<p>Syftet med denna uppsats var att klargöra vad några psykiatriskötare som är yrkesverksamma inom den slutna psykiatrin har för erfarenheter kring diagnosen och bemötande av personer som lider av borderline personlighetsstörning. De övergripande frågeställningarna</p><p>var: Hur beskriver intervjupersonerna diagnosen BPS? Vad har intervjupersonerna för egna erfarenheter kring mötet med personer som lider av BPS? Och vad anser intervjupersonerna att ”gott bemötande av personer som lider av BPS är? Metoden som användes var en kvalitativ intervju med halvstrukturerat upplägg. Intervjuerna gjordes med fyra yrkesverksamma psykiatriskötare. De utskrivna intervjuerna tolkades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Resultaten uppvisar främst likheter i vad skötarna har för tankar kring bemötande av personer som lider av borderline personlighetsstörning. Det som framträdde som mest avgörande för bemötande av dessa patienter var att man som skötare skulle förhålla sig konsekvent och vara rak och ärlig. Undersökningens resultat är användbart för såväl blivande som redan yrkesverksamma psykiatriskötare och andra inom vårdområden som kommer i kontakt med borderlinepatienter, då man som vårdpersonal med stor sannolikhet någon gång kommer att stöta på en patient som lider av BPS.</p>

Syftet med denna uppsats var att klargöra vad några psykiatriskötare som är yrkesverksamma inom den slutna psykiatrin har för erfarenheter kring diagnosen och bemötande av personer som lider av borderline personlighetsstörning. De övergripande frågeställningarna var: Hur beskriver intervjupersonerna diagnosen BPS? Vad har intervjupersonerna för egna erfarenheter kring mötet med personer som lider av BPS? Och vad anser intervjupersonerna att ”gott bemötande av personer som lider av BPS är? Metoden som användes var en kvalitativ intervju med halvstrukturerat upplägg. Intervjuerna gjordes med fyra yrkesverksamma psykiatriskötare. De utskrivna intervjuerna tolkades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Resultaten uppvisar främst likheter i vad skötarna har för tankar kring bemötande av personer som lider av borderline personlighetsstörning. Det som framträdde som mest avgörande för bemötande av dessa patienter var att man som skötare skulle förhålla sig konsekvent och vara rak och ärlig. Undersökningens resultat är användbart för såväl blivande som redan yrkesverksamma psykiatriskötare och andra inom vårdområden som kommer i kontakt med borderlinepatienter, då man som vårdpersonal med stor sannolikhet någon gång kommer att stöta på en patient som lider av BPS.

Vid förvärv av en fastighet kan det vara aktuellt att använda klyvning för att genomföra en överlåtelse istället för en traditionell överlåtelse. Genom detta förfarande kan stämpelskatt undvikas. En liten andel av en fastighet förvärvas till marknadsmässigt pris och stämpelskatt betalas för förvärvet. Därefter kommer delägarna av fastigheten överens om hur marken ska fördelas och vilken ersättning som ska utgå. Delägaren med en liten andel kommer få ett större markområde än vad som är rimligt i förhållande till ägarandelen. För den ersättning som utgår i samband med förrättning blir inte stämpelskatt aktuell. Konsekvensen blir att delägaren med en liten andel får ett stort markområde till ett högt värde, men betalar bara stämpelskatt för den köpeskilling som utgick vid förvärvet av den lilla andelen. Syftet med denna studie är att ytterligare öka kunskapen kring hur undvikandet av stämpelskatt används genom klyvning. Tidigare examensarbete har granskat hur vanligt förekommande klyvning är för att undvika stämpelskatt mellan tidsperioden 2003 - 2013.Finansdepartementet har presenterat en utredning kring frågan samt förslag på ändringar i lagen för att sätta stopp på användandet av bland annat klyvning för att undvika stämpelskatt. Vår studie granskar hur vanligt det är att klyvning används för att undvika stämpelskatt under tidsperioden 2016 - 2017. Metod för att samla data var studie av förrättningsakter, intervjuer medsakkunniga inom det valda området samt en granskning av SOU 2017:27 Vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet. Resultatet av studien visar på en ökning av klyvningar för att minskastämpelskatt. Vanligast var att en andel på 1/1 000-del förvärvas av en juridiskperson i en storstadsregion. En ändring av Lag om stämpelskatt vidinskrivningsmyndigheter för att inkludera förvärv genom fastighetsbildning förespråkas i studien. Nyckelord: klyvning, skatteplanering, skatteplikt, stämpelskatt. / When acquiring a property, a partition can be used instead of a traditional transfer of land. A small share is purchased at market price and stamp duty is paid. Then the co-owners reach an agreement regarding how the property should be divided and what compensation should be paid out. The co-owner with a small share will receive a larger lot than they should with regards to their share of the ownership. The compensation that is paid out within the cadastral procedure is not subjected to stamp duty. The consequence is that the owner with a small share has received a large property with a high value but only paid stamp duty on the purchased price of the small share. The purpose of the study is to increase the knowledge of how stamp duty is avoided by using property formation. Previous thesis researched how common partition to avoid stamp duty was during the period 2003 - 2013. The department of treasury released a public inquiry with suggested changes to subject partition to stamp duty. This study researched how common the use of partition to avoid stamp duty during the period 2016-2017. The methods used in this study to collect data was to review cadastral dossier, interview experts in the field and examine SOU 2017:27 Vissa frågor inomfastighets- och stämpelskatteområdet. The result of this study shows that the use of partition to avoid stamp duty has increased. The most common share was 1/1 000 that was acquired by a juristic person in conurbations. A change of Lag om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter to include acquisitions made with property formation is suggested in the study. Keywords: partition, tax planning, tax liability, stamp duty.

När flera yrkanden står emot varandra vid ett klyvningsförfarande, och där inget alternativ anses vara bättre än det andra, har lantmätaren till uppgift att avgöra vilket yrkande som medför minsta olägenhet utan att oskälig kostnad uppkommer, FBL 11 kap. 7 §. I arbetet var detta vår frågeställning. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur denna frågeställning löses i praktiken samt utreda klassificeringar av typsituationer för att underlätta tillämpningen av FBL 11:7. För att få en djupare förståelse om klyvningsinstitutets innebörd och användning krävdes omfattande litteraturstudier. Detta var det första steget i vårt arbete där vi studerade propositioner, förarbeten och kommentarer till fastighetsbildningslagen. Vi läste även rättsfall, rapporter och utförde intervjuer på lantmäterimyndigheten i Stockholm. Nästa steg i processen blev att undersöka klyvningsärenden. Lantmäterimyndigheten i Stockholm tillhandahöll arbetsrum, datorutrustning och inloggningsuppgifter så att vi kunde använda oss av sökmotorn Trossen , som är ett digitalt databasarkiv. Genom programvaran kunde vi söka upp klyvningsärenden och sedan granska dess akter i fastighetsregistret. Syftet med granskningen var att gallra ut alla överenskommelser och endast använda de ärenden som hade något samband med vår frågeställning om tvistande lottilldelningar. Sökningen begränsades till fem år tillbaka i tiden och med hälften av Sveriges län. Hela sökningen har statistiskt redovisats i undersökningen. Vi kunde sedan klassificera typsituationer utifrån de rättsfall och ärenden som vi erhöll genom undersökningen. Klassificeringarna blev följande: - Dispositiva metoder - Medling - Tvingande metoder (minsta olägenhet utan oskälig kostnad) - Separering - Hävd och avsikt - Sämjedelad fastighet - Hus på ofri grund - Lottning Lagrummet bör utformas i en riktning som ger lantmätaren ökade möjligheter att besluta i situationer där parterna är oense om uppdelningen. Med klarare riktlinjer för hur de personliga omständigheterna ska användas, undviks slumpen genom lottning.

Fastighetsbildning i Sverige är en process som innebär förändringar i fastighetsindelningengenom både nybildning och ombildning av fastigheter. Genom dessa åtgärder anpassasfastigheterna till förändrade behov och markanvändningen effektiveras. Avstyckning ochklyvning är två olika fastighetsbildningsåtgärder som regleras i fastighetsbildningslagen.Genom dessa åtgärder nybildas nya fastigheter. Ur ett fastighetsbildningsperspektivhandläggs klyvning och avstyckning på liknande sätt. Studien syftar till att undersöka i vilken mån dessa bildningsåtgärder kan sammanföras ifastighetsbildningslagen. Studien syftar även på att undersöka vad konsekvenserna blir omdessa åtgärder skulle sammanföras. Dessutom vad det skulle innebära för de berördaaktörerna som till exempel det Statliga Lantmäteriet (SLM) och den kommunalalantmäterimyndigheten (KLM). Målet med examensarbetet är att öka kunskapen om dessa två fastighetsbildningsåtgärderoch redovisa hur detta skulle påverka de berörda aktörerna om åtgärderna skullesammanföras i fastighetsbildningslagen. Förhoppningsvis leder detta arbete till att nå enlösning om en förbättring i fastighetsbildningslagen. För att besvara arbetets frågeställningar har intervjuer med förrättningslantmätare från detStatliga och kommunala Lantmäteriet genomförts. Den kvalitativa metoden i form avintervjuer har kompletterats med den kvantitativa metoden i form av data som harinhämtats från det Statliga Lantmäteriet. Inhämtat data behandlar inkomna och beslutfattade ärenden i avstyckning och klyvning. En juridisk metod genom dagens regelverkkring åtgärderna har studerats för att få en förståelse på hur lagstiftningen i dag är. Av arbetets resultat framgår det att avstyckning är den vanligaste nybildningsåtgärden tillskillnad från klyvning som förekommer väldigt sällan. Trots det resultatet är det intemöjligt i dag att sammanföra samtliga åtgärder i fastighetsbildningslagen då varje åtgärduppfyller sin funktion i respektive kapitel i lagstiftningen. Vidare drar slutsatsen att SLMoch KLM påverkas på samma sätt om en eventuell lagändring skulle ske. Lagstiftningengällande klyvning i dag gör det svårt för det Statliga lantmäteriet (SLM) och denkommunala lantmäterimyndigheten (KLM) att handlägga klyvningar på ett effektivt sättutan tvister. / Real estate formation in Sweden involves changes in property divisions through both thecreation of new properties and the reorganization of existing ones. These measures aim toadapt properties to changing needs and improve land use efficiency. Subdivision anddivision are two distinct procedures regulated by the Real Estate Formation Act that resultin the creation of new properties. From a real estate formation perspective, subdivisionand division are handled in similar way. This study aims to investigate the extent to which these formation procedures can beintegrated into the real estate formation legislation. The study also examines theconsequences of merging these procedures and the implications for stakeholders, such asthe State Land Survey and the Municipal Land Survey. The objective of this thesis is to increase knowledge about these two real estate formationprocedures and to elucidate how their integration into the legislation would impact theinvolved stakeholders. The hope is that this work will contribute to finding a solution forimproving the real estate formation legislation. To answer the research questions,interviews were conducted with cadastral surveyors from both the State and MunicipalLand Survey offices. The qualitative method of interviews was completed by thequantitative method using data obtained from the State Land Survey. The collected datapertains to incoming cases and decisions made in subdivision and division procedures.Additionally, a legal analysis of the current regulations governing these procedures wasconducted to gain an understanding of the existing legislation. The results of the study indicate that subdivision is the most common procedure forcreating new properties, whereas division occurs very rarely. Despite this finding, it iscurrently not possible to merge all the procedure serves its purpose within its respectivechapter of this legislation. Furthermore, the study concludes that both the State LandSurvey and the Municipal Land Survey would be similarly affected if a potential legalamendment were to take place. The existing legislation concerning division poseschallenges for the State Land Survey and the Municipal Land Survey in effectively handlingdivision procedures without disputes.

Problemställning: Det finns i dagens lagstiftning inget uttalat stöd för att använda ”upplösande av samägande” som skäl för beslut i klyvningsförrättningar. Användning med avgörande verkan har inte styrkts genom rättspraxis. Ändock används detta skäl av lantmätare. Hur yttrar sig denna osäkerhet kring dess användning i förrättningar?  Syfte: Arbetet syftar till att visa på vilket sätt och i hur stor utsträckning som upplösande av samägande används av lantmätare i klyvningsförrättningar vid prövningen av villkoren för fastighetsbildning i fastighetsbildningslagens 3:e kapitel.   Metod: Studien initierades av att en för oss okänd företeelse upptäcktes inom domänen fastighetsrättslig lagstiftning. Det ledde till att vi ställde upp en modell som förenklat beskriver företeelsen och med vilka samband den existerar inom domänen. Modellen säger att upplösning av samägande används som skäl för beslut vid klyvningsförrättningar. Därefter gjordes en grundlig rättsdogmatisk undersökning som gav modellen en detaljerad teoretisk grund. Det resulterade i fyra distinkta typfall för användningen. Sedan undersöktes rättspraxis och slutligen genomfördes en induktiv undersökning av förrättningsakter. Nedan följer en beskrivning av hur studien genomfördes.   Inledningsvis gjordes en litteraturstudie. Denna litteraturstudie hade till syfte att ge en grundläggande förståelse om dels klyvningen som fastighetsbildningsverktyg men även uppkomsten och intentionerna med den. Litteraturen som användes var Statens Offentliga Utredning (Förarbete SOU 1963:68) som låg till grund för fastighetsbildningslagen samt propositioner till den och dess förändringar. I samband med detta gjordes även en genomgång av utlåtanden till propositioner och kommentarer till den befintliga lagtexten. Övrig litteratur som berör fastighetsbildning användes även i viss mån för att komplettera förståelsen för dagens användning av klyvning. Eftersom denna litteratur är av oerhört stor volym krävdes stor tidsåtgång till att genomföra detta litteraturstadie samt reflektera kring olikheter som kan ses mellan förarbeten och dagens användning. Sista delen av litteraturstudien omfattades av en genomgång av tredje kapitlet i FBL samt lagkommentarer till detta.  Nästa steg i processen var att genomföra en rättsdogmatisk studie av lagstiftning samt tillämplig rättspraxis. Detta innebar att det normativa systemet inledningsvis utgjordes av alla domar som berört klyvning. Angreppsvinkeln vi intog här var i första hand för att dels inte förbise någon typ av information och gallra materialet för hårt för tidigt och även för att lättare kunna avgöra vad som är tillräckligt med information att ha till hands. Under detta stadie gjordes en genomgång av de domar som dels beskrev hur klyvning generellt skall tolkas enligt praxis, samt de som berör sambandet mellan klyvning och lämplighetsprövningen. Här var utgångspunkten att skapa ett så bra urval som möjligt för studien. Tolkning av juridik är på många sätt speciell då den inte är helt fri, vilket innebär att tolkningsfriheten är begränsad av vissa ramar. Tolkningen är även alltid präglad av subjektiva intryck och tankar, vilket i viss mån är oundvikligt. Med hänsyn till detta har ändå en rimlig standard av rationell tolkningsmetod försökt att uppnås.   Tredje steget var att samla information om hur det vi undersökt i litteratur används i praktiken. Detta innebar att vi sökte förrättningsakter som berör klyvning och där uttalad koppling till lämplighet görs. Processen utgjordes av att vi använde oss av Lantmäterimyndigheternas arkiv via sökfunktion Arkivsök. Sökningen genomfördes inom fem olika län - med stor spridning - och filtrerades med kriteriet “åtgärd: klyvning” samt inom en femårsperiod, 2012-2017. Detta gav oss alla förrättningsakter inom det bestämda tidsintervallet som berörde klyvning, även om det skedde fristående eller i samband med andra fastighetsbildningsåtgärder. Eftersom akters längd och detaljmängd beror helt på det unika fallet och förrättningslantmätaren i fråga, har akterna skiljt sig markant från varandra. Detta medförde att mycket tid har gått åt till genomgången av dem, då det finns en stor risk att annars förbise viktig information. Storleken på akterna varierar även från tiotals till hundratals sidor. Det som söktes i akter var de fall där upplösande av samägandeförhållanden nämndes som skäl av förrattningslantmätaren. Detta urval av akter kategoriserades därefter under två användningsområden. Ett där avsteg från lämplighetskraven i FBL 3 kap gjordes med upplösande av samägande som skäl eller att upplösningen användes som skäl vid lämplighetsprövning. Det andra var de fall då upplösande av samägande nämndes som en fördel men inte användes som avgörande skäl i samband med lämplighetsprövning. / Real estate is a form of property that can be owned individually or by several partowners. Partitioning real estate is the most prominent way of dividing the latter type of ownership. What this entails is a fragmentation of ownership which in Sweden has come to be seen as positive for the formation of real estate as a whole.  Even though the concept of fragmentation of ownership is recognized as desirable, it is not clear how and to which degree it can be used as a motive to make up for lacking adequacy in real estate formation. The purpose of this report is therefore to study how and to which degree this motive has been used by the land surveying authorities.  Our foundation for the report is based on a study of literature related to partition and sections of the law handling partitioning as well as real estate suitability.  Within this study a total amount of 573 partitions has been reviewed whereas 23 of them use the cited motive in different manners. The findings of this report show that the authorities have been using the motive in a way that is within the leeway of the currently permitted usage, with a few exceptions.

This paper examines how the eight parties in the Swedish parliament pit different social groups against each other, in the 2015 Almedalstal compared to the 2016 Almedalstal, when using the Dutch political scientist Cas Mudde’s definition of populism. The speeches are analysed using a qualitative content analysis. The results show that several parties are more populist in the 2016 speech than the 2015 speech and that the parties have shifted focus from solutions to blaming as well as elevating their own core electorate and their primary areas of confidence with the electorate. The analysis shows that some parties have tendencies to use some populist discourse. The paper identifies that the Swedish Democrats continues to use a populist discourse while the Left party has become more populist in their discourse in the 2016 speech. The Christian Democrats and the two major political parties, the Moderate party and the Social Democrats, tend to accentuate more of a populist discourse in the 2016 speeches but not to the extent to say that they use a populist discourse as defined by Mudde.