<p>Tillväxten av multinationella företag i kombination med dagens globala konkurrens tycks bidra till ett ökat intresse kring utlandsstationeringar. Trots att flertalet undersökningar visat att utlandsstationerad personal är värdeskapande för organisationen, har frågor uppstått kring de problem som utlandsstationeringar tycks medföra. Svårigheter kring hanteringsprocessen av utlandsstationeringar är allt mer påtagliga och förtidsavbrutna utlandsstationeringar ökar. Syftet med denna uppsats har därför varit att genom en litteraturstudie kartlägga de främsta orsakerna till varför utstationeringsuppdrag ibland avbryts i förtid samt att finna lösningar på hur företag kan undvika att så sker. Resultatet av studien visar att de främsta orsakerna till varför utlandsstationeringar avbryts i förtid är på grund av att multinationella företag; inte beaktar alla de aspekter i urvalsprocessen som krävs för att uppnå en lyckosam utlandsstationering, inte ser betydelsen av att förbereda utlandsstationerade för vad som komma skall samt inte har i beaktning att familjeförhållanden kan påverka utlandsstationeringens slutresultat. Undersökningen visar dessutom på ett fåtal andra orsaker som kan tänkas påverka utlandsstationering, däribland målbeskrivning, belöningssystem samt personliga nätverk. Slutsatsen har blivit att företagen för att vända, vad som i dagsläget ses som, en börda till ett framgångskoncept bör satsa på; att följa Ronens modell beträffande urvalskriterier samt Mendenhall et al. modell för träning av utlandsstationerade. Utlandsstationerades tekniska kunskap, personlighet, motivation, familj samt språkkunskaper bör enligt Ronen undersökas innan beslut kring vem som bör utstationeras fattas. Träningen av utlandsstationerade anpassas tidsmässigt och innehållsmässigt enligt Mendenhall et al. modell beroende på längden av utlandsstationeringen. Företagen bör dessutom vara vaksamma på att kulturer enligt Hofstedes teori kan ha olika värdeperspektiv samt att utlandsstationerade därför bör anpassas därefter. Dessutom kan företagen med fördel uppmärksamma hur beteende skapas enligt Banduras Social Learning theory, för att på så sätt kunna forma utstationerades beteende efter den nya kulturens normer och värderingar.</p>

Tillväxten av multinationella företag i kombination med dagens globala konkurrens tycks bidra till ett ökat intresse kring utlandsstationeringar. Trots att flertalet undersökningar visat att utlandsstationerad personal är värdeskapande för organisationen, har frågor uppstått kring de problem som utlandsstationeringar tycks medföra. Svårigheter kring hanteringsprocessen av utlandsstationeringar är allt mer påtagliga och förtidsavbrutna utlandsstationeringar ökar. Syftet med denna uppsats har därför varit att genom en litteraturstudie kartlägga de främsta orsakerna till varför utstationeringsuppdrag ibland avbryts i förtid samt att finna lösningar på hur företag kan undvika att så sker. Resultatet av studien visar att de främsta orsakerna till varför utlandsstationeringar avbryts i förtid är på grund av att multinationella företag; inte beaktar alla de aspekter i urvalsprocessen som krävs för att uppnå en lyckosam utlandsstationering, inte ser betydelsen av att förbereda utlandsstationerade för vad som komma skall samt inte har i beaktning att familjeförhållanden kan påverka utlandsstationeringens slutresultat. Undersökningen visar dessutom på ett fåtal andra orsaker som kan tänkas påverka utlandsstationering, däribland målbeskrivning, belöningssystem samt personliga nätverk. Slutsatsen har blivit att företagen för att vända, vad som i dagsläget ses som, en börda till ett framgångskoncept bör satsa på; att följa Ronens modell beträffande urvalskriterier samt Mendenhall et al. modell för träning av utlandsstationerade. Utlandsstationerades tekniska kunskap, personlighet, motivation, familj samt språkkunskaper bör enligt Ronen undersökas innan beslut kring vem som bör utstationeras fattas. Träningen av utlandsstationerade anpassas tidsmässigt och innehållsmässigt enligt Mendenhall et al. modell beroende på längden av utlandsstationeringen. Företagen bör dessutom vara vaksamma på att kulturer enligt Hofstedes teori kan ha olika värdeperspektiv samt att utlandsstationerade därför bör anpassas därefter. Dessutom kan företagen med fördel uppmärksamma hur beteende skapas enligt Banduras Social Learning theory, för att på så sätt kunna forma utstationerades beteende efter den nya kulturens normer och värderingar.

Bakgrund: I Sverige lever 35 % av barnen till separerade föräldrar i ett växelvis boende där de bor varannan vecka hos respektive förälder. Det finns en avsaknad av studier kring hur kosthållning fungerar vid växelvis boende. Det är en familjesituation som inte liknar någon annan: varken ensamstående förälder, enpersonshushåll eller ett flerfamiljhushåll i dess vanliga form. Förändringar i livet påverkar kostvanor. Boendeformen kan anses vara en sådan förändring och är därför värd att undersöka. Syftet: Studiens syfte var att utforska upplevelsen av matsituationen för föräldrar med delad vårdnad för barn i växelvis boende och belysa utmaningar kring kosthållning i en sådan familjesituation. Metod: Fyra män och tre kvinnor intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide om sina erfarenheter kring kosthållning som föräldrar i växelvis boende. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det fanns speciella kvaliteter i familjesituationen som inte hittas i andra sorters hushåll. Det centrala var dualiteten i boendeformens struktur: vikten av fortsatt samarbete med den de separerat från, att tid och mat var viktigare med barnen än när de var ensamma och att det fanns en saknad efter barnen. Alla informanter uttryckte att mer tid och omtanke lades på förberedelser inför mat och måltider med barnen än när de var ensamma. Detta var oberoende av informantens kön. Slutsats: En dualitet framkom i hur kosten värderades olika mellan veckorna. Det finns en känslomässig och praktisk skillnad mellan veckorna som påverkar kosten och kan innebära att hälsan påverkas. Föräldrarnas tidigare könsroller verkar utjämnas. Växelvis boende är en variant av hushåll som skiljer sig tillräckligt mycket från andra sorters familjekonstellationer att det kan behövas mera forskning för att förstå hur föräldrarna påverkas ur ett kostperspektiv. / Background: In Sweden 35% of children with separated parents live in equally shared care on an every-other-week basis. There is a lack of studies in research addressing equally shared care and dietary concerns. It is a family situation like no other: neither a single-parent household, nor a single-member household, nor cohabitation in the usual sense. Life changes affect dietary habits. The shift to shared custody can be considered such a change and is therefore worth investigating. Objective: The aim was to assess how parents living in shared-care situations experienced dietary concerns, and to examine what challenges foodwise such a family construct may evoke. Method: Four men and three women were interviewed using a semi-structural interview guide about their dietary concerns as parents with equally shared care of children. Collected data from the interview were analysed with a qualitative content analysis method. Result: There were some special qualities in this family situation that are not found in other household settings. Most significant was the duality in the household structure: there was the importance of continued cooperation with the other parent, time and food were more important with the children than without them, and there was a sense of lack when the children were not there. All informants, regardless of gender, expressed that they spent much more time and care preparing meals during weeks with the children. Conclusion: There was a duality in the way dietary concerns were valued between weeks with and without children. There exists an emotional as well as a practical difference between the weeks which affect diet and possibly health. Gender roles of the parents are seemingly being equalized. Equally shared care differs enough as a household setting to warrant more studying to understand how parents are affected by this way of living.

<p> </p><p>Syftet med denna studie är att med longitidunella data, där man följer samma individer över tid, från 2000-talet ta reda på om det finns en trend i psykisk ohälsa hos högstadieelever. De rapporter som finns baseras på longitudinella data som inhämtats före 2000-talet och därför avser denna studie att delge fältet ny och aktuell kunskap då denna studie baseras på longitudinella data från 2004 och framåt. Vidare ämnar studien undersöka huruvida tonåringarnas familjesituation och nationellt ursprung påverkar en eventuell trend i den psykiska ohälsan samt om det föreligger någon skillnad mellan pojkar och flickor. Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad i psykisk ohälsa över tid och att flickor i större utsträckning än pojkar upplever psykisk ohälsa. Ingen av de övriga variablerna visade på någon signifikant skillnad, varken nationellt ursprung (p =.631), familjekonstellation (p =.300) eller pilotskola (p =.138). Resultatet visade heller inte på några interaktionseffekter. Då merparten av den svenska forskningen har koncentrerat sig på tvärsnittsdata finns det ett stort behov av fortsatta studier som baseras på longitudinella data.</p>

Syftet med denna studie är att med longitidunella data, där man följer samma individer över tid, från 2000-talet ta reda på om det finns en trend i psykisk ohälsa hos högstadieelever. De rapporter som finns baseras på longitudinella data som inhämtats före 2000-talet och därför avser denna studie att delge fältet ny och aktuell kunskap då denna studie baseras på longitudinella data från 2004 och framåt. Vidare ämnar studien undersöka huruvida tonåringarnas familjesituation och nationellt ursprung påverkar en eventuell trend i den psykiska ohälsan samt om det föreligger någon skillnad mellan pojkar och flickor. Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad i psykisk ohälsa över tid och att flickor i större utsträckning än pojkar upplever psykisk ohälsa. Ingen av de övriga variablerna visade på någon signifikant skillnad, varken nationellt ursprung (p =.631), familjekonstellation (p =.300) eller pilotskola (p =.138). Resultatet visade heller inte på några interaktionseffekter. Då merparten av den svenska forskningen har koncentrerat sig på tvärsnittsdata finns det ett stort behov av fortsatta studier som baseras på longitudinella data.

Background Increased prevalence of obesity in children- and young adults and risk for diseases related to obesity will increase the burden on medical care. It is important to identify early risk factors that can be noticed by nurses in the daily work. Aim The aim was to investigate whether children- and young adults themselves perceive overweight as a problem and if there was a difference in the measured activity levels between overweight children- and young adults in families with different socio-economic family status. Method description Existing survey from the Obesity Centre at the Akademiska Sjukhuset were examined together with the results from an accelerometer, where children- and young adults activity was recorded, compared to their perception of how active they were. The results were compared using a statistical software program and compiled with descriptive and non-parametric statistics. Results The results do suggest that the majority of children- and young adults experiencing excessive weight have a problem in their everyday lives. Nearly half overestimate themselves as more active than what the actual measurements with accelerometer demonstrated. Much time is spent in front of the TV and computers. The results showed no significant difference recording the level of activity and the socio-economic family status. Conclusion Obesity is a topic that is considered to be sensitive to talk about. Many children- and young adults perceive the overweight as a problem, which makes them less self-esteem and affect their daily lives negatively. Knowing this is important for the nurse to be able to give individualized care and provide support for the lifestyle change that involves the whole family.

I vårt examensarbete ville vi ta reda på mer om barn till alkoholister och då framförallt flickor. Eftersom dessa barn ofta glöms bort av omgivningen och på så sätt själva får hantera sin svåra situation. Alkoholism är vanligare än man tror och barnen som lever i dessa familjer är många. Vår undersökning speglar situationen för barn till missbrukare ur följande tre perspektiv: - Vilka signaler ger flickor som lever i alkoholisthem till oss pedagoger ute på förskolan? - Hur kan vi som pedagoger hjälpa döttrar till alkoholister under deras tid på förskolan? - Kan vi som pedagoger påverka det sociala arvet? Vi har använt oss av litteratur och intervjuer för att få svar på våra frågor. Vi har intervjuat en förskollärare, en familjeterapeut och tre flickor till alkoholister. De resultat vi kunnat utläsa genom litteratur och djupintervjuer är just vikten av att vi som pedagoger och vuxna människor i dessa barns närhet reagerar på de symtom som finns och gör något åt saken. Vi kom fram till att kunskapen om dessa barn inte är så stor bland personalen på våra förskolor som man hade velat att den skulle vara. Signalerna som barnet sänder ut när de inte mår bra kan variera. Det är av betydelse att vi som pedagoger känner till barnet och dess normala utveckling samt hur de reagerar på händelser. Detta gör att vi kan se om det är något som fattas barnet i dess hemmiljö. De viktigaste slutsatserna vi kan utläsa av detta är att det för barnet är avgörande hur mycket vi som pedagoger uppmärksammar barnet och dess situation och gör vad vi kan för att hjälpa barnet. Det sociala arvet påverkar individen genom dess väg i livet. Om vi som pedagoger bryr oss på ett äkta sätt under barnets tid på förskolan kan detta för barnet vara ett steg i rätt riktning senare i livet. Sammanfattningsvis skulle vi önska att man uppmärksammade dessa barn mer och satte in större resurser för att hjälpa dem.

Syftet med studien är att genom analys av intervjuer med specialpedagoger, rektorer och socionomer få fram ny kunskap om hur det praktiska arbetet och samverkan mellan förskola och socialtjänst kring barn i utsatta familjesituationer gestaltas.  Studiens empiriska material består av elva kvalitativa intervjuer med tolv informanter; specialpedagoger, rektorer och socionomer, som alla arbetar med samverkan kring barn i utsatta familjesituationer. Informanterna arbetar i två olika kommuner. Det empiriska materialet analyserades utifrån två teoretiska begrepp; socialkonstruktivism och samverkan, samt utifrån tidigare forskning kring samverkan, orosanmälan och barn i utsatt familjesituation. Informanternas berättelser fokuserar på hur samverkan ser ut, vad som saknas i samverkan och hur den kan förbättras. I analysen gestaltas praktiskt arbete med att hjälpa barn i utsatt familjesituation, samverkan mellan förskola och socialtjänst kring barn i utsatt familjesituation samt utvecklingsarbete i samverkan med mål att hjälpa barn i utsatt familjesituation. I resultatdiskussionen diskuteras orosanmälan, förskolans anmälningsplikt samt återkoppling från socialtjänst, positiva och negativa aspekter kring samverkan och barnens bästa, med hjälp av litteratur i inledning och bakgrund. Studien avslutas med specialpedagogiska implikationer som inriktar sig på hur specialpedagogen kan bidra till att vara en länk mellan förskola och socialtjänst för att få till en bra samverkan sinsemellan.

Denna uppsats undersöker sambandet mellan familjesituation och hälsa, samt undersöker om detta samband kan förklaras av andra faktorer såsom individens utbildningsnivå, socioekonomiska status, hälsorelaterade beteende och sociala nätverk. Uppsatsen undersöker också om sambandet varierar enligt individens utbildningsnivå. Metoden som används är en binär logistisk regressionsanalys av data från Levnadsnivåundersökning år 2000 (LNU 2000) för att kunna indikera dessa faktorer. Resultaten visar att det förekommer ett samband mellan familjesituation och hälsa. Resultaten visar även att övriga faktorer visar sig ha en direkt påverkan på hälsan. Slutsatsen är att familjesituationen spelar en betydande roll för individens hälsa. Däremot kunde uppsatsen inte bevisa att det förekommer någon signifikant interaktionseffekt mellan individens familjesituation och olika utbildningsnivåer. Denna studie kan vara en utgångspunkt för att forska vidare om sambandet mellan familjesituation och hälsa.

<p>The purpose with this inquiry was to investigate why women do not advance to higher positions of leadership in a bank. I have interviewed five female employees in the company. The theoretical starting points I have used in this study are such as organization theory and leadership. There are four conceptions that obstructs women to develop for higher positions of leadership. There are conceptions that men ought to have better social network with other men than women. Other conceptions that affects women’s position in the company is the dictatorial language that are used by the sexes. Women and men don’t understand each other, and it conducts in complications for women. The fourth conception is the family situation, for instance the maternity leave affects women in there position in the company.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för varför kvinnliga anställda inte avancerar till lokalbankschefsnivån i en bank. Jag har intervjuat fem kvinnliga anställda på företaget. De valda teoretiska utgångspunkterna utgör organisationsteori och ledarskap. Det finns fyra föreställningar som hindrar kvinnor att avancera sig på högre chefsnivå. Det är bland annat föreställningarna om att kvinnor och män har skilda uppfattningar om ledarskap. Det finns föreställningar om att männens nätverkskontakter skulle vara bättre än kvinnornas. Andra föreställningar som påverkar kvinnors situation på företaget är den maktspråk som finns. Kvinnor och män förstår inte varandra, vilket leder till komplikationer för kvinnorna. Den fjärde föreställningen är familjesituationen, exempelvis mammaledighet påverkar kvinnors position på företaget.</p>