Det här arbetet handlar om att göra en undersöka om de vanligaste webbläsarna Firefox och Internet Explorer om de har problem att skriva ut vanlig HTML-kod. Arbetet var utformat att hämta de vanligaste HTML-elementen och CSS-elementen från sex webbsidor. Det gjorde även en enklare fördjupning om varför webbsidorna avviker från standarden från första början. De elementen som togs fram tidigare användes sedan i undersökningar som fem olika personer har deltagit i. Testerna gick ut på att personerna kollade på testsidorna i Firefox och Internet Explorer för att se om något skiljde sig åt mellan webbläsarna. Undersökningarna visade att båda webbläsarna hade problem med att visa upp sidorna på ett korrekt sätt även om problemen inte var så stora som de hade kunnat vara.

<p>Det här arbetet handlar om att göra en undersöka om de vanligaste webbläsarna Firefox och Internet Explorer om de har problem att skriva ut vanlig HTML-kod. Arbetet var utformat att hämta de vanligaste HTML-elementen och CSS-elementen från sex webbsidor. Det gjorde även en enklare fördjupning om varför webbsidorna avviker från standarden från första början. De elementen som togs fram tidigare användes sedan i undersökningar som fem olika personer har deltagit i. Testerna gick ut på att personerna kollade på testsidorna i Firefox och Internet Explorer för att se om något skiljde sig åt mellan webbläsarna. Undersökningarna visade att båda webbläsarna hade problem med att visa upp sidorna på ett korrekt sätt även om problemen inte var så stora som de hade kunnat vara.</p>

Användare ställer hela tiden högre krav på att webbläsare ska vara snabba och tillgängliga oavsett på vilken plattform de används på. Detta gäller även för testbäddens projekt där Raspberry Pi testades för framtida användning som en tunn klient. Arbetet är en fallstudie som undersöker prestanda och funktionaliteten hos Raspberry Pi 2 för organisationen Region Östergötland, Testbädden. Valet av testverktyg och avgränsningar i varje steg är grundade på funktionaliteten som är en del av ISO 9126 standard. Arbetet undersöker webbläsare som kan användas på OS Raspbian Wheezy samt Ubuntu mate. Genom en förundersökning av webbläsare utfördes avgränsningar med hjälp av webstandardtesterna Acid3 och HTML5. Av 33 möjliga webbläsare återstod fem som uppfyllde kraven för vidare undersökning. De kvarstående webbläsare genomgick benchmarktester och därefter togs en genomsnittlig sidladdningstid för varje webbläsare samt CPU och RAM användning i realtid. Resultatet visade att endast två av fem webbläsare klarade benchmarktesterna och utav dessa två var det webbläsaren Epiphany som presterade bäst utifrån sidladdningstid, CPU och minnesanvändning. Raspberry Pi överklockades för att undersöka om samma resultat skulle fås i denna studie som i en tidigare vetenskaplig studie. Resultatet visade att sidladdningstiden minskade men att CPU och RAM användningen ökade. Alla testverktyg genererade olika resultat och ett verktyg eller siffra räcker inte till att undersöka prestandan och funktionaliteten. Valet av den mest kompatibla webbläsaren för Raspberry Pi beror på användaren och vad den ska användas till.

Idag ställs det allt högre krav på en webbplats än vad det gjordes för 10 år sedan. Det är idag viktigt att innehållet på en webbplats är tillgänglig för användarna. Denna studie är till för att belysa och skapa en förståelse för de problem som finns idag för att göra en webbplats tillgänglig i de olika webbläsarna som finns. För att hantera de problemen kommer vårt resultat som är förslag på riktlinjer kunna användas av personer som arbetar med webbdesign där behov av kunskapen saknas för att skapa tillgängliga webbplatser. För att ta reda på hur man bör arbeta för att gör webbplatser tillgängliga har vi först gjort en litteraturstudie för att sedan kunna genomföra en empiriskstudie i form av kvalitativa intervjuer. Vår studie visar att det finns problem när man ska utveckla för äldre versioner av webbläsare då dessa inte har ett fullgott stöd för webbstandarder. Men vi har även sett att det finns webbdesigners som inte följer webbstandarder som är nyckeln till att gör webbplatser tillgängliga.

<p>Opera är främst en webbläsare, men innehåller även klienter för bl.a. mail och chat. Innan den här rapporten skrevs saknades dock en klient för instant messaging-protokollet Jabber. Denna rapport beskriver arbetsgången och resultatet av utvecklandet av en Jabberklient till Opera.</p><p>Eftersom det inte fanns nog med tid att utveckla en fullfjädrad Jabberklient beslutades det att målet skulle vara ett s.k. ”proof of concept”. Kraven sattes till grundläggande instant messagingfunktionalitet, som närvarostatushantering och möjlighet att skicka och ta emot meddelanden.</p><p>Målet uppfylldes och resultatet blev en Jabberklient med grundläggande funktionalitet. I enlighet med direktiven lades relativt lite fokus på gränssnittet. Klienten har kända brister och användarvänligheten går att öka.</p><p>Resultatet skulle kunna utgöra grunden för en komplett Jabberklient. Kvar att göra är att förbättra gränssnittet för att matcha resten av Opera i användbarhet. Alla krav i Jabberspecifikationen bör också uppfyllas, speciellt eftersom företaget är stolt över att Opera följer standarder väl1. För att inte vara sämre rustad än andra Jabberklienter bör även extra funktionalitet läggas till, såsom samtalshistorik, filöverföring och möjligheten att använda andra instant messaging-protokoll via Jabberkontot.</p> / <p>Opera is first and foremost a web browser, but it also has e-mail and chat clients. Before this thesis was written however, it did not have a client for the instant messaging protocol Jabber. This thesis describes the workflow and the results of the development of a Jabber client for Opera.</p><p>Since there wasn’t enough time to develop a full-featured Jabber client, it was decided that the goal would be a proof of concept. The requirements were basic instant messaging functionality, which means the proper handling of presence information and the ability to send and receive instant messages.</p><p>The goal was achieved and the result was a Jabber client with basic functionality. In accordance with the directives, the user interface was not a primary focus. The client has known flaws and the usability is not as good as it could be.</p><p>The result could be used as the foundation of a releasable Jabber client. One of the things left to do is to improve the user interface so it matches the usability of the rest of Opera. All the requirements of the Jabber specification should also be fulfilled, especially since the company takes pride in the standards compliance of Opera2. In order to match the features of other Jabber clients, extra functionality should be added as well. Some examples would be message history, file transfer and the ability to use other instant messaging protocols through the Jabber account.</p>

Speedledger is a company that is working to automate electronic accounting for businesses, organizations and associations.In the current situation bank data is sent from the users internet bank to Speedledger via a virtual printer driver. The driver transforms the web page into a PDF and sends it to a server for interpretation.The problem is that PDF is not created for this sort of data transfer and makes the interpretation of data is very problematic. The goal of the thesis is to study whether there is a possibility to develop a browser add-on that can retrieve information on the customer's banking page and send it on to Speedledgers server for interpretation. My task was to implement a add-on for one of the three major browsers Mozilla Firefox, Google Chrome or Microsoft Internet Explorer, and then study the possibility of implementing it to the other two by reading the documentation. What I concluded was that it is possible to implement for all the three browsers. However, the techniques will differ slightly when developing these add-ons.

Personer med vissa kognitiva funktionsnedsättningar har ibland svårt att använda en vanlig webbläsare. Detta gör internet mindre tillgängligt för denna grupp. Med hjälp av en anpassad webbläsare med förenklat gränssnitt och funktionalitet finns förhoppning om att användarvänlighetsbarriärer för internetanvändning hos dessa personer skall minska och att användningen skall kunna vara mer självständig. Som teknisk målplattform används Microsoft Windows med Internet Explorer och utvecklingen genomfördes inom .NET med C#. Ett mål med den tekniska implementationen var att till så stor del som möjligt utnyttja redan installerad programvara på målsystemen och därmed minimera behovet av programuppdateringar, vilket skulle göra programmet mer framtidssäkert, samt minimera mängden administration av programmet.  Tester genomförda på Västmanlands läns landstings Datatek på Handikappcentrum i Västerås gav positivt resultat.  Användarna kunde fokusera på de webbsidor de besökte och personalen kunde snabbt ställa in programmet för användaren. / People with certain cognitive disabilities have sometimes difficulties using a standard web browser. This makes the Internet less accessible to this group. With the help of a custom web browser with simplified user interface and features there is hope that the usability barrier around internet usage can be lowered and allowing this group of user to use the Internet in a more independent manner. Microsoft Windows with Internet Explorer has been used as technical platform and the development was carried out using .NET with C #. One of the aims of the technical implementation was to use already installed software on the target system at the largest degree possible, thus minimizing the need for software updates, which makes the application more future-proof, and also minimizing the amount of administration needed. Tests conducted at the Västmanland County Council Datatek on Handikappcentrum in Västerås gave positive results. Users could focus on the websites they visited, and staff could quickly set up the application for the user.

Syftet med detta arbete är att undersöka om det är möjligt att kunna i realtid undersöka kod på en webbsida för att rekommendera uppdatering av en befintlig webbläsare vid behov, utan att användarupplevelsen påverkas negativt. För att undersöka detta implementerades ett program i JavaScript. Sex olika JavaScript-bibliotek användes som testfall. Programmet söker igenom koden som finns i ett JavaScript-bibliotek och gör en rekommendation med hänsyn till några kända säkerhetsrisker och försvar mot dem. Dessutom beräknar programmet svarstiden med hjälp av klockan på klientsidan. Enligt Tolia, Andersen och Satyanarayanan (2006) visar undersökningar som har gjorts att användare föredrar svarstider som är under en sekund, och att svarstider som är över en sekund kan få användarna att bli missnöjda. För att användarupplevelsen inte skall påverkas negativt, bör svarstiden inte överstiga en sekund. Resultaten från undersökningen visar att svarstiderna inte blir tillräckligt långa för att kunna påverka användarupplevelsen negativt.

Det blir allt vanligare med att använda webbläsare som plattform för applikationer istället för de konventionella som måste installeras lokalt. Frågan är hur pass bra JavaScript står sig när det kommer till intensiva och tunga algoritmer såsom sökalgoritmer för spel. Finns det optimeringar som kan förbättra tidsåtgången för sökalgoritmer så att användaren i slutändan inte tröttnar på att det tar för lång tid? Med hjälp av ett antal tekniker såsom Typed Arrays försöker det här arbetet påvisa huruvida Typed Arrays kan användas som optimeringsstrategi för en applikation handskriven i JavaScript för att sänka tidsåtgången. Detta arbete syftar till att utvärdera hur användbart av optimeringsstrategier såsom Typed Arrays påverkar tidsåtgången för en förutbestämd sökväg. Flera versioner av en applikation implementeras för att se vilken optimering som är mest lämpad och utvärderas sedermera genom prestandamätning. Resultatet visar att ingen av de valda optimeringsstrategierna gav någon nämnvärd förbättring utan var till vissa delar en försämring jämfört med referensmätningen.

Opera är främst en webbläsare, men innehåller även klienter för bl.a. mail och chat. Innan den här rapporten skrevs saknades dock en klient för instant messaging-protokollet Jabber. Denna rapport beskriver arbetsgången och resultatet av utvecklandet av en Jabberklient till Opera. Eftersom det inte fanns nog med tid att utveckla en fullfjädrad Jabberklient beslutades det att målet skulle vara ett s.k. ”proof of concept”. Kraven sattes till grundläggande instant messagingfunktionalitet, som närvarostatushantering och möjlighet att skicka och ta emot meddelanden. Målet uppfylldes och resultatet blev en Jabberklient med grundläggande funktionalitet. I enlighet med direktiven lades relativt lite fokus på gränssnittet. Klienten har kända brister och användarvänligheten går att öka. Resultatet skulle kunna utgöra grunden för en komplett Jabberklient. Kvar att göra är att förbättra gränssnittet för att matcha resten av Opera i användbarhet. Alla krav i Jabberspecifikationen bör också uppfyllas, speciellt eftersom företaget är stolt över att Opera följer standarder väl1. För att inte vara sämre rustad än andra Jabberklienter bör även extra funktionalitet läggas till, såsom samtalshistorik, filöverföring och möjligheten att använda andra instant messaging-protokoll via Jabberkontot. / Opera is first and foremost a web browser, but it also has e-mail and chat clients. Before this thesis was written however, it did not have a client for the instant messaging protocol Jabber. This thesis describes the workflow and the results of the development of a Jabber client for Opera. Since there wasn’t enough time to develop a full-featured Jabber client, it was decided that the goal would be a proof of concept. The requirements were basic instant messaging functionality, which means the proper handling of presence information and the ability to send and receive instant messages. The goal was achieved and the result was a Jabber client with basic functionality. In accordance with the directives, the user interface was not a primary focus. The client has known flaws and the usability is not as good as it could be. The result could be used as the foundation of a releasable Jabber client. One of the things left to do is to improve the user interface so it matches the usability of the rest of Opera. All the requirements of the Jabber specification should also be fulfilled, especially since the company takes pride in the standards compliance of Opera2. In order to match the features of other Jabber clients, extra functionality should be added as well. Some examples would be message history, file transfer and the ability to use other instant messaging protocols through the Jabber account.