SAMMANFATTNING Bakgrund Mer än hälften av alla ingrepp som utförs i Sverige sker inom dagkirurgisk vård. Anledningen är att det är kostnadseffektivt och patientsäkert att genomföra dagkirurgiska ingrepp. Det innebär ett snabbt vårdförlopp med korta vårdtider. Omvårdnadsteoretikern Virginia Henderson menar att en aktiv interaktion och kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten är en förutsättning för att sjuksköterskan ska kunna identifiera de individuella omvårdnadsbehov patienten har. Att inte möta patienten i detta kan orsaka ett vårdlidande. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av dagkirurgisk vård. Metod Metoden var en litteraturöversikt. Efter databassökningar i CINAHL och PubMed valdes 20 vetenskapliga artiklar ut till litteraturöversikten. Artiklarna lästes, analyserades och skrevs in i en matris som fungerade som ett underlag vid resultatsammanställningen. Resultat Patienterna var i stort sett nöjda med den dagkirurgiska vården. Tillfredsställelsen var relaterad till hur de fick hjälp att hantera den postoperativa smärtan. Positiva aspekter var kort vårdtid, snabb återhämtning och ett bra bemötande från vårdpersonalen. Negativa inslag var att patienterna tyckte vården var för forcerad, att de individuella behoven förbisågs samt att oro och ångest förekom inför ingreppet. Slutsats Den dagkirurgiska vården var oftast beskriven som positiv av patienterna men patienter beskrev upplevelser av otrygghet och oro. Om kommunikationen och dialogen är bristfällig, finns risk att ett vårdlidande uppstår. När vården istället utgår från patientens individuella behov kan patienten uppleva ökad trygghet. Det kan stärka patienternas upplevelse av kontroll och självbestämmande.

Bakgrund Ulcerös kolit är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som drabbar tjocktarmens slemhinna. Varje år drabbas 12-14 personer per 100000 i Sverige med en jämn könsfördelning. Sjukdomen uppträder skovvis med framför allt frekventa blodiga diarréer och buksmärtor vilket kan innebära stort lidande för drabbade patienter. När den traditionella medicinska behandlingen inte längre fungerar kan ett kirurgiskt ingrepp vara aktuellt för på så sätt ta bort källan till besvären. Livskvalitén hos patienter med Ulcerös kolit har kommit att uppmärksammas de senaste decennierna då symtom av denna sjukdom påverkar livskvalitén och livet i stort.   Syfte Syftet var att belysa hur patienter med Ulcerös Kolit upplever sin livskvalité. Frågeställningen: förändras livskvalitén efter att ha genomgått kirurgiskt ingrepp för Ulcerös Kolit? Metod För att svara på föreliggande studies syfte och frågeställning användes litteraturbaserad studie som metod. I databaserna PubMed och CINAHL genomfördes sökningar efter vetenskapliga artiklar, även manuella sökningar gjordes. För att öka chansen att finna artiklar inom valda ämnesområdet användes MeSh-termer (Medical Subject Hedings) och Cinahlhedings. Författarna inkluderade totalt 16 stycken artiklar som analyserades och sammanställdes i ett resultat. Urvalskriterierna var att de inkluderade artiklarna var publicerade mellan år 2003 och 2013, skrivna på engelska eller svenska och att de var peer reviewed. Artiklarna klassificerades och värderades för sedan sammanställas i en matris.  Resultat Studiens resultat presenteras utifrån sex olika teman som beskriver hur livskvalitén kan påverkas hos patienter med Ulcerös kolit. Det som påverkar livskvalitén mest hos denna patientgrupp är sjukdomsaktivitet och sjukdomsvaraktighet. Efter ett kirurgiskt ingrepp påverkas livskvalitén av den omställning som patienten måste gå igenom samt funktionen av ileostomin eller bäckenreservoaren (IPAA). Patienter med hög sjukdomsaktivitet skattar sin livskvalité signifikant lägre än den allmänna befolkningen.     Slutsats Livskvalitén hos patienter med Ulcerös kolit är inte helt lätt att mäta. Trots flertalet studier inom ämnet skiljer sig resultatet åt. De flesta av dessa studier enas dock ändå i resultatet att livskvalité och hälsorelaterad livskvalité påverkas av de symtom som Ulcerös kolit medför. Funktionella besvär från ileostomin och bäckenreservoaren (IPAA) visade sig ha störst inverkan på livskvalitén och hälsorelaterad livskvalité.

Detta examensarbete undersöker operationssjuksköterskans erfarenheter av att upprätthålla patientsäkerhet under en operation. Operationssjuksköterskan ansvarar för flera viktiga aspekter såsom hygien, medicintekniska produkter, instrumentering, ledarskap och kommunikation. Hen måste även kunna etablera en trygg och individanpassad interaktion med patienterna. Statistik visar att vårdskador och postoperativa sårinfektioner är allvarliga konsekvenser av bristande vårdkvalitet och patientsäkerhet, och dessa förekommer i hög utsträckning. Det finns dock en potential att begränsa antalet sårinfektioner genom att följa evidensbaserade riktlinjer. Genom en litteraturstudie, som följde strikta riktlinjer, har tematisk analys enligt Braun och Clarke (2006) använts för att identifiera, analysera och redovisa mönster och teman i den insamlade datan. Resultaten har lyft fram två huvudteman: ”Samverkan på operationssalen” och ”Strukturella faktorer som påverkar patientsäkerheten”. Dessa teman har belyst de faktorer som påverkar operationssjuksköterskans arbete och dess koppling till patientsäkerhet och vårdkvalitet. Diskussion betonar vikten av effektiva förberedelser, god kommunikation och säkert arbete inom vårdteamet för att uppnå en framgångsrik perioperativ vård och minimera vårdrelaterade skador. Sammanfattningsvis visar resultaten operationssjuksköterskans erfarenheter och dess centrala roll i att skapa en säker och effektiv vårdmiljö under kirurgiska ingrepp. Samtidigt understryks vikten av ett förbättrat samarbete och respekt inom vårdteamet för att förhindra missförstånd och förbättra patientsäkerheten.

Årligen sker över 1,5 miljoner operationer i Sverige och idag väntar många på operationen som ska genomföras. Inom vården är väntan inför ett kirurgiskt ingrepp något många patienter får uppleva och kölistan för operationer kan vara lång. Erfarenheterna av väntan på ett kirurgiskt ingrepp och strategierna för att hantera väntan skiljer sig mellan individer. Litteraturstudiens syfte var att beskriva patienters erfarenheter av väntan på kirurgiskt ingrepp som resulterade i nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet påvisar att patienters erfarenheter av väntetiden och vänteprocessen inför kirurgiskt ingrepp genererade både positiva och negativa känslor. Artiklarnas underkategorier skapade huvudkategorierna som var att leva i standby och känsla av hopp. De negativa känslorna som upplevdes var bland annat frustration och smärta. De positiva erfarenheterna av väntan var bland annat stöd och bättre hälsa. För att hantera väntan användes olika strategier där stöd var ett återkommande och viktigt begrepp. Patienterna letade efter stöd i form av information och närhet från både anhöriga och vårdpersonal. Mer forskning kring patienters erfarenheter av väntan inför kirurgiskt ingrepp är önskvärt där information och kommunikation spelar en central roll i omvårdnadsarbetet. / There are performed 1,5 million operations on a yearly basis in Sweden and still today are a lot of people waiting for their scheduled surgery. Waiting for surgery is something many patients will be experiencing and waitinglists for surgery can be long. The experience of waiting for surgery and strategies for manage the waiting time was different between the individuals. The aim of the study is to describe patients’ experience of waiting for surgery. The study was conducted by reviewing nine qualitative research articles. The results demonstrates patients' experience of waiting and the waiting process before surgery generated both positive and negative feelings. Articles subcategories created the main categories that were living in standby and sense of hope. Some of the negative feelings that were experienced were frustration and pain. The positive experience of waiting included support and health. To manage the wait, different stratergies were used and supporting was important. Patients were looking for support in terms of information from both families and healthcare professionals. Wait is a concept that with more research could provide a more clear picture of what waiting is and what it means for the patients who are in the middle of the waiting process for a surgical procedure.

<p>I det här arbetet behandlas den oskrivna ansvarsfrihetsgrunden social adekvans. Begreppet och dess tillämpningsområden beskrivs och analyseras sedan ur olika aspekter.</p><p>Framställningen inleds med en beskrivning av brottsbegreppet. Här förklaras att brottsbegreppet har en objektiv sida som innefattar begrepp som rekvisit, effekt, adekvat kausalitet och gärningsculpa, vilka förklaras översiktligt. Brottsbegreppets subjektiva sida innehållande olika typer av uppsåt och oaktsamhet förklaras också.</p><p>Framställningen fortsätter med att beskriva de skrivna ansvarsfrihetsgrunderna. De viktigaste bestämmelserna angående dessa finnes i BrB:s 24 kapitel och i Polislagen. Ansvarsfrihetsgrunderna skall i princip läsas in i alla brottsbeskrivningar och kan ses som ett negativt element i brottsbegreppet. Det finns objektiva och subjektiva ansvarsfrihetsgrunder. Huvudregeln är att de objektiva ansvarsfrihetsgrunderna friar från ansvar även då gärningsmannen inte visste att någon av dessa var tillämplig.</p><p>Härefter kommer ett kapitel där en grundläggande beskrivning av social adekvans ges. Här fastslås bland annat att social adekvans är en så kallad oskriven ansvarsfrihetsgrund som i doktrinen kallats för en ”dogmatisk slasktratt”, eller en ”säkerhetsventil” för det straffrättsliga systemet. Social adekvans kan ses som ett samlingsnamn för ett antal icke kodifierade undantagsregler som på objektiv grund friar från ansvar. Domstolarna har alltså en viss möjlighet att anse en straffbelagd gärning vara laglig, trots att lagstöd för detta saknas. Exempel på hur social adekvans har använts i praxis ges, och likaså synen på begreppet i den något äldre doktrinen.</p><p>Social adekvans viktigaste tillämpningsområden gås sedan igenom och förklaras. Idrott och lek, medicinska ingrepp och åtgärder,<strong> </strong>angrepp på egen rättssfär, rättslig nöd, handlande i annans intresse och lärares rätt till visst våld är de områden som behandlas.</p><p>Institutet social adekvans analyseras sedan ur ett antal aspekter. Först diskuteras några begreppsliga frågor. En uppfattning som presenteras och undersöks är den att beteckningen social adekvans står för en juridisk slutsats och inte för ett argument eller skäl för att inte anse brott föreligga. En av övriga frågor som är föremål för diskussion är vilken syn HD tycks ha på begreppet. I det följande avsnittet analyseras institutets vaga och uttunnade relation till det rättsliga systemet och institutet jämförs också med det liknande institutet nåd. Social adekvans karaktär som objektiv ansvarsfrihetsgrund undersöks härnäst. Bland annat presenteras argument för att ett subjektivt moment, likt det som i vissa situationer kan finnas i samtycke, kan läsas in i social adekvans. Slutligen undersöks huruvida det är lämpligt och möjligt att kodifiera social adekvans. Detta synes vara mycket svårt då man på straffrättens område vill undvika generalklausuler.</p>

Integritetsfrågor i arbetslivet har uppmärksammats väsentligt under den senaste tiden. En kontrollåtgärd som har debatterats särskilt är medicinska undersökningar i form av drogtester som arbetsgivare påkallar för kontroll av arbetstagare. I nuläge finns det ingen specifik lag som reglerar när och under vilka omständigheter arbetsgivare är berättigade att påkalla drogtestning av arbetstagare. År 2009 framlades dock ett lagförslag i SOU 2009:44, Integritetsskydd i arbetslivet, som även innehåller förslag på bestämmelser om medicinska undersökningar i arbetslivet. Denna uppsats analyserar huruvida det föreligger ett behov av en lag som reglerar när och under vilka omständigheter arbetsgivare är berättigade att begära drogtestning av arbetstagare inom den privata arbetssektorn. Frågeställnigen analyseras huvudsakligen utifrån huruvida rättssäkerhetsskäl kan motivera lagstiftning. Frågan diskuteras även utifrån andra argument som har anförts i debatten kring drogtestning i arbetslivet. Med utgångspunkt i lagförslaget om medicinska undersökningar i arbetslivet, som har framlagts i SOU 2009:44, argumenterar denna uppsats vidare för hur en lag som reglerar drogtestning i arbetslivet bör vara utformad.   En analys leder till slutsatsen att en lag är motiverad. Det tyngsta argumentet för att en lag fordras är att en granskning av gällande rätt stipulerar att rättsläget är oklart i flera avseenden. Vidare kan prejudikatsvärdet på den praxis som finns på området uppfattas vara lågt. Det osäkra rättsläget och praxis låga prejudikatvärde innebär att förutsebarheten av gällande rätt är otillfredsställande. Följaktligen är rättssäkerheten bristfällig i samma mån. Vidare talar arbetstagares underordnade ställning i anställningsförhållanden för att området bör lagstiftas så att arbetstagare kan tillvarata sin rätt. Dessutom är en lag motiverad för att uppnå ett jämlikt integritetsskydd för arbetstagare inom den privata och den offentliga arbetssektorn. Slutligen är en lag befogad för att uppnå jämlik skyddsnivå i relation mellan enskilda rättssubjekt som råder i relation mellan enskilda och det offentliga. En analys av lagförslaget i SOU 2009:44 leder till slutsatsen att lagförslaget utgör en lämplig utgångspunkt för hur en lag, som reglerar frågan om drogtestning i arbetslivet, bör vara utformad. Om lagförslaget utmynnar i lagstiftning kan det påstås att förutsebarheten och därav rättssäkerheten inom rättsområdet skulle öka väsentligt i förhållande till gällande rätt. Dock bör lagförslaget ses över, omarbetas och preciseras i vissa anmärkta avseenden.

<p>Integritetsfrågor i arbetslivet har uppmärksammats väsentligt under den senaste tiden. En kontrollåtgärd som har debatterats särskilt är medicinska undersökningar i form av drogtester som arbetsgivare påkallar för kontroll av arbetstagare. I nuläge finns det ingen specifik lag som reglerar när och under vilka omständigheter arbetsgivare är berättigade att påkalla drogtestning av arbetstagare. År 2009 framlades dock ett lagförslag i SOU 2009:44, Integritetsskydd i arbetslivet, som även innehåller förslag på bestämmelser om medicinska undersökningar i arbetslivet.</p><p>Denna uppsats analyserar huruvida det föreligger ett behov av en lag som reglerar när och under vilka omständigheter arbetsgivare är berättigade att begära drogtestning av arbetstagare inom den privata arbetssektorn. Frågeställnigen analyseras huvudsakligen utifrån huruvida rättssäkerhetsskäl kan motivera lagstiftning. Frågan diskuteras även utifrån andra argument som har anförts i debatten kring drogtestning i arbetslivet. Med utgångspunkt i lagförslaget om medicinska undersökningar i arbetslivet, som har framlagts i SOU 2009:44, argumenterar denna uppsats vidare för hur en lag som reglerar drogtestning i arbetslivet bör vara utformad.  </p><p>En analys leder till slutsatsen att en lag är motiverad. Det tyngsta argumentet för att en lag fordras är att en granskning av gällande rätt stipulerar att rättsläget är oklart i flera avseenden. Vidare kan prejudikatsvärdet på den praxis som finns på området uppfattas vara lågt. Det osäkra rättsläget och praxis låga prejudikatvärde innebär att förutsebarheten av gällande rätt är otillfredsställande. Följaktligen är rättssäkerheten bristfällig i samma mån. Vidare talar arbetstagares underordnade ställning i anställningsförhållanden för att området bör lagstiftas så att arbetstagare kan tillvarata sin rätt. Dessutom är en lag motiverad för att uppnå ett jämlikt integritetsskydd för arbetstagare inom den privata och den offentliga arbetssektorn. Slutligen är en lag befogad för att uppnå jämlik skyddsnivå i relation mellan enskilda rättssubjekt som råder i relation mellan enskilda och det offentliga.</p><p>En analys av lagförslaget i SOU 2009:44 leder till slutsatsen att lagförslaget utgör en lämplig utgångspunkt för hur en lag, som reglerar frågan om drogtestning i arbetslivet, bör vara utformad. Om lagförslaget utmynnar i lagstiftning kan det påstås att förutsebarheten och därav rättssäkerheten inom rättsområdet skulle öka väsentligt i förhållande till gällande rätt. Dock bör lagförslaget ses över, omarbetas och preciseras i vissa anmärkta avseenden.</p>

The object of the study is to examine the consumption of cosmetic tourism from the consumer's and the producer’s viewpoint and to examine what factors help individuals choose to travel overseas to consume cosmetic surgeries. The method used in the study was a qualitative examination, where we interviewed seven individuals. Five of the individuals have gone through the process of surgery overseas, one is a Swedish surgeon that’s working on Akademikliniken and lastly we interviewed one person who runs a company in Sweden that arranges trips overseas with the purpose of going through a surgery. The collected data was analyzed with support of the consumer society and Gidden's theory about modernity and self-identity. The final discussion shows that cosmetic tourism is a growing phenomenon and the extent of it is growing in today's society and that the main factors that have shown to affect the choice is trust and competence within the clinic and the surgeon, and women’s dissatisfaction with their bodies. / Syftet med studien var att undersöka konsumtionen av kosmetisk turism utifrån ett konsument- och producentperspektiv samt att se vilka faktorer det är som styr individen utomlands för att konsumera kosmetiska ingrepp. Studien genomfördes med en kvalitativ undersökning, varav vi intervjua sju personer. Fem av dem har utfört kosmetiska ingrepp utomlands, en av dem är en svensk kirurg som arbetar på Akademikliniken och slutligen intervjuade vi en kvinna som driver ett bolag i Sverige som arrangerar resor utomlands med syftet att genomgå kosmetiska ingrepp. Det insamlade materialet analyserades med bland annat stöd av utgångspunkten från konsumtionssamhället och Giddens teori om modernitet och självidentitet. Den slutliga diskussionen visar att kosmetisk turism är ett växande fenomen och vad fenomenet innebär samt att de utmärkande faktorerna som visat sig påverka valet av resan är tilliten, kompetensen hos kliniken och kvinnors missnöje med kroppen.

Mitt examensarbete har handlat om att med varsamhet göra ingrepp i befintlig byggd miljö. Att förhålla mig till det som är, till historien och till kontexten. Föremålet för mina ingrepp är Vreta Lantmannaskola och ramarna - att rita om densamma till bostäder.   Vreta Lantmannaskola uppfördes 1954-59 och ritades av Nils Tesch arkitektkontor. Skolan ligger i utkanten av Bergs samhälle, cirka en mil nordväst om Linköping. Majoriteten av byggnaderna har av sakkunnig bedömts som kulturhistoriskt värdefulla. 2011 när verksamheten, som då hette Vreta naturbruksgymnasium, flyttade till nya lokaler lämnades lantmannaskolan tom. Byggnaderna som stått obrukade sedan flytten, har drabbats av det förfall som drabbar alla byggnader som lämnas. Utsattheten för ovänligt väder, otuktad grönska och objudna gäster har satt sina spår. Lokala dagstidningar rapporterar med jämna mellanrum om havererade förhandlingar med potentiella köpare, vandalisering och bristen på styrfart i kommunens detaljplanearbete. Området där skolan ligger är i översiktsplanen markerat med ”blandad bostadsbebyggelse”.   Resultatet av mitt arbete är fyra ingrepp som på olika sätt förhåller sig. / My work has been about carefully making interventions in an existing built environment. To relate to what is, to history and to context. The object of my interventions is Vreta Lantmannaskola and the framework - to replan the buildings to housing units.   Vreta Lantmannaskola was built in 1954-59 and designed by Nils Tesch architectural firm. The school is located on the outskirts of Berg's community, about a mile northwest of Linköping. The majority of the buildings have been considered by experts to be culturally historically valuable. In 2011, when the school function, which was then called Vreta Naturbruksgymnasium, moved to new premises, the buildings where left empty. The buildings that have been left unused since the move have been hit by the decay that hits all buildings that are abandoned. The exposure to unfavorable weather, unsightly greenery and uninvited guests has left its mark. Local newspapers regularly report on failed negotiations with potential buyers, vandalism and the lack of steering speed in the municipality's planning work. The area where the school is located is in the general plan marked "mixed housing development". The result of my work is four interventions that relate and connect in different ways.

The aim with this essay is to increase knowledge about female genital mutilation by using stories from circumcised women to shed light on the background of the practice's continuation and its consequences for women's quality of life. Through qualitative interviews with women and a theoretical framework that includes concepts of stigma, back stage/front stage, power, and honor, women's experiences of genital mutilation were examined. The results show that women experienced physical, mental, and social consequences of genital mutilation and that there was a strong cultural and social influence on the decision to perform the procedure. The conclusions are that more research is needed to understand and stop female genital mutilation. To combat the phenomenon, it is suggested that education, information, and societal changes be used to increase awareness of the negative consequences of genital mutilation. / Denna uppsats syftar till att öka kunskapen om kvinnlig könsstympning genom att använda könsstympade kvinnors berättelser för att sedan belysa bakgrunden till ingreppets fortlevnad och dess konsekvenser för kvinnornas livskvalitet. Studiens syfte och frågeställningar kommer att besvaras med hjälp av kvalitativa intervjuer med kvinnor och en teoretisk referensram som inkluderar begreppen stigma, back stage/front stage, makt och heder samt undersöktes kvinnors erfarenheter av könsstympning. Studiens resultat visar att kvinnorna upplever fysiska, psykiska och sociala konsekvenser av könsstympning samt att det finns en stark kulturell och social påverkan på beslutet att utföra ingreppet. Slutsatserna är att det behövs mer forskning för att förstå och stoppa kvinnlig könsstympning. För att bekämpa fenomenet föreslås det att man arbetar med utbildning, information och samhällsförändringar för att öka medvetenheten om de negativa konsekvenserna av könsstympning.