Den här uppsatsen undersöker hur medling idag används i kommersiella tvister. Arbetet har visat att kommersiella parter i högre utsträckning väljer skiljeförfarande än medling. Vidare utreds de bakomliggande orsakerna till den begränsade användningen. För att utreda de bakomliggande orsakerna genomfördes en kvantitativ enkätundersökning. Medlemmarna, totalt 1300, i föreningen Sveriges bolagsjurister fick svara på sin attityd till medling. Enkäten grundades på en sammanställning av studerad doktrins syn på medlingens fördelar och nackdelar. Totalt svarade 27 bolagsjurister vilket innebär att inga statistiskt säkra slutsatser kunde dras. Vidare genomfördes två intervjuer, i syfte att fördjupa kunskapen kring bolagsjuristernas och advokaternas attityder gentemot medling.  Resultatet av studierna visar att inga tydliga diskreprenser mellan enkäten, intervjuerna och doktrin finns gällande synen på medling, som kunde besvara frågan om vilka de bakomliggande orsakerna är till den begränsade användningen. Däremot framkom det att bolagsjuristernas och advokaternas kunskap om förfarandet är begränsat vilket i sin tur leder till en osäkerhet kring förfarandet. Detta kombinerat med medlingsförfarandets flexibilitet utgör huvudorsakerna till den begränsade användningen.  Avslutningsvis har diskuterats vilka åtgärder som krävs och vilken aktör som ska driva frågan kring medlingens främjande. Arbetet föreslår att SCC ska vara drivande där utbildning, ackreditering, bättre stöd för parterna vid hanteringen av medlingsförfarande är några exempel på aktiviteter som är nödvändiga.

Vid tvister om mindre värden kan ordinära processformer bli oproportionerligt kostsamma, särskilt vid gränsöverskridande fall som ofta medför ytterligare kostnader. Sådana faktorer har bevisats avskräcka EU:s medborgare från att vända sig till domstol med småmål. För att avlägsna sådana hinder har det uttryckts ett behov av ett gemenskapligt förenklat rättegångsförfarande vid gränsöverskridande tvister om mindre värden. Därför infördes den europeiska småmålsförordningen år 2009. Förordningens syfte är bland annat att förenkla och påskynda förfaranden vid mindre tvister samt att sänka kostnaderna. Småmålsförfarandet är ett skriftligt förfarande där parterna och domstolen kommunicerar via standardiserade formulär. Tanken med detta är att parterna ska klara sig på egen hand utan att behöva anlita juridiskt ombud. Syftet med förevarande uppsats har varit att analysera småmålsförordningens kapacitet att i praktiken uppnå dess ändamål, främst på det europeiska planet men även på en svensk nivå. På grund av att småmålsförfarandet är en relativt ny processform är tillgången till material i ämnet begränsat. Därför har statistiska rapporter, utländska utredningar samt egna undersökningar tjänat som kompletterande material till de traditionella rättskällorna. Eftersom småmålsförfarandet är ett utav EU:s första processrättsliga instrument har EU i och med dess införande tagit ett steg längre in i den europeiska processrätten. Innan var det medlemsstaternas nationella lagstiftningars uppgift att reglera rättsliga processer. En omvändning som har givit upphov till viss kritik. Det finns de som menar att harmoniseringen av den europeiska civilprocessen inte skett tillräckligt effektivt och att det finns en risk för att betoningen på effektivitet och ekonomi har prioriterats framför de fundamentala processuella rättigheterna. Eventuellt gäller det här även småmålsförordningen. Förfarandet har nämligen visat sig vara en aning problematiskt och till vissa delar ineffektivt. Skillnader mellan medlemsstaternas tillämpning kan riskera en varierande skyddsnivå. Flerspråkigheten i Europa kräver ofta översatta handlingar, något som kan bli avskräckande kostsamt. Medlemsstaternas skyldighet att garantera parterna service är otillräcklig, på grund av bristande kunskaper om förfarandet bland de behöriga domstolarna. Vad gäller Sveriges förhållande till småmålsförfarandet verkar engagemanget hittills mycket svalt och de behöriga domstolarna verkar inte ens känna till förfarandet. För att småmålsförfarandet ska bli effektivt krävs att såväl jurister och domare som allmänheten känner till dess existens. På europeisk nivå finns en hel del medier som upplyser om förfarandet. Dock är det få som känner till de här informationskanalerna. På nationell nivå varierar informationssatsningarna mellan medlemsstaterna, och därefter varierar även antalet avgjorda förfaranden. Överlag tyder statistiken på att det hittills avgjorts relativt få domar i det europeiska småmålsförfarandet. Analysen har sammanfattningsvis visat att det således finns skäl att ifrågasätta förordningens praktiska effektivitet. Det europeiska småmålsförfarandet är emellertid en relativt ny processform som har möjlighet att förbättras. Dess syfte är välmenande och ifall det visar sig att det finns ett fortsatt behov av ett europeiskt förfarande för småmål kan det vara värt att hålla en levande diskussion om ämnet, för att utveckla förfarandet till att bli så effektivt som det syftar till att vara. / With regard to small claims ordinary judicial proceedings may be disproportionate expensive in relation to the amount of the claim, especially in cross-border cases that often involve additional costs. This deters the EU citizens from pursuing small claims. In order to remove such obstacles a need for a European simplified procedure for cross-border small claims was expressed. Hence the European Small Claims Procedure was initiated in 2009. This regulation aims at simplifying and speeding up the small claim litigations as well as reducing the costs. The ESCP is a written procedure where the parties and the court are using standard claim forms. The idea is that the parties should be able to litigate without the help of a lawyer. The purpose with the present paper has been to analyze this regulations’ capacity to reach its aims, principally how the situation seems at the European level but also at the Swedish level. Since the ESCP is a relatively new procedure there is so far a limited supply of material on this subject. Due to this fact statistical reports, foreign investigations and own surveys have served as supplementary material to the traditional sources of law. By introducing the ESCP, which is one of the first European procedures, the EU has increased its involvement in the European civil procedure. Since the regulation of judicial proceedings earlier was handled by the national legislation of the Member States, this caused some critique. There are those who mean that the harmonization of the European civil procedure has not been sufficiently effective and that the focus on efficiency and economy has been prioritized over the fundamental procedural rights. This might also be the case for the ESCP. The procedure has namely turned out to be slightly problematic and somewhat ineffective. If the procedure differs significantly between the Member States this may also lead to differences in the level of protection. The multilingualism in Europe often demands translated documents, which runs the risk of being deterring expensive. Furthermore, the duty of the Member States to offer the parties practical assistance is inadequate, because of the lack of knowledge about the ESCP among the courts. As regards Sweden’s relations to the ESCP, the interest so far seems quite modest. The authorities have not made any widespread efforts to promote the ESCP and the courts do not even seem to have heard of this procedure. The prerequisite for making the ESCP really effective in practice is that lawyers and judges as well as the public are acquainted with its existence. On the European level there are several media that supplies information about the ESCP. Nevertheless, only a few are aware of these media. On the national level the efforts to promote the ESCP varies between the Member States and thus the use of the procedure throughout Europe varies as well. Overall the statistics indicates that up to now relatively few judgments have been decided in the ESCP. Consequently, the analyze has displayed that there are reasons to question the practical efficacy of this procedure. At the same time it is important to bear in mind that the ESCP is a fairly new procedure which has the possibility to improve. Since it has a good purpose there are reasons to keep the debate alive, in order to develop the procedure into the effective instrument as it aims to be.

Syftet med uppsatsen är att problematisera tillämpningen av 2 § PreskL vid fördröjda skador. Enligt gällande rätt löper preskriptionsfristen från tidpunkten för den skadegörande handlingen. Risken finns därför att anspråk på ersättning för fördröjda skador preskriberas innan skadan realiserats. I övriga Norden och Europa har problematiken hanterats genom att låta preskriptionsfristen löpa från tidpunkten för den skadelidandes kännedom om skadan. Av särskilt intresse är att Europadomstolen uttalat att tillämpningen av en preskriptionsreglering som inte beaktar skadelidandes kännedom om sitt anspråk kan utgöra en överträdelse av artikel 6.1 EKMR. Dessutom kan väsentliga skillnader i preskriptionsregleringen mellan Sverige och andra länder påverka utfallet vid gränsöverskridande tvister. Det finns därmed skäl att överväga införande av en preskriptionsreglering som, i större utsträckning än 2 § PreskL, ger möjlighet att beakta skadelidandes intresse vid fördröjda skador.

Problem som återfanns inom den svenska bostadsmarknaden efter andra världskriget med undermåliga och omoderna bostäder skapade ett antagande om att tvister mellan hyresgäster och hyresvärdar förekommit på flera olika platser runt om i landet och därav även i Karlstad på grund av omständigheterna. Eftersom Hyresgästföreningen är en organisation som har handskats med olika tvister under sin långa historia bäddade detta även för att Karlstads Hyresgästförening historiskt har handskats med olika tvister. Uppsatsens syfte landade således i att undersöka om det fanns indikationer på undermåliga och omoderna bostäder vid olika tvister mellan hyresgäster och hyresvärdar som Karlstads Hyresgästförening handskades med mellan 1950–1959. Uppsatsen knöt även an till en konfliktteori för att främst få stöd i att belysa tänkbara underliggande förklaringar till varför olika tvister kan blåsa upp. Med utgångspunkt i uppsatsens syfte och tillhörande frågeställningar genomarbetades källmaterialet inhämtat från Karlstads Hyresgästförenings arkivmaterial utifrån en kvalitativ metod i form av en text- samt innehållsanalys. Detta resulterade i uppsatsens empiri som alltså bestod av fem olika tvister mellan hyresgäster och hyresvärdar i Karlstad under den aktuella tidsperioden. I den avslutande analysen och diskussionen kunde det följaktligen utifrån empirin avslöjas att det fanns tydliga indikationer på undermåliga och omoderna bostäder vid olika tvisterna mellan hyresgäster och hyresvärdar som Karlstads Hyresgästförening handskades med mellan 1950–1959. Ytterligare en intressant slutsats som kunde dras kring de olika tvisterna i relation till den teoretiska ansatsen var att tvisterna kan ha uppstått på grund av yttre omständigheter eller olika resurser som hyresgästerna och hyresvärdarna i sin tur antingen funnit i sitt egenintresse eller ej eftersom de olika parterna värderar om de yttre omständigheterna eller de olika resurserna ger tillfredsställelse eller otillfredsställelse. I den avslutande analysen och diskussionen framgick även att empirin gav indikationer på vissa delar som nämnts i bakgrundsbeskrivningen. Detta gav i sin tur förslag på vidare forskning kring hur många i Karlstad som drabbades av hemlöshet på grund av bostadsbristen samt stadens bristfälliga bostadsförmedling efter andra världskriget. / Problems with substandard and outdated housing was one of many problems that occurred in the Swedish housing market after World War II. Due to these circumstances an assumption was therefore that disputes between tenants and landlords historically might have occurred in several different places in Sweden and therefore in Karlstad. Since the Swedish tenant association also has dealt with various disputes during its long history it occurred that the Tenant association of Karlstad might also have dealt with various disputes historically. The purpose of this study was formed to search in whether there were indications of substandard and outdated housing in various disputes between tenants and landlords that the Tenant association of Karlstad dealt with during 1950–1959. To be able to also explain why various disputes can flare up a conflict theory was tied to the study. The study is based on a qualitative method. More specifically a text and content analysis were applied on the archive material collected from the Tenant association of Karlstad. The empirical work is based on this and consists of five different disputes between tenants and landlords in Karlstad during the historical period. Based on the empirical work the final analysis and discussions revealed that the various disputes between tenants and landlords showed clear indications of substandard and outdated housing. Interesting conclusions was also found in relation to the conflict theory. Disputes between tenants and landlords can emerge due to external circumstances and resources in which case the tenants or the landlords find these giving any satisfaction or dissatisfaction to their own interests. In the concluding analysis the empirical work also showed indications in relation to the background description. This led to a suggestion for further research and study’s on how many people in Karlstad who were affected by homelessness due to housing shortages in the city after World War II.

Fastighetsbildning i Sverige är en process som innebär förändringar i fastighetsindelningengenom både nybildning och ombildning av fastigheter. Genom dessa åtgärder anpassasfastigheterna till förändrade behov och markanvändningen effektiveras. Avstyckning ochklyvning är två olika fastighetsbildningsåtgärder som regleras i fastighetsbildningslagen.Genom dessa åtgärder nybildas nya fastigheter. Ur ett fastighetsbildningsperspektivhandläggs klyvning och avstyckning på liknande sätt. Studien syftar till att undersöka i vilken mån dessa bildningsåtgärder kan sammanföras ifastighetsbildningslagen. Studien syftar även på att undersöka vad konsekvenserna blir omdessa åtgärder skulle sammanföras. Dessutom vad det skulle innebära för de berördaaktörerna som till exempel det Statliga Lantmäteriet (SLM) och den kommunalalantmäterimyndigheten (KLM). Målet med examensarbetet är att öka kunskapen om dessa två fastighetsbildningsåtgärderoch redovisa hur detta skulle påverka de berörda aktörerna om åtgärderna skullesammanföras i fastighetsbildningslagen. Förhoppningsvis leder detta arbete till att nå enlösning om en förbättring i fastighetsbildningslagen. För att besvara arbetets frågeställningar har intervjuer med förrättningslantmätare från detStatliga och kommunala Lantmäteriet genomförts. Den kvalitativa metoden i form avintervjuer har kompletterats med den kvantitativa metoden i form av data som harinhämtats från det Statliga Lantmäteriet. Inhämtat data behandlar inkomna och beslutfattade ärenden i avstyckning och klyvning. En juridisk metod genom dagens regelverkkring åtgärderna har studerats för att få en förståelse på hur lagstiftningen i dag är. Av arbetets resultat framgår det att avstyckning är den vanligaste nybildningsåtgärden tillskillnad från klyvning som förekommer väldigt sällan. Trots det resultatet är det intemöjligt i dag att sammanföra samtliga åtgärder i fastighetsbildningslagen då varje åtgärduppfyller sin funktion i respektive kapitel i lagstiftningen. Vidare drar slutsatsen att SLMoch KLM påverkas på samma sätt om en eventuell lagändring skulle ske. Lagstiftningengällande klyvning i dag gör det svårt för det Statliga lantmäteriet (SLM) och denkommunala lantmäterimyndigheten (KLM) att handlägga klyvningar på ett effektivt sättutan tvister. / Real estate formation in Sweden involves changes in property divisions through both thecreation of new properties and the reorganization of existing ones. These measures aim toadapt properties to changing needs and improve land use efficiency. Subdivision anddivision are two distinct procedures regulated by the Real Estate Formation Act that resultin the creation of new properties. From a real estate formation perspective, subdivisionand division are handled in similar way. This study aims to investigate the extent to which these formation procedures can beintegrated into the real estate formation legislation. The study also examines theconsequences of merging these procedures and the implications for stakeholders, such asthe State Land Survey and the Municipal Land Survey. The objective of this thesis is to increase knowledge about these two real estate formationprocedures and to elucidate how their integration into the legislation would impact theinvolved stakeholders. The hope is that this work will contribute to finding a solution forimproving the real estate formation legislation. To answer the research questions,interviews were conducted with cadastral surveyors from both the State and MunicipalLand Survey offices. The qualitative method of interviews was completed by thequantitative method using data obtained from the State Land Survey. The collected datapertains to incoming cases and decisions made in subdivision and division procedures.Additionally, a legal analysis of the current regulations governing these procedures wasconducted to gain an understanding of the existing legislation. The results of the study indicate that subdivision is the most common procedure forcreating new properties, whereas division occurs very rarely. Despite this finding, it iscurrently not possible to merge all the procedure serves its purpose within its respectivechapter of this legislation. Furthermore, the study concludes that both the State LandSurvey and the Municipal Land Survey would be similarly affected if a potential legalamendment were to take place. The existing legislation concerning division poseschallenges for the State Land Survey and the Municipal Land Survey in effectively handlingdivision procedures without disputes.

Varje år hamnar ett antal fastighetstvister om hävning, återgång och bättre rätt i tingsrätterna. Dessa tvister antecknas i fastighetsregistret, men utan någon information om vad tvisterna handlar om. Frågeställningen i detta examensarbete är: Vad är orsakerna bakom tvister om hävning, återgång och bättre rätt som hamnar i tingsrätterna? Syftet är att undersöka om det finns något mönster, eller några återkommande skäl till tvist och om det går att göra något för att minska antalet tvister. Ett fastighetsköp kan hävas av flera olika anledningar, till exempel om fastigheten är behäftad med allvarliga fel. Återgång kan ske när en överlåtelse av någon anledning är ogiltig. En talan om bättre rätt kan väckas av någon som anser sig ha bättre rätttill en fastighet än den som besitter den. Metoden bestod i att granska ett antal tingsrättsärenden utifrån de fastigheter som fått en anteckning om tvist i fastighetsregistret under 2015. Tvisterna delades in i huvudgrupperna hävning, återgång och bättre rätt och därefter i undergrupper utifrån skälen bakom tvisterna. Totalt studerades 46 tvister. Av dessa tvister handlade endast en om hävning, 17 tvister handlade om återgångoch 28 handlade om bättre rätt. Gränsen mellan återgång och bättre rätt visade sig dock inte vara knivskarp. Följande undergrupper skapades: Hävning: Endast en tvist, inga undergrupper. Återgång: Återvinning, ogiltiga gåvor, förfalskningar. Bättre rätt: Dold samäganderätt, avstyckningar, förfalskningar, dubbelöverlåtelser, ogiltiga köp, ogiltiga gåvor, enskild egendom, oklara köp. Totalt var de vanligaste orsakerna återvinning efter konkurs (10 st.), ogiltiga gåvor (7 st.), förfalskningar (7 st.), dold samäganderätt (6 st.) och avstyckningar (5 st.). De flesta tvisterna var mellan personer som kände varandra sedan tidigare, många var inom familjen. För att minska antalet tvister diskuteras främst elektroniska fastighetsöverlåtelser. / Every year a number of real property disputes about cancellation, return and superior title end up in the district courts. These disputes are notedin the Real Property Register, but without any information on what they are about. The research question in this theses is: What are the reasons behind disputes about cancellation,return and superior titlethat endup in the district courts? The purpose is to investigate if there are any patterns or recurrent reasons for disputes and if there is anything that can be done to reduce the number of disputes. A real property transfer can be cancelled for multiple reasons, for example if the property contains serious faults. A return can happen if a transfer for some reasonis invalid. A claim for superior title can be raised by someone that considers himself better entitled to the property than the one who possess it. The method was to examine a number of district court cases based on the real properties that had gotten a dispute notein the Real Property Register in 2015. The disputes were divided into the main groups cancellation, return and superior title and then into sub groups based on the reasons behind the disputes. In total 46 disputes were investigated. Out of these disputes there was only one about cancellation, 17 were about returnand 28 were about superior title. The line between return and superior title did prove not to be so sharpe though. The following sub groups were created: Cancellation: Only one dispute, no sub groups. Return: Recovering, invalid gifts, forgery. Superior title: Hidden co-ownership, subdivisions, forgery, double transfers, invalid purchases, invalid gifts, individual property, unclear purchases. In total the most common reasons were recovering after bankruptcy (10), invalid gifts (7), forgery (7), hidden co-ownership (6) and subdivisions (5). Most of the disputes were between people that already knew each other, many were within family. To reduce the number of disputes mainly electronic real property transfers is discussed

Förlikningar i offentligt upphandlade kontrakt som uppenbart leder till att kontraktet eller kontraktets övergripande karaktär förändras väsentlig, är numera inte möjligt att genomföra. Att en väsentlig förändring har framkommit genom en förlikning i ett tvistemål mellan parterna i ett offentligt upphandlat kontrakt innebär inte att den upphandlande myndigheten kan avstå från att genomföra en ny upphandling.Denna förändring är olycklig för förlikningsprocessen i offentligt upphandlade kontrakt. Det är tydligt att parternas handlingsutrymme vid förlikningsprocesser har minskat avsevärt. Kvarstår gör endast alternativet att häva kontraktet vilket är parternas sista utväg.Förändringarna som skett, i och med implementeringen av nya LOU kan dock ses som något positivt för offentlig upphandling i allmänhet. De juridiska svårigheterna till att förlika och de upphandlingsrättsliga principerna har skapat en förutsebarhet och medvetenhet inom offentlig upphandling. De nya upphandlingsreglerna som exempelvis kompletterande beställningar, oförutsebara omständigheter och ändringar som inte är väsentliga gör den upphandlande myndigheten medveten under hela processen. Medvetenheten gäller från annons till utvärdering av anbud och tilldelning av kontrakt och förebygger väsentliga förändringar under kontraktets fullgörande. Den upphandlande myndigheten har med ändrings-eller optionsklausuler i upphandlingsdokumentet möjlighet att förebygga oförutsebara väsentliga förändringar i kontraktet under avtalstiden. Den nya regleringen av LOU, främst 17 kapitlet, kommer att förlänga processen av offentliga upphandlingar, med mer omfattande upphandlingsdokument och större arbetsbörda för parterna, vilket det måste vara för att upphandlingsprocessen ska vara genomförbar.Syftet med uppsatsen är att med traditionell juridisk metod undersöka vilken påverkan den nya lagstiftningen inom offentlig upphandling kommer ha vid ändringar i ett kontrakt som håller på att fullgöras och hur det kommer att påverka möjligheterna till förlikning i offentligt upphandlat kontrakt. Avslutningsvis ska det nämnas, att trots den nya regleringen har de upphandlande myndigheterna och leverantörerna alla möjligheter att träffa förlikningar i tvister av offentligt upphandlade kontrakt, så länge beaktning till framförallt väsentliga förändringar i LOU tas.

No description available.