Syftet med denna uppsats är att utföra en granskning av samäganderättslagen, samt företa en komparativ studie av norsk rätt och med hjälp av dessa två underlag som utgångspunkt utröna om och i sådana fall hur lagen bör ändras eller anpassas så att fler alternativa möjligheter kan ges när meningsskiljaktigheter kring samägandet uppstår.

No description available.

<p>På 80-talet tog ett nytt rättsligt institut kallat dold samäganderätt sin form. Institutet har växt fram i praxis och innebär att make, trots de strikta formkraven i Jordabalken, kan anses ha samäganderätt till egendom som endast den andre maken enligt köpeavtalet är ägare till. Den dolda samäganderätten innebär att den dolde samägaren kan kräva att genom formenlig överlåtelse eller dom bli insatt som öppen samägare i fastigheten. Innan den dolda samäganderätten förvandlats till ett öppet samägande kan den öppne ägaren förfoga fritt över fastigheten. Make kan hävda dold samäganderätt för att få ut mer vid en bodelning. Dessutom kan makarna tillsammans använda sig av institutet för att skydda egendomen både emot den öppne ägarens eller den dolde samägarens borgenärer. Det har i praxis ställts upp olika kriterier som skall vara uppfyllda för att dold samäganderätt skall kunna föreligga. Dessa innebär att egendomen skall ha köpts för gemensamt bruk, att maken som hävdar dold samäganderätt har bidragit ekonomiskt till köpet och att det funnits en gemensam partsvilja att äga egendomen gemensamt. Vid bedömningen skall de omständigheter som förelåg vid tiden för köpet vara avgörande. Det spekuleras i doktrinen mycket kring vad som skall krävas för att dessa rekvisit skall anses uppfyllda och rättsläget är fortfarande oklart.</p><p>I denna uppsats har främst frågor kring rekvisitet ekonomiskt bidrag behandlats. För att rekvisitet skall kunna anses uppfyllt, krävs att den dolde samägaren möjliggjort eller åtminstone underlättat köpet genom ett ekonomiskt bidrag. Han/hon kan bidra genom att tillskjuta kontanta medel eller ta upp lån. Hushållsarbete har dock inte ansetts kunna ligga till grund för dold samäganderätt. Utöver detta är det svårt att fastställa när rekvisitet skall anses uppfyllt. Frågor som tas upp i denna uppsats är bl.a.; hur stort ska det ekonomiska bidraget vara, vilken relevans bör omständigheter efter köpet tillerkännas, kan makes anskaffande av förmånligt lån tolkas som ett ekonomiskt bidrag och kan renoveringsarbete anses vara ett bidrag?</p>

På 80-talet tog ett nytt rättsligt institut kallat dold samäganderätt sin form. Institutet har växt fram i praxis och innebär att make, trots de strikta formkraven i Jordabalken, kan anses ha samäganderätt till egendom som endast den andre maken enligt köpeavtalet är ägare till. Den dolda samäganderätten innebär att den dolde samägaren kan kräva att genom formenlig överlåtelse eller dom bli insatt som öppen samägare i fastigheten. Innan den dolda samäganderätten förvandlats till ett öppet samägande kan den öppne ägaren förfoga fritt över fastigheten. Make kan hävda dold samäganderätt för att få ut mer vid en bodelning. Dessutom kan makarna tillsammans använda sig av institutet för att skydda egendomen både emot den öppne ägarens eller den dolde samägarens borgenärer. Det har i praxis ställts upp olika kriterier som skall vara uppfyllda för att dold samäganderätt skall kunna föreligga. Dessa innebär att egendomen skall ha köpts för gemensamt bruk, att maken som hävdar dold samäganderätt har bidragit ekonomiskt till köpet och att det funnits en gemensam partsvilja att äga egendomen gemensamt. Vid bedömningen skall de omständigheter som förelåg vid tiden för köpet vara avgörande. Det spekuleras i doktrinen mycket kring vad som skall krävas för att dessa rekvisit skall anses uppfyllda och rättsläget är fortfarande oklart. I denna uppsats har främst frågor kring rekvisitet ekonomiskt bidrag behandlats. För att rekvisitet skall kunna anses uppfyllt, krävs att den dolde samägaren möjliggjort eller åtminstone underlättat köpet genom ett ekonomiskt bidrag. Han/hon kan bidra genom att tillskjuta kontanta medel eller ta upp lån. Hushållsarbete har dock inte ansetts kunna ligga till grund för dold samäganderätt. Utöver detta är det svårt att fastställa när rekvisitet skall anses uppfyllt. Frågor som tas upp i denna uppsats är bl.a.; hur stort ska det ekonomiska bidraget vara, vilken relevans bör omständigheter efter köpet tillerkännas, kan makes anskaffande av förmånligt lån tolkas som ett ekonomiskt bidrag och kan renoveringsarbete anses vara ett bidrag?

The meaning of the covert co-ownership is that the parties must have intended that the property should be their common. A party must, to be able to claim ownership, have con-tributed to the acquisition financing through the financial contribution. Further shall the fact that the property should be their common be agreed or have been assumed by the par-ties. There are the circumstances for the purchase that should be considered in determining if covert co-ownership is presumed. Covert co-ownership has been established although one party only contributed a small part to the acquisition. The party with a possible loan is also considered to have acquired the property, although the party who claims to be the hidden owner is the one who pays the loan. If one of the parties has received a soft loan or a preferential price, the difference seems to be viewed as a financial contribution, which al-so applies to work on the property. The requirements for covert co-ownership of property is the same at cohabitation compared with marriage and case law in the area ends in the same result, so there is no difference for the two forms of relationship. Although the par-ties have established cohabitation agreement or marriage contract for a property have co-vert co-ownership still been considered to exist. The perception is not in that clear condi-tion which had to be expected in the current situation. The fact that case law does not al-ways reach the same result also shows that there are no clear conditions to follow for when the covert co-ownership shall be deemed to be achieved, despite the requirements estab-lished.

<!--StartFragment--> Within the near future Sweden will be facing a large number of successions of ownership  within the agriculture and forestry sector, which is why it is important to acknowledge the question of alternatives for transfer of ownership. The purpose of this thesis is therefore to analyze the existing law as well as the various options for how to transfer the ownership concerning succession of ownership within family-owned agriculture and forestry businesses. This thesis pays particular attention to the complexity of problems that refer to joint ownerships and the great importance of the emotional questions that arise when a succession of ownership is being implemented. A succession of ownership can be planned as well as unplanned. When implemented through inheritance the transfer to the younger generation is unplanned. There are several effects of an unplanned succession of ownership and these effects can be harmful for the company as well as the family. If planned preparations can be made then the process can be facilitated by the involvement of the complete family. A planned succession is carried out through purchase, gift or testament. The implementation is a lengthy process and consideration must be taken not only to the economic and legal aspects but also the emotional. A succession can lead to jealousy and arising disputes within the family during and after the succession if the emotional questions are neglected. Approximately a third of all agricultural and forestry businesses are owned by more than one person in a joint ownership. Joint ownership can arise through various different reasons such as unplanned, through inheritance or testament, or planned, through purchase or gift. Numerous problems could arise through joint ownership, for example, where there are several joint owners, there could be several different perceptions on how to manage the property. There is the possibility to apply for trusteeship for the property by a legal guardian, however, it is not suitable for every constellation. Agriculture and forestry businesses are often owned as a joint ownership despite the fact that only one of the joint owners conducts and lives on the estate. These problems illustrate that joint ownership is not recommended, and when planning the succession of property, it is always important to be aware of the negative implications of joint ownership. It is hard to define an emotional question and there is no unequivocal answer to what such a question implies. The importance of these questions during a succession of ownership should not be belittled since they can determine the outcome of the succession. The emotional questions have a great impact on the succession as a whole and involve everyone. The importance of these questions has attracted more attention during the previous years but there is still a lack of investigations within this area and it is therefore important to highlight their existence. <!--EndFragment-->

<p><!--StartFragment--></p><p>Within the near future Sweden will be facing a large number of successions of ownership  within the agriculture and forestry sector, which is why it is important to acknowledge the question of alternatives for transfer of ownership. The purpose of this thesis is therefore to analyze the existing law as well as the various options for how to transfer the ownership concerning succession of ownership within family-owned agriculture and forestry businesses. This thesis pays particular attention to the complexity of problems that refer to joint ownerships and the great importance of the emotional questions that arise when a succession of ownership is being implemented.</p><p>A succession of ownership can be planned as well as unplanned. When implemented through inheritance the transfer to the younger generation is unplanned. There are several effects of an unplanned succession of ownership and these effects can be harmful for the company as well as the family. If planned preparations can be made then the process can be facilitated by the involvement of the complete family. A planned succession is carried out through purchase, gift or testament. The implementation is a lengthy process and consideration must be taken not only to the economic and legal aspects but also the emotional. A succession can lead to jealousy and arising disputes within the family during and after the succession if the emotional questions are neglected.</p><p>Approximately a third of all agricultural and forestry businesses are owned by more than one person in a joint ownership. Joint ownership can arise through various different reasons such as unplanned, through inheritance or testament, or planned, through purchase or gift. Numerous problems could arise through joint ownership, for example, where there are several joint owners, there could be several different perceptions on how to manage the property. There is the possibility to apply for trusteeship for the property by a legal guardian, however, it is not suitable for every constellation. Agriculture and forestry businesses are often owned as a joint ownership despite the fact that only one of the joint owners conducts and lives on the estate. These problems illustrate that joint ownership is not recommended, and when planning the succession of property, it is always important to be aware of the negative implications of joint ownership.</p><p>It is hard to define an emotional question and there is no unequivocal answer to what such a question implies. The importance of these questions during a succession of ownership should not be belittled since they can determine the outcome of the succession. The emotional questions have a great impact on the succession as a whole and involve everyone. The importance of these questions has attracted more attention during the previous years but there is still a lack of investigations within this area and it is therefore important to highlight their existence.</p><!--EndFragment--><p> </p>

<p>Under 1980-talet skapades och utvecklades ett rättsinstitut som kom att bära namnet dold samäganderätt till fast egendom för makar och sambor. I ett flertal domar erkände domare att, under förutsättning att vissa premisser var uppfyllda, en make eller sambo kunde ha dold samäganderätt till den av andra parten ägda fasta egendom. Villkoren för dold samäganderätt står inte att finna i någon svensk lag utan villkoren är som oskrivna regel, liknande de som stiftas i de så kallade common-law länderna. I denna uppsats söker författaren finna de tolkningsmetoder och tolkningsargument HD använde sig av för skapa detta rättsinstitut. Uppsatsens tyngdpunkt ligger i analysen av domskälen från fyra rättsfall. Dessa rättsfall innehåller enligt författaren de villkor som måste uppfyllas för att dold samäganderätt skall kunna föreligga. Det har inte gått att peka på användandet av en enskild tolkningsmetod utan domarna har, enligt författaren, använt sig av olika medel för att uppnå ett enligt dem rättvist beslut. Dessa medel behöver inte nödvändigtvis vara någon av de tolkningsmetoder och argument som presenterats i uppsatsen.</p>

No description available.

Under 1980-talet skapades och utvecklades ett rättsinstitut som kom att bära namnet dold samäganderätt till fast egendom för makar och sambor. I ett flertal domar erkände domare att, under förutsättning att vissa premisser var uppfyllda, en make eller sambo kunde ha dold samäganderätt till den av andra parten ägda fasta egendom. Villkoren för dold samäganderätt står inte att finna i någon svensk lag utan villkoren är som oskrivna regel, liknande de som stiftas i de så kallade common-law länderna. I denna uppsats söker författaren finna de tolkningsmetoder och tolkningsargument HD använde sig av för skapa detta rättsinstitut. Uppsatsens tyngdpunkt ligger i analysen av domskälen från fyra rättsfall. Dessa rättsfall innehåller enligt författaren de villkor som måste uppfyllas för att dold samäganderätt skall kunna föreligga. Det har inte gått att peka på användandet av en enskild tolkningsmetod utan domarna har, enligt författaren, använt sig av olika medel för att uppnå ett enligt dem rättvist beslut. Dessa medel behöver inte nödvändigtvis vara någon av de tolkningsmetoder och argument som presenterats i uppsatsen.