• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 5
  • Tagged with
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Dold samäganderätt : om makars äganderätt till fast egendom

Grahn, Sandra January 2007 (has links)
<p>På 80-talet tog ett nytt rättsligt institut kallat dold samäganderätt sin form. Institutet har växt fram i praxis och innebär att make, trots de strikta formkraven i Jordabalken, kan anses ha samäganderätt till egendom som endast den andre maken enligt köpeavtalet är ägare till. Den dolda samäganderätten innebär att den dolde samägaren kan kräva att genom formenlig överlåtelse eller dom bli insatt som öppen samägare i fastigheten. Innan den dolda samäganderätten förvandlats till ett öppet samägande kan den öppne ägaren förfoga fritt över fastigheten. Make kan hävda dold samäganderätt för att få ut mer vid en bodelning. Dessutom kan makarna tillsammans använda sig av institutet för att skydda egendomen både emot den öppne ägarens eller den dolde samägarens borgenärer. Det har i praxis ställts upp olika kriterier som skall vara uppfyllda för att dold samäganderätt skall kunna föreligga. Dessa innebär att egendomen skall ha köpts för gemensamt bruk, att maken som hävdar dold samäganderätt har bidragit ekonomiskt till köpet och att det funnits en gemensam partsvilja att äga egendomen gemensamt. Vid bedömningen skall de omständigheter som förelåg vid tiden för köpet vara avgörande. Det spekuleras i doktrinen mycket kring vad som skall krävas för att dessa rekvisit skall anses uppfyllda och rättsläget är fortfarande oklart.</p><p>I denna uppsats har främst frågor kring rekvisitet ekonomiskt bidrag behandlats. För att rekvisitet skall kunna anses uppfyllt, krävs att den dolde samägaren möjliggjort eller åtminstone underlättat köpet genom ett ekonomiskt bidrag. Han/hon kan bidra genom att tillskjuta kontanta medel eller ta upp lån. Hushållsarbete har dock inte ansetts kunna ligga till grund för dold samäganderätt. Utöver detta är det svårt att fastställa när rekvisitet skall anses uppfyllt. Frågor som tas upp i denna uppsats är bl.a.; hur stort ska det ekonomiska bidraget vara, vilken relevans bör omständigheter efter köpet tillerkännas, kan makes anskaffande av förmånligt lån tolkas som ett ekonomiskt bidrag och kan renoveringsarbete anses vara ett bidrag?</p>
2

Dold samäganderätt : om makars äganderätt till fast egendom

Grahn, Sandra January 2007 (has links)
På 80-talet tog ett nytt rättsligt institut kallat dold samäganderätt sin form. Institutet har växt fram i praxis och innebär att make, trots de strikta formkraven i Jordabalken, kan anses ha samäganderätt till egendom som endast den andre maken enligt köpeavtalet är ägare till. Den dolda samäganderätten innebär att den dolde samägaren kan kräva att genom formenlig överlåtelse eller dom bli insatt som öppen samägare i fastigheten. Innan den dolda samäganderätten förvandlats till ett öppet samägande kan den öppne ägaren förfoga fritt över fastigheten. Make kan hävda dold samäganderätt för att få ut mer vid en bodelning. Dessutom kan makarna tillsammans använda sig av institutet för att skydda egendomen både emot den öppne ägarens eller den dolde samägarens borgenärer. Det har i praxis ställts upp olika kriterier som skall vara uppfyllda för att dold samäganderätt skall kunna föreligga. Dessa innebär att egendomen skall ha köpts för gemensamt bruk, att maken som hävdar dold samäganderätt har bidragit ekonomiskt till köpet och att det funnits en gemensam partsvilja att äga egendomen gemensamt. Vid bedömningen skall de omständigheter som förelåg vid tiden för köpet vara avgörande. Det spekuleras i doktrinen mycket kring vad som skall krävas för att dessa rekvisit skall anses uppfyllda och rättsläget är fortfarande oklart. I denna uppsats har främst frågor kring rekvisitet ekonomiskt bidrag behandlats. För att rekvisitet skall kunna anses uppfyllt, krävs att den dolde samägaren möjliggjort eller åtminstone underlättat köpet genom ett ekonomiskt bidrag. Han/hon kan bidra genom att tillskjuta kontanta medel eller ta upp lån. Hushållsarbete har dock inte ansetts kunna ligga till grund för dold samäganderätt. Utöver detta är det svårt att fastställa när rekvisitet skall anses uppfyllt. Frågor som tas upp i denna uppsats är bl.a.; hur stort ska det ekonomiska bidraget vara, vilken relevans bör omständigheter efter köpet tillerkännas, kan makes anskaffande av förmånligt lån tolkas som ett ekonomiskt bidrag och kan renoveringsarbete anses vara ett bidrag?
3

Dold samäganderätt : Är det nuvarande systemet konsekvent?

Johansson, Zandra January 2011 (has links)
The meaning of the covert co-ownership is that the parties must have intended that the property should be their common. A party must, to be able to claim ownership, have con-tributed to the acquisition financing through the financial contribution. Further shall the fact that the property should be their common be agreed or have been assumed by the par-ties. There are the circumstances for the purchase that should be considered in determining if covert co-ownership is presumed. Covert co-ownership has been established although one party only contributed a small part to the acquisition. The party with a possible loan is also considered to have acquired the property, although the party who claims to be the hidden owner is the one who pays the loan. If one of the parties has received a soft loan or a preferential price, the difference seems to be viewed as a financial contribution, which al-so applies to work on the property. The requirements for covert co-ownership of property is the same at cohabitation compared with marriage and case law in the area ends in the same result, so there is no difference for the two forms of relationship. Although the par-ties have established cohabitation agreement or marriage contract for a property have co-vert co-ownership still been considered to exist. The perception is not in that clear condi-tion which had to be expected in the current situation. The fact that case law does not al-ways reach the same result also shows that there are no clear conditions to follow for when the covert co-ownership shall be deemed to be achieved, despite the requirements estab-lished.
4

Dold samäganderätt till fast egendom : skapandet av ett rättsinstitut / Conceald coownership to real estate : the creation of a legal concept

Hantzaridou, Parthena January 2003 (has links)
<p>Under 1980-talet skapades och utvecklades ett rättsinstitut som kom att bära namnet dold samäganderätt till fast egendom för makar och sambor. I ett flertal domar erkände domare att, under förutsättning att vissa premisser var uppfyllda, en make eller sambo kunde ha dold samäganderätt till den av andra parten ägda fasta egendom. Villkoren för dold samäganderätt står inte att finna i någon svensk lag utan villkoren är som oskrivna regel, liknande de som stiftas i de så kallade common-law länderna. I denna uppsats söker författaren finna de tolkningsmetoder och tolkningsargument HD använde sig av för skapa detta rättsinstitut. Uppsatsens tyngdpunkt ligger i analysen av domskälen från fyra rättsfall. Dessa rättsfall innehåller enligt författaren de villkor som måste uppfyllas för att dold samäganderätt skall kunna föreligga. Det har inte gått att peka på användandet av en enskild tolkningsmetod utan domarna har, enligt författaren, använt sig av olika medel för att uppnå ett enligt dem rättvist beslut. Dessa medel behöver inte nödvändigtvis vara någon av de tolkningsmetoder och argument som presenterats i uppsatsen.</p>
5

Dold samäganderätt till fast egendom : skapandet av ett rättsinstitut / Conceald coownership to real estate : the creation of a legal concept

Hantzaridou, Parthena January 2003 (has links)
Under 1980-talet skapades och utvecklades ett rättsinstitut som kom att bära namnet dold samäganderätt till fast egendom för makar och sambor. I ett flertal domar erkände domare att, under förutsättning att vissa premisser var uppfyllda, en make eller sambo kunde ha dold samäganderätt till den av andra parten ägda fasta egendom. Villkoren för dold samäganderätt står inte att finna i någon svensk lag utan villkoren är som oskrivna regel, liknande de som stiftas i de så kallade common-law länderna. I denna uppsats söker författaren finna de tolkningsmetoder och tolkningsargument HD använde sig av för skapa detta rättsinstitut. Uppsatsens tyngdpunkt ligger i analysen av domskälen från fyra rättsfall. Dessa rättsfall innehåller enligt författaren de villkor som måste uppfyllas för att dold samäganderätt skall kunna föreligga. Det har inte gått att peka på användandet av en enskild tolkningsmetod utan domarna har, enligt författaren, använt sig av olika medel för att uppnå ett enligt dem rättvist beslut. Dessa medel behöver inte nödvändigtvis vara någon av de tolkningsmetoder och argument som presenterats i uppsatsen.

Page generated in 0.0725 seconds