva slutsatser om kopplingen mellan acceptans av ny teknik och övergripande prestation, då endast en del av prestationen (tid, men inte antalet steg) visade signifikanta resultat.

Worldwide, the need for effective humanitarian aid is growing, and continuous aid such as commodity distribution plays a major role in ensuring sustained wellbeing. In literature, information and communication technology (ICT) has been recognized and suggested to enhance the performance and achieve higher social impact of humanitarian supply chains. Nevertheless, so far there has been little research on implementation practices and difficulties that can arise in the specific context. In pursuit of seizing the full benefits of ICT in humanitarian setting, there is an interest to further study ICT adoption among humanitarian practitioners, above all those in the most decentralized parts of the chain, which are more likely to be overlooked. This thesis aims to investigate what challenges arise when implementing an ICT trackability solution in local units of humanitarian supply chains. In this context, the concept of trackability was introduced to refer to monitoring of the downstream flow of a commodity until its intended beneficiary. Based on a thorough literature review at the intersection of Humanitarian Logistics, Supply Chain Visibility and ICT Adoption research, a substantiated theoretical context was built. Further, a case study on Colombian childcare centers, which serve as local service units of a national Food Aid Program aimed at early childhood, allowed for deep-going insights on the work of educators and the dynamics of such local humanitarian entities. Analysis of the empirical findings demonstrated the presence of numerous, both facilitating and inhibiting, ICT adoption antecedents. Five main challenges were identified: high workload, lack of technological skills, staff’s impact-oriented motivation in contrast to the tool’s broader efficiency goal, trackabilitiy’s monitoring nature as a threat to staff’s aspired autonomy, and deficient infrastructure. The study shows that these challenges can be interpreted as misalignments between the nature of attributes intrinsic to the humanitarian organization and that of the technological tool itself which is often shaped by commercial principles. The identified frictions could either be associated to a difference in operational reality or to diverging strategic goals, which mirror the overall discrepancies between commercial and humanitarian supply chains described in literature. The conclusion was drawn that the elucidated divide or incompatibility asks for bridging efforts in order to overcome implementation difficulties and seize the promising advantages of ICT in humanitarian setting. According to the findings, this should be done by enabling local practitioners rather than monitoring these. / Globalt ökar behovet av effektivt humanitärt bistånd, och kontinuerligt stöd såsom råvarudistribution spelar en viktig roll för att säkerställa ett fortsatt välbefinnande. I litteraturen har informations- och kommunikationsteknik (IKT) erkänts och föreslagits förbättra prestationen och höja den sociala påverkan hos humanitära försörjningskedjor. Å andra sidan, finns det hittills ringa forskning på praktisk implementering och utmaningar som kan uppstå i det givna sammanhanget. I strävan att ta vara på samtliga fördelar som IKT kan ha i humanitärt sammanhang finns det intresse att ytterligare studera införande och användning av IKT bland humanitära praktiker, främst i de mest decentraliserade delarna av kedjan, då dessa är mer sannolika att förbises. Examensarbetet syftar till att undersöka vilka utmaningar som uppstår vid implementering av en IKT lösning för spårbarhet i lokala enheter av humanitära försörjningskedjor. Baserat på en grundlig litteraturöversikt vid skärningspunkten för forskning kring humanitär logistik, försörjningskedjor och IKTs införande och användning skapades ett teoretiskt ramverk. Vidare har en fallstudie av colombianska daghem, som utgör de lokala serviceenheter av ett nationellt program för livsmedelsbistånd riktad till tidig barndom, bidragit till djupgående insikter i praktikernas arbete och dynamiken i sådana lokala humanitära enheter. Analysen av det empiriska materialet påvisade många, både underlättande och inhiberande, faktorer för IKT införande och användning. Fem huvudsakliga utmaningar identifierades: hög arbetsbelastning, brist på tekniska färdigheter, personalens motivation baserad i direkt social påverkan i kontrast till IKT lösningens bredare effektivitetsmål, kopplingen mellan spårbarhet och övervakning som ett hot för autonomi, samt bristande infrastruktur. Studien visar att dessa kan tolkas som motsättningar mellan attribut hos den humanitära organisationen och attribut för det tekniska verktyget som oftast är format utifrån kommersiella principer. De identifierade friktionerna kan antingen vara kopplade till en skillnad i operativ verklighet eller i divergerande strategiska mål, vilket speglar de övergripande skillnaderna mellan kommersiella och humanitära försörjningskedjor som beskrivs i litteraturen. Slutsatsen drogs att den uppenbara klyftan eller oförenligheten manar till överbryggande ansträngningar för att övervinna de implementeringssvårigheter som uppstår och för att ta vara på IKT’s lovade fördelar i humanitär miljö. Enligt resultaten bör detta göras med fokus på att stödja lokala utövare istället för att övervaka dessa.