Detta examensarbete undersöker operationssjuksköterskans erfarenheter av att upprätthålla patientsäkerhet under en operation. Operationssjuksköterskan ansvarar för flera viktiga aspekter såsom hygien, medicintekniska produkter, instrumentering, ledarskap och kommunikation. Hen måste även kunna etablera en trygg och individanpassad interaktion med patienterna. Statistik visar att vårdskador och postoperativa sårinfektioner är allvarliga konsekvenser av bristande vårdkvalitet och patientsäkerhet, och dessa förekommer i hög utsträckning. Det finns dock en potential att begränsa antalet sårinfektioner genom att följa evidensbaserade riktlinjer. Genom en litteraturstudie, som följde strikta riktlinjer, har tematisk analys enligt Braun och Clarke (2006) använts för att identifiera, analysera och redovisa mönster och teman i den insamlade datan. Resultaten har lyft fram två huvudteman: ”Samverkan på operationssalen” och ”Strukturella faktorer som påverkar patientsäkerheten”. Dessa teman har belyst de faktorer som påverkar operationssjuksköterskans arbete och dess koppling till patientsäkerhet och vårdkvalitet. Diskussion betonar vikten av effektiva förberedelser, god kommunikation och säkert arbete inom vårdteamet för att uppnå en framgångsrik perioperativ vård och minimera vårdrelaterade skador. Sammanfattningsvis visar resultaten operationssjuksköterskans erfarenheter och dess centrala roll i att skapa en säker och effektiv vårdmiljö under kirurgiska ingrepp. Samtidigt understryks vikten av ett förbättrat samarbete och respekt inom vårdteamet för att förhindra missförstånd och förbättra patientsäkerheten.

Bakgrund Postoperativa sårinfektioner orsakar stora kostnader för samhället och orsakar patienterna stort lidande. För att förhindra uppkomsten av infektioner behövs förutom operationssjuksköterskans övergripande ansvar för hygien och sterilitet under operation även att operatören har följsamhet till hygienrutinerna för att förhindra att smittspridning sker. Syfte Att undersöka operationssjuksköterskornas upplevelser av operatörernas följsamhet avseende sterilitet och hygien i samband med kirurgiska ingrepp. Samt att identifiera faktorer som enligt operationssjuksköterskorna kan påverka operatörernas följsamhet och förslag på åtgärder. Metod Kvalitativ design, med semistrukturerade intervjuer med åtta operationssjuksköterskor på två sjukhus i norra Sverige. Induktiv innehållsanalys av Lundman & Hällgren Graneheim (2012) användes för analys av data. Resultat Alla operationssjuksköterskor upplevde att operatörerna brast i sin följsamhet och operationssjuksköterskornas uppfattning var att detta dels berodde på kunskapsluckor hos operatörerna men även kunde härledas till dåligt teamsamarbete och bristande ledning. Operationssjuksköterskorna ansåg att stärkande av operatörernas kompetens, ett stärkt samarbete och en tydligare styrning skulle kunna förbättra följsamheten hos operatörerna. Slutsats Inte endast genom att fylla operatörernas kunskapsluckor kan följsamheten till hygienrutiner förbättras utan det är även av betydande vikt att teamsamarbetet förbättras. / Background Postoperative wound infections cause major costs to society and causes patients great suffering. To prevent the occurrence of infections surgeon adherence to hygiene routines, in addition to the operating room nurse overall responsibility for hygiene and sterility during surgery, is needed. Aim To investigate surgical nurses experiences of surgeons adherence regarding sterility and hygiene during surgical procedures. And identify factors that according to surgical nurses can affect surgeons' adherence and proposed actions. Method Qualitative design, with semi-structured interviews with eight surgical nurses at two hospitals in northern Sweden. Inductive content analysis of Lundman & Hällgren Graneheim (2012) was used for analysis of data. Result All surgical nurses experienced surgeons to fail in adherence and the surgical nurses opinion was that this is partly due to knowledge gaps among surgeons, but that it could also be attributed to poor team cooperation and lack of leadership. The surgical nurses felt that strengthening of the surgeon's skills, strengthened cooperation and a more distinct leadership could improve adherence among surgeons. Conclusion Not only by addressing the surgeon's knowledge gaps can adherence to hygiene be improved but it is also of significant importance to improve team collaboration.