• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 6
  • Tagged with
  • 6
  • 6
  • 6
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

22§ LAS - ett hinder för kommuner att tillvarata personal med kompetens och skicklighet? / Is the 22§ of the Swedish protection act an obstacle for Swedish municipals to preserve employees with competence and skills?

Hermansson, Pia, Ekstrand, Jimmy January 2009 (has links)
<p>Medarbetarnas kompetens och skicklighet är direkt kopplat till en verksamhets lönsamhet och effektivitet. Skånska kommuner står de närmaste åren inför en ekonomisk kris, vilket bland annat troligen kommer att medföra uppsägning av personal. Denna studies syfte är att undersöka om skånska personalchefer, inom kommunal verksamhet, upplever att turordningsreglerna i Lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) påverkar deras möjlighet att tillvarata personal med kompetens och skicklighet vid uppsägningar och i så fall hur. Vi har intervjuat fem personalchefer (eller motsvarande befattning) i fem olika kommuner om hur deras respektive kommuner arbetar med kompetensförsörjning och hur deras inställning är till 22§ LAS.</p><p> </p><p>Resultatet visar att 22§ LAS, till viss del, upplevs begränsa kommunernas möjligheter att tillvarata personal med kompetens och skicklighet vid uppsägningar. Möjligheterna att tillvarata kompetens och skicklighet ansågs begränsas ytterligare av de fackliga organisationernas ovilja till att upprätta avtalsturlistor. Respondenterna hade gärna sett att de haft större möjligheter att kunna undanta medarbetare med särskilt värdefull kompetens vid uppsägningar.</p><p> </p><p>Samtliga kommuner arbetade med någon form av kompetensförsörjning, men något enhetligt arbetssätt gick ej att finna. Det vanligaste sättet att arbeta med kompetensförsörjning var att kompetensutveckla befintlig personal. Faktorer som ansågs ligga som grund till kompetensförsörjningsarbetet var dels marknadens krav och efterfrågan och dels framtida pensionsavgångar.</p><p> </p><p>Respondenternas inställning till 22§ LAS var att det är bra att det finns någon form av spelregler på arbetsmarknaden då det underlättar för såväl arbetsgivaren som arbetstagaren, men att den gällande lagstiftningen borde förändras för att ge utrymme åt flexibilitet vid uppsägning av personal.</p>
2

22§ LAS - ett hinder för kommuner att tillvarata personal med kompetens och skicklighet? / Is the 22§ of the Swedish protection act an obstacle for Swedish municipals to preserve employees with competence and skills?

Hermansson, Pia, Ekstrand, Jimmy January 2009 (has links)
Medarbetarnas kompetens och skicklighet är direkt kopplat till en verksamhets lönsamhet och effektivitet. Skånska kommuner står de närmaste åren inför en ekonomisk kris, vilket bland annat troligen kommer att medföra uppsägning av personal. Denna studies syfte är att undersöka om skånska personalchefer, inom kommunal verksamhet, upplever att turordningsreglerna i Lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) påverkar deras möjlighet att tillvarata personal med kompetens och skicklighet vid uppsägningar och i så fall hur. Vi har intervjuat fem personalchefer (eller motsvarande befattning) i fem olika kommuner om hur deras respektive kommuner arbetar med kompetensförsörjning och hur deras inställning är till 22§ LAS.   Resultatet visar att 22§ LAS, till viss del, upplevs begränsa kommunernas möjligheter att tillvarata personal med kompetens och skicklighet vid uppsägningar. Möjligheterna att tillvarata kompetens och skicklighet ansågs begränsas ytterligare av de fackliga organisationernas ovilja till att upprätta avtalsturlistor. Respondenterna hade gärna sett att de haft större möjligheter att kunna undanta medarbetare med särskilt värdefull kompetens vid uppsägningar.   Samtliga kommuner arbetade med någon form av kompetensförsörjning, men något enhetligt arbetssätt gick ej att finna. Det vanligaste sättet att arbeta med kompetensförsörjning var att kompetensutveckla befintlig personal. Faktorer som ansågs ligga som grund till kompetensförsörjningsarbetet var dels marknadens krav och efterfrågan och dels framtida pensionsavgångar.   Respondenternas inställning till 22§ LAS var att det är bra att det finns någon form av spelregler på arbetsmarknaden då det underlättar för såväl arbetsgivaren som arbetstagaren, men att den gällande lagstiftningen borde förändras för att ge utrymme åt flexibilitet vid uppsägning av personal.
3

Butikschefens tillvägagångssätt vid rekrytering och anställning. : Likheter och skillnader mellan kedja och privatägd butik

Johansson, Madeleine, Hasselström, Stina January 2011 (has links)
Rapportens undersökning beskriver de skillnader och likheter mellan kedjeägda och privatägda klädbutiker i Lidköping. En öppen intervju genomfördes med fem butikschefer i kedja och fem butikschefer/ägare i privatägd butik för att beskriva rekryteringsprocessen och kunskapsnivån om anställningsformerna, 4-6 §§ Lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Personalen i en butik är en resurs som tillsammans med butikschefen/ägaren arbetar för att uppnå lönsamhet. Rätt personal är då betydelsefullt för arbetsgivaren och en felrekrytering kan bli kostsamt för företaget. En effektiv och strukturerad rekryteringsprocess leder till rätt person på rätt plats[1]. Rekryteringsprocessens sista delar innefattar anställningsavtalet där anställningsformen ska beslutas för den nyanställda. Enligt 4-6 §§ LAS, finns sex korrekta anställningsformer. Uppsatsens fråga; Hur anställer butikschefer ny personal och kan de förklara anställningsformerna enligt 4-6 §§ LAS? Underfråga; vilka likheter och skillnader finns beroende på om butikschefen är verksam inom kedja eller privatägd butik? Rapportens slutsats beskriver att rekryteringsprocessen skiljer sig ytterst lite åt varandra i klädföretagen. Både kedjor och privatägda butiker utförde en kortsiktig process vid nyanställning. Kunskapsnivån av anställningsformerna skildes åt tydligare beroende på vart butikschefen arbetade. Butikschefer i kedjor besatt en högre kunskap medan butikschefer/ägare i privat butik saknade generellt kännedomen kring anställningsformernas rättigheter och skyldigheter. Inga av de intervjuade har upplevt konsekvenser av brist på kunskap inom 4-6 §§ LAS. Frågan är om det är nödvändigt för butikschefer att besitta denna kunskap? [1]Danilov &amp; Hellgren, april 2010 / The report's survey describes the differences and similarities between a chain and privately-owned clothing stores in Lidköping. An open interview was conducted with five store managers in a chain store and five store managers / owners of the privately owned shop to describe the recruitment process and knowledge on forms of employment, § § 4-6 Lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS). The staff in a store is a resource that together with store manager / owner is working to achieve profitability. Right staff is then important for the employer and a wrong recruitment can be costly for the company. An effective and structured recruitment process leads to the right person at the right place. The recruitment process last part includes the employment contract which the employment status is decided for the new recruits. According to § § 4-6 LAS, there are six regular forms of employment. Essay question: How do the store managers employ new staff and do they know the forms of employment according to § § 4-6 LAS?  Sub query: What similarities and differences exist depending on whether the store manager is active within the chain or privately owned shop? Conclusion of the report describing the recruitment process differs very little about each other clothing companies. Both chains and privately owned shops did a short-term process of hiring new staff. The level of knowledge of forms of employment were separated more clearly dependent on each store manager was working. Store managers in chains possessed a higher knowledge while store managers / owners of private store lacked general awareness about the employment status ‘rights and obligations. None of the interviewees have experienced the consequences of lack of knowledge in § § 4-6 LAS. The question is whether it is necessary for store managers to possess this knowledge?
4

2006 - 2008 års ändringar i LAS : Changes made during 2006 - 2008

Jancso, Jessica, Roos, Emma January 2008 (has links)
<p>Ett antal förändringar har under åren 2006 – 2008 genomförts i lag (1982:80) om anställningsskydd. Det finns flera olika faktorer som har bidragit till dessa förändringar. Sverige har bland annat fått till uppgift att införliva tre EG-direktiv i svensk rätt. Detta har lett till att regeringen gjort en rad förändringar, bland annat rörande andelen tillåtna tidsbegränsade anställningar samt hur länge en arbetstagare får befinna sig i en tidsbegränsad anställning innan den övergår till en tillsvidareanställning. Regeringen har även infört en utökad informationsskyldighet för arbetsgivaren och tagit bort regeln om extra anställningstid för äldre arbetstagare. Beslut om att ändra kvalifikationstiden för företrädesrätt till återanställning togs, men hann aldrig träda ikraft, då den nuvarande regeringen återställde bestämmelsen.</p><p>Vid utarbetandet av förslagen lades betoning på trygghet för arbetstagare och ökad flexibilitet för arbetsgivare. Det angavs flera problem med den tidigare lagstiftningen, bland annat att arbetsgivare använde sig av rullande tidsbegränsade anställningar och urLasning, för att undgå att behöva tillsvidareanställa. Den tidigare lagstiftningen var komplicerad och det fanns flera tillåtna tidsbegränsade anställningar, som alla hade olika kvalifikationsregler och tidsfrister kopplade till sig. Regeringen ville rensat floran av tillåtna tidsbegränsade anställningar samt göra lagen enhetlig.</p>
5

2006 - 2008 års ändringar i LAS : Changes made during 2006 - 2008

Jancso, Jessica, Roos, Emma January 2008 (has links)
Ett antal förändringar har under åren 2006 – 2008 genomförts i lag (1982:80) om anställningsskydd. Det finns flera olika faktorer som har bidragit till dessa förändringar. Sverige har bland annat fått till uppgift att införliva tre EG-direktiv i svensk rätt. Detta har lett till att regeringen gjort en rad förändringar, bland annat rörande andelen tillåtna tidsbegränsade anställningar samt hur länge en arbetstagare får befinna sig i en tidsbegränsad anställning innan den övergår till en tillsvidareanställning. Regeringen har även infört en utökad informationsskyldighet för arbetsgivaren och tagit bort regeln om extra anställningstid för äldre arbetstagare. Beslut om att ändra kvalifikationstiden för företrädesrätt till återanställning togs, men hann aldrig träda ikraft, då den nuvarande regeringen återställde bestämmelsen. Vid utarbetandet av förslagen lades betoning på trygghet för arbetstagare och ökad flexibilitet för arbetsgivare. Det angavs flera problem med den tidigare lagstiftningen, bland annat att arbetsgivare använde sig av rullande tidsbegränsade anställningar och urLasning, för att undgå att behöva tillsvidareanställa. Den tidigare lagstiftningen var komplicerad och det fanns flera tillåtna tidsbegränsade anställningar, som alla hade olika kvalifikationsregler och tidsfrister kopplade till sig. Regeringen ville rensat floran av tillåtna tidsbegränsade anställningar samt göra lagen enhetlig.
6

Tidsbegränsade anställningar : En kvalitativ studie utifrån ett arbetsgivarperspektiv

Andersson, Alice, Revin, Rebecca January 2019 (has links)
Denna uppsats syftar till att undersöka uppluckrade anställningsformer utifrån ett arbetsgivarperspektiv. I Lag (1982:80) om anställningsskydd är tillsvidareanställningen huvudregel och anställningsformen är en stark norm i det svenska samhället. Lagen ger utrymme för olika former av tidsbegränsade anställningar vilka organisationer kan använda sig av för att uppnå flexibilitet och för att kunna anpassa sig efter marknadens krav. Debatten om den tidsbegränsade anställningen är splittrad i två läger och tar främst ett arbetstagarperspektiv. Studiens valda arbetsgivarperspektiv och syfte grundar sig i en vilja att komplettera debatten och ge en vidare förståelse för tidsbegränsade anställningar utifrån ett annat perspektiv än det som vanligen gjorts. För att uppfylla studiens syfte har kvalitativa intervjuer med chefer och HR-ansvariga på fyra svenska företag genomförts. Den svenska arbetslagstiftningen och dess institutionella påverkan skapar tillsammans med relevanta flexibilitetsbegrepp studiens teoretiska ramverk. Resultatet visar att det finns en vilja från arbetsgivarens sida att uppnå flexibilitet. Resultatet visar även att arbetslagstiftningens utformning är en stor påverkansfaktor som dels innebär en utmaning i och med dess reglerande ramverk och dels öppnar upp för möjligheter att anställa under begränsad tid, vilket kan skapa större flexibilitet. En slutsats som dras är att om den tidsbegränsade anställningen används på rätt sätt så kan den gynna alla inblandade intressenter.

Page generated in 0.1144 seconds