Den här uppsatsen undersöker hur medling idag används i kommersiella tvister. Arbetet har visat att kommersiella parter i högre utsträckning väljer skiljeförfarande än medling. Vidare utreds de bakomliggande orsakerna till den begränsade användningen. För att utreda de bakomliggande orsakerna genomfördes en kvantitativ enkätundersökning. Medlemmarna, totalt 1300, i föreningen Sveriges bolagsjurister fick svara på sin attityd till medling. Enkäten grundades på en sammanställning av studerad doktrins syn på medlingens fördelar och nackdelar. Totalt svarade 27 bolagsjurister vilket innebär att inga statistiskt säkra slutsatser kunde dras. Vidare genomfördes två intervjuer, i syfte att fördjupa kunskapen kring bolagsjuristernas och advokaternas attityder gentemot medling.  Resultatet av studierna visar att inga tydliga diskreprenser mellan enkäten, intervjuerna och doktrin finns gällande synen på medling, som kunde besvara frågan om vilka de bakomliggande orsakerna är till den begränsade användningen. Däremot framkom det att bolagsjuristernas och advokaternas kunskap om förfarandet är begränsat vilket i sin tur leder till en osäkerhet kring förfarandet. Detta kombinerat med medlingsförfarandets flexibilitet utgör huvudorsakerna till den begränsade användningen.  Avslutningsvis har diskuterats vilka åtgärder som krävs och vilken aktör som ska driva frågan kring medlingens främjande. Arbetet föreslår att SCC ska vara drivande där utbildning, ackreditering, bättre stöd för parterna vid hanteringen av medlingsförfarande är några exempel på aktiviteter som är nödvändiga.