No description available.

<p>Tillväxten av multinationella företag i kombination med dagens globala konkurrens tycks bidra till ett ökat intresse kring utlandsstationeringar. Trots att flertalet undersökningar visat att utlandsstationerad personal är värdeskapande för organisationen, har frågor uppstått kring de problem som utlandsstationeringar tycks medföra. Svårigheter kring hanteringsprocessen av utlandsstationeringar är allt mer påtagliga och förtidsavbrutna utlandsstationeringar ökar. Syftet med denna uppsats har därför varit att genom en litteraturstudie kartlägga de främsta orsakerna till varför utstationeringsuppdrag ibland avbryts i förtid samt att finna lösningar på hur företag kan undvika att så sker. Resultatet av studien visar att de främsta orsakerna till varför utlandsstationeringar avbryts i förtid är på grund av att multinationella företag; inte beaktar alla de aspekter i urvalsprocessen som krävs för att uppnå en lyckosam utlandsstationering, inte ser betydelsen av att förbereda utlandsstationerade för vad som komma skall samt inte har i beaktning att familjeförhållanden kan påverka utlandsstationeringens slutresultat. Undersökningen visar dessutom på ett fåtal andra orsaker som kan tänkas påverka utlandsstationering, däribland målbeskrivning, belöningssystem samt personliga nätverk. Slutsatsen har blivit att företagen för att vända, vad som i dagsläget ses som, en börda till ett framgångskoncept bör satsa på; att följa Ronens modell beträffande urvalskriterier samt Mendenhall et al. modell för träning av utlandsstationerade. Utlandsstationerades tekniska kunskap, personlighet, motivation, familj samt språkkunskaper bör enligt Ronen undersökas innan beslut kring vem som bör utstationeras fattas. Träningen av utlandsstationerade anpassas tidsmässigt och innehållsmässigt enligt Mendenhall et al. modell beroende på längden av utlandsstationeringen. Företagen bör dessutom vara vaksamma på att kulturer enligt Hofstedes teori kan ha olika värdeperspektiv samt att utlandsstationerade därför bör anpassas därefter. Dessutom kan företagen med fördel uppmärksamma hur beteende skapas enligt Banduras Social Learning theory, för att på så sätt kunna forma utstationerades beteende efter den nya kulturens normer och värderingar.</p>

Tillväxten av multinationella företag i kombination med dagens globala konkurrens tycks bidra till ett ökat intresse kring utlandsstationeringar. Trots att flertalet undersökningar visat att utlandsstationerad personal är värdeskapande för organisationen, har frågor uppstått kring de problem som utlandsstationeringar tycks medföra. Svårigheter kring hanteringsprocessen av utlandsstationeringar är allt mer påtagliga och förtidsavbrutna utlandsstationeringar ökar. Syftet med denna uppsats har därför varit att genom en litteraturstudie kartlägga de främsta orsakerna till varför utstationeringsuppdrag ibland avbryts i förtid samt att finna lösningar på hur företag kan undvika att så sker. Resultatet av studien visar att de främsta orsakerna till varför utlandsstationeringar avbryts i förtid är på grund av att multinationella företag; inte beaktar alla de aspekter i urvalsprocessen som krävs för att uppnå en lyckosam utlandsstationering, inte ser betydelsen av att förbereda utlandsstationerade för vad som komma skall samt inte har i beaktning att familjeförhållanden kan påverka utlandsstationeringens slutresultat. Undersökningen visar dessutom på ett fåtal andra orsaker som kan tänkas påverka utlandsstationering, däribland målbeskrivning, belöningssystem samt personliga nätverk. Slutsatsen har blivit att företagen för att vända, vad som i dagsläget ses som, en börda till ett framgångskoncept bör satsa på; att följa Ronens modell beträffande urvalskriterier samt Mendenhall et al. modell för träning av utlandsstationerade. Utlandsstationerades tekniska kunskap, personlighet, motivation, familj samt språkkunskaper bör enligt Ronen undersökas innan beslut kring vem som bör utstationeras fattas. Träningen av utlandsstationerade anpassas tidsmässigt och innehållsmässigt enligt Mendenhall et al. modell beroende på längden av utlandsstationeringen. Företagen bör dessutom vara vaksamma på att kulturer enligt Hofstedes teori kan ha olika värdeperspektiv samt att utlandsstationerade därför bör anpassas därefter. Dessutom kan företagen med fördel uppmärksamma hur beteende skapas enligt Banduras Social Learning theory, för att på så sätt kunna forma utstationerades beteende efter den nya kulturens normer och värderingar.

Detta är en kvalitativ intervjustudie om tre högstadieskolors urvalsprocess och organisering för ämnet svenska som andraspråk. Syftet med studien är att undersöka hur tre högstadieskolor går till väga när elever ska placeras in i olika svenskämnen och hur ämnet svenska som andraspråk organiseras. I studien har semistrukturerade intervjuer använts som materialinsamlingsmetod och det är specifikt rektorer som har intervjuats för denna studie. Materialet har sedan analyserats med hjälp av en tematisk analys. Ett resultat som framgår i studien är att skolorna organiserar ämnet SVA på olika sätt. Antingen har man en integrerad svenska/SVA-undervisning eller rena SVA-klasser. Orsakerna till att ämnet organiseras olika bottnar i skolornas olika förutsättningar och behov samt skolornas olika attiyder till ämnet. Rektorerna som intervjuats har olika syn på hur ämnet bör organiseras. Vidare framgår det att SVA-ämnets urvalsprocess huvudsakligen utgår ifrån två gemensamma grunder på skolorna: överlämningar och samarbetet med lärare. Några andra urvalsgrunder kunde även vara olika språktester och bedömningsverktyg, men dessa grunder hade rektorerna delade meningar om. Det framgår även att SVA har låg status, brist på utbildade lärare och flera andra brister, vilket bland annat har bidragit till negativa attityder om SVA hos bland andra elever och vårdnadshavare. Slutsatsen är att skolor aktivt behöver arbeta med olika statushöjande åtgärder i SVA för att ta bort dessa negativa attityder och bidra till att öka statusen för ämnet.

Att undersöka om en standardisering av urvalsprocessen för elever i behov av svenska som andraspråksundervisning (SVA-undervisning) är önskvärd hos SVA-lärare i förskoleklass till årskurs tre och dess fördelar och nackdelar. Metoden som har använts är en kvantitativ och kvalitativ webbenkätundersökning med sammanlagt 32 deltagande SVA-lärare. Av dessa SVA-lärare anser en majoritet att Skolverket bör standardisera urvalsprocessen av elever i behov av SVA. Mindre än en fjärdedel av SVA-lärarna är osäkra på om en standardisering verkligen behövs. Enstaka SVA-lärare anser att behovet av standardisering inte finns. Slutsatsen av studien är att det finns en önskan om standardisering av urvalsprocessen för SVA-elever hos en stor del av SVA-lärare i förskoleklass–årskurs 3. Detta skulle kunna innebära fördelar som ökad likvärdighet, minskad osäkerhet hos SVA-lärare och mer konsekventa beslut i bedömningen. Nackdelar skulle kunna innebära att elevers olikheter riskerar att förbises, högre krav på SVA-lärare samtidigt som erfarna SVA-lärares kompetens inte tas tillvara.