Global ETD Search

31	Berättelser om den öppna planlösningens arkitektur : En studie av bostäder, boende och livsstil i det tidiga 2000-talets Sverige / Narratives about open plan architecture : A study on dwellings, dwellers and lifestyle in the early 21th century Sweden Willén, Maja January 2012 (has links) Since the beginning of the 21st century the open plan dwelling, i.e. open connections between reception areas and kitchen, has become an increasingly popular form of housing in Sweden. The aim of this thesis is to investigate narratives describing the life in open plan apartments, discussing (1) what they contain, (2) how they are constructed and distributed and (3) what social consequences they entail. These three questions have an immediate connection to the three levels of the critical discourse analysis formulated by Norman Fairclough where he analyses every instance of a discourse as simultaneously being text, discursive practice and social practice. The study has been accomplished in the newly built area Hammarby sjöstad in Stockholm through interviews with builders, architects and people living in open plan apartments. Articles in interior magazines describing an open plan lifestyle has also been taken into consideration. Three themes is being discussed, the first describing the social qualities imagined to be naturally embedded in the open plan architecture. The second highlights the idea of cooking as both a way of living and as a factor contributing to the popularity of the open housing design, and the last focuses on the open plan home as a place for self performance. At the text-level the material describes the impact of the open plan dwelling as a result of new interests, as dependent on new social habits and as a desire to put the home and the ongoing life on display. The ideas of what an open plan architecture actually can accomplish may, at a discoursive practice level, be given explanations from three main orders of discourse: the architectural, the market, and the good life order of discourse. The social practice level makes it obvious that the ideals concerning housing and lifestyle simultaneously reproduce old and create new social practices, taking into account cultural notions of gender relations, family life, social habits and questions of class. open plan dwelling architecture domestic architecture lifestyle class narrative discourse analyses Stockholm Hammarby sjöstad öppen planlösning bostad arkitektur livsstil klass berättelse diskursanalys Stockholm Hammarby sjöstad
32	Modern energisnål bostadsbebyggelse för landsbygden, i svensk tradition Dahlberg, Hanna, Flodin, Sofie January 2010 (has links) No description available. passivhus arkitektur byggnadsutformning energieffektivitet planlösning brukare landsbygd miljö konstruktion energiberäkning omätbara värden på landet Architecture Arkitektur Civil engineering and architecture Samhällsbyggnadsteknik och arkitektur Building engineering Byggnadsteknik Bebyggelsevård
33	Kartläggning av Stockholms, Göteborgs och Malmös hantering av miljonprogramsområden : ur kommunernas och de kommunala bostadsbolagens perspektiv / Mapping of Stockholm, Gothenburg and Malmo's handling of the million programme areas Back, Cornelia, Gustafsson, Julia January 2015 (has links) Miljonprogrammet är namnet på det politiska projektet som pågick mellan åren 1965 och 1974 då riksdagen fattat ett beslut om att en miljon nya bostäder skulle byggas i Sverige, för att råda bot på bostadsbristen. Nu är det mer än 40 år sedan byggnaderna uppfördes och renoveringsbehovet är ett faktum, vilket gör ämnet aktuellt. Huvudsyftet med studien är att kartlägga de tre största städernas hantering av renoveringsbehovet. Huvudfrågan för studien är hur miljonprogrammets bostäder hanteras idag. Samtidigt har en rad andra frågor besvarats i studien; vilka skillnader som finns i lagarna då och nu, hur miljonprogramsområdena ser ut i de olika städerna och hur de behandlas i översiktsplanerna, vilka följder som uppstår av att husen behöver renoveras samt om det finns någon ekonomi i att renovera husen.Studien har genomförts med en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod. En kvalitativ genomgång av skrivet material med anknytning till miljonprogrammet i de tre städerna har gjorts. Därutöver har också en kvantitativ enkätundersökning skickats ut till de tre kommunerna och dess kommunala bostadsbolag.Stockholm, Göteborg och Malmö har både likheter och skillnader gällande planering och visioner. Både Stockholm och Göteborg har valt att placera sina miljonprogramsområden utanför stadskärnan medan Malmös ligger i nära anslutning till centrum. De har alla visioner i sina översiktsplaner om att skapa en mer enhetlig och sammankopplad stad genom ökad integration och bättre kommunikationer mellan stadens olika delar.Det uppstod en renoveringsvåg under 80- och 90-talet i samband med ROT-avdraget och idag pågår flera projekt kring miljonprogrammet. Fasadrenovering är vanligt i alla tre städerna och även till viss del upprustning av balkonger och fönster. Göteborg har satsat mycket på energieffektiviserande åtgärder och i Stockholm har det blivit allt vanligare med energi-besparade ingrepp såsom tilläggsisolering.Lagstiftningen i Sverige har stor betydelse vid renoveringen då det idag finns krav på bl.a. energieffektivitet men även under renoveringsvågen på 80- och 90-talet då varsamhetskravet infördes i PBL 1987. Stommen i bostäderna är bra och de är funktionellt byggda vilket gör att renovering är mer kostnadseffektivt än att riva och bygga nytt. Problemet ligger alltså inte i renoveringsbehovet, då de flesta hus behöver renoveras efter så pass många år, utan antalet hus som behöver renoveras. / The million programme is a building era that took place between the years 1965 to 1974 when a politic decision was made to build a million new residences in Sweden, to correct the housing shortage. It´s now been more than 40 years since these residences were built and the need to renovate is a necessity, which makes this programme a very current subject. The purpose of this study is to map the three largest city´s handling of the need for renovation. The main question of this study is how the buildings of the million programme is being handled today. Meanwhile a series of other questions have been answered in this study; the difference between laws now and then, how the million programme areas looks in the different cities and how they are treated in the layout plans, what the need for renovation might lead to, and if there is any profit in restoring the buildings.It is a qualitative study as it is a situation in a few cities that are being studied, but through a survey this study gets a quantitative mixture as well. A survey was dispatched to the three municipalities and their communal real estate companies.Malmo, Gothenburg and Stockholm are both similar and different regarding planning and visions. Both Gothenburg and Stockholm placed their million programmes outside of the city´s core, whilst Malmo´s was located close to the centre of the city. They all have visions in their layout plans to create a more unified and connected city through increased integration and better communication between the city areas.There was a wave of renovation in the eighties and nineties because of the ROT-deduction and many projects concerning the million programme are still ongoing to this day. Facade renovation is common in all three cities and, to a certain degree, restoration of balconies and windows. Gothenburg has invested a lot in energy efficient measures and in Stockholm it has become increasingly more common with energy saving interventions like adding increased isolation. The image of the million programme´s constructions is "concrete ghettos", but the most common houses consists of three storeys with apartment size 3 rok.The Swedish legislation are of great importance during the renovation as there now are requirements on energy efficiency amongst other things, but also during the wave of renovation in the eighties and nineties when the demand of discretion was enforced in PBL 1987. The foundation in the million programme houses is satisfactory and they are functionally built which makes a renovation more cost-efficient than it would be to tear it down and build new buildings. The problem then does not reside in the need for renovation, as most houses needs restoration after so many years, but in the sheer number of buildings that would require a renovation. The million programme environmental building laws area planning buildings design need for renovation energy efficiency layout Miljonprogrammet samhällsbyggnad byggnadslagstiftning områdesplanering bebyggelseutformning renoveringsbehov energieffektivitet planlösning
34	Utformning av ett studentboende sett ur miljö- och tillgänglighetssynpunkt / Design of a student residence viewed from an environmental and accesibility point of view Forsberg, Henrik, Mattias, Lundberg January 2015 (has links) Detta examensarbete utreder möjligheten av att bygga ett studentboende med fokus på de tillgänglighetskrav som finns enligt Svensk standard samt specifika materials miljöpåverkan. Byggbranschen har en stor negativ påverkan på miljön när det gäller energianvändning. Arbetet avser att utforma ett förslag i form av ett mer miljömedvetet studentboende samtidigt som det ska vara attraktivt. För att alla lägenheterna ska vara tillgängliga för personer med funktionsförhinder har normal tillgänglighetsnivå använts. Arkitektur Bostadsbrist Byggnadsutformning Emission Gestaltning Hampa Invändiga material Isolering Koldioxid Miljö Miljöpåverkan Planlösning Plast Takbeläggning Tillgänglighet Trä Stommaterial Studentbostad Svensk standard U-värde.
35	Flexibilitet i bostäder / Flexibility in Housing Berggården, Lizette January 2016 (has links) I dagsläget har samhällsutvecklingen en hög takt vilket innebär ständiga förändringar i omvärlden. Bostäder är något som bland annat förändras i takt med samhällsutvecklingen. I och med utvecklingen behövs planlösningar som är enkla att förändra. För att åstadkomma detta kan projektörer beakta framtida möjligheter för förändringar i planlösningar under projekteringsskedet. I arbetet har flexibilitet i planlösningar hos bostäder studerats. Flexibilitet innebär kortfattat att förändringar i planlösningar ska kunna göras enkelt och utan någon större kostnad. Fokus har varit på planlösningar i bostäder från två tidsperioder, därav miljonprogrammet (Bostadsbyggande i Sverige år 1965-1975) och nutid (år 2005-2015). Arbetet beskriver om typen av planlösning påverkar flexibiliteten, om flexibilitet är förändrat över tiden, varför flexibilitet i bostäder behövs och vad god flexibilitet i planlösningar ger möjlighet till. Lagstiftning om bostadsutformning har studerats för att förstå vad som styrt bostadsutformningen under respektive tidsperiod. En viktig skillnad mellan lagstiftningarna är att man gått från normkrav till funktionskrav. Det har även studerats om människans boendeförhållanden i bostaden från 1960-talet och framåt för att förstå bostadsutvecklingen. Arbetet är baserat på en kvalitativ metod där fakta främst insamlats från publicerade böcker som lästs textkritiskt. En analys av planlösningar från miljonprogrammet och nutiden har gjorts. Metoden blev framgångsrik genom att bra kriterier gjordes innan analysen som kunde indikera på om planlösningarna hade god flexibilitet eller inte. Analysen av planlösningarna från respektive period gjordes för att undersöka om flexibilitet är förändrat över tiden. I analysen jämfördes öppna och slutna planlösningar för att studera om planlösningstypen påverkar flexibiliteten, resultatet av arbetet tyder på att planlösningstypen påverkar flexibiliteten. Slutna planlösningar representerar miljonprogrammets tid och öppna planlösningar representerar nutid. / The development of Swedish society today is happening fast. With this comes that the surrounding enviroment of residental area is facing constant changes. The recidences change with the same speed as the social development. As a result floorplans of recidences have to be easy to change. To achieve easy transformable floorplans planners should pay attention to the possibility of transforming during the design stage. In this work flexible floorplans of residences have been studied. Flexible floorplans mean that changes can be made easily to the floorplan and at a low cost. The focus of this work have been to look at residential floorplans from two different periods. The first period is the time of the "million programme" (residential building programme during year 1965-1975 in Sweden) and the second period is the present time (year 2005-2015). The work describes why flexible floorplans are needed, which opportunities the flexibility gives, if flexibility is time-related or unchanged over time and if an open floorplan or closed floorplan affects the flexibility. Legislation regarding residential design has been studied to understand which rules have controlled the floorplannings during the different times. One essential difference between legislation and rules from the time periods is that in the first period, the law set the standard requirements and nowadays it sets functional requirements. The human way of life in the housing has been studied from the 1960´s until today to understand the requirements of housing development. The work is based on a qualitative method where facts mainly have been collected from published books that have been read critically. An analysis of floorplans from the "millione programme" and the present has been performed. The method has been successful due to having clear criteria set before the analysis to indicate if the floorplan had good flexibility or not. The analysis of the floorplans was made for each time period to examine if flexibility is time-related or unchanged over time. In the analysis open and closed floorplans were compared to see if the type of plan affects the flexibility. Closed floorplans represent the "million programme" period and open floorplans represent the present. Residential planning housing development residence floorplan the ”million programme” residential design flexibility bostadsplanering bostadsutveckling bostad planlösning miljonprogrammet bostadsutformning flexibilitet Civil Engineering Samhällsbyggnadsteknik
36	Trädsligheter - Hotell i Mariefred / Treeishness - Hotel in Mariefred Eygun Kihlberg, Adrian January 2015 (has links) Grundförutsättningarna för projektet var uppgiften att skapa ett mindre hotell i småstaden Mariefred som skulle relatera till staden på ett meningsfullt sätt. För att hantera hotelltypologins motstridiga behov av å ena sidan publika, livfulla ytor å andra sidan privata, lugna rum tog projektet inspiration av de rogivande träden på den i övrigt livfulla tomten som angavs i uppgiften. Hotellets olika rum, rumsgrupper och planlösning har därmed inspirerats av en trädanalogi. I projektet har även flödande rumssamband undersökts för att hantera verksamhetens stora behov av kommunikationsytor. I byggnaden har dessa försökts minimerats och planlösningen präglas istället av funktionsspecifika rumsgrupperingar ordnade efter förmodade flöden av gäster, personal och övrig logistik. Utrymme för flexibilitet i planlösning var även en del av processen med följden av stor variation av sammankopplade hotellrum eller möjlighet till extraprogram i bottenplan. En betydande utmaningen i processen var att låta trädanalogin vara en inspiration för meningsfull arkitektur utan att landa i det alltför pretentiösa. En annan stor utmaning var att få de flödande, flexibla rumssambanden till en funktionell planlösning och fortfarande ha möjlighet att utveckla projektet arkitektoniskt i övrigt. / The basis of the project was the assignment of creating a small hotel in the town of Mariefred that would relate to the town in a meaningful way. To handle the conflicting needs of the hotel typology consisting of - on the one hand public, vibrant parts and on the other hand private, quiet hotel rooms - the project took inspiration from the trees in the assigned site which gave peace to a relatively lively place. The hotel’s various rooms, group of rooms and the plan has thus been inspired by a tree analogy. The project also has examined a plan characterised of rooms and functions connected in a flow with minimised space solely dedicated for circulation. Groups of rooms with specific functions is organised according to presumed flows of guests, staff and other logistics. Flexibility in the plan was also part of the process with the result of a big variety of interconnected hotel rooms and the possibility of temporary additional programs on the ground floor. A significant challenge in the process was to let the tree analogy stay as an inspiration for meaningful architecture without being pretentious. Another big challenge was to get the flowing, flexible room relationships to a functional floor plan and still be able to develop the project architecturally otherwise. Sweden Södermanland Strängnäs Mariefred Hotel Tree Wood Timber Program Floor Plan Plan Grid System Flexibility Facade Atrium Panelling Openness Closed Introversion Sverige Södermanland Strängnäs Mariefred Hotell Trä Träd Träbyggnad Program Planlösning Rutnät System Flexibilitet Fasad Atrium Panel Öppenhet Slutenhet Architecture Arkitektur
37	Läkande rum : - ett examensarbete om arkitektur, psykiatri och läkande miljöer / Curative Spaces : - a Book about Architecture, Psychiatry and healthy Environments and a Vision for Psychiatric Healthcare in the Future Kallstenius, Marie-Louise January 2011 (has links) Projektets syfte är att försöka utröna hur en visionär psykiatri skulle kunna se ut i framtiden. Jag frågade mig om man som arkitekt kan komma med en vision som är en lösning på psykiatrins problem. Hur gör man för att maximera de läkande faktorerna så att patienter återhämtar sig så fort och fullständigt som möjligt? Projektet är också ett försök att förmänskliga en av de stora insitutioner vi är beroende av i samhället och har resulterat i en bok i ämnet och ett designprojekt. Hjärnkoll läkande rum arkitektur psykiatri läkande miljöer brukare anhöriga personal Louis Kahn Rehab Basel Herzog de Meuron evidence-based design toolkit vårdbyggnader anstaltsvård psykiatrireformen empowerment terapiträdgård mentalsjukhus institution öppenvård mellanvård slutenvård folkhälsoarbete sektoriseringen rekreation orienterbarhet integritet sekretess inlevelseförmåga värdighet visioner limträ massivträ sedumtak infotek designelement kontroll överblickbarhet icke-institutionslikt naturmaterial specificitet flexibilitet generalitet forskning kunskap medicin stigmatisering centralisering restorativa miljöer miljöpsykologi enpatientrum tyst kunskap intuition stress designprocessen terapeutiska vårdmiljöer samtalsrum behandlingsformer goda rum god hälsa KASAM sinnlig stimulans landskapsarkitektur socialisering logistik mänskliga behov utemiljöer återhämtning kontinuitet igenkännbarhet trygghet värdighet lokalbehov tvärvetenskap teamarbete inflytande inkännande respekt samverkan detaljer friskvård spa konst inredning friskhus brukarrepresentant NSPH Föreningen Balans helhetssyn coaching Uppsala Ångestsyndrom sällskap samhällsfunktioner rumsorganisation sammanhang byggprocessen lågstimulimiljöer psykos depression tydlighet säkerhetslösningar taktilitet sinnlighet naturmaterial utsikt färgsättning material dagsljus ljudisolering patientsäkerhet personalsäkerhet ergonomi patientaggressioner avskildhet socialisering personligt revir lokalisering estetik upplevelse kontext rumsligheter aktiviteter attityder hållbarhet möten vårdprocess layout planlösning Loudden Norra Djurgårdsstaden visionär psykiatri det psykiatriska mötet innovativt program köksträdgård mötesplatser patienthotell allhus mottagningshus högspecialiserad vård aula konsertsal kontor konferens undervisning gestaltningsprogram psykiatriforskning Architecture Arkitektur

Page generated in 0.0485 seconds