This report examines the correlation between social sustainability and the renovation process, focusing on the aspects; dialogue, gender equality and security. They were chosen after an interpretation of needs was done with help from a literature study. It concluded that the three chosen aspects were most beneficial to focus on from a socially sustainable perspective. Through interviews, a model of all stages of Uppsalahem's renovation process have been created to find opportunities for development with regard to the chosen aspects. The report begins with a comprehensive background description of today’s state and knowledge regarding renovation needs, social sustainability, civil dialogue and also an introduction of Uppsalahem. The main part of the report starts with an account of interviews in the form of a clarification of Uppsalahem's current renovation process. The main part also presents the results from a deeper literature study with regard to the selected aspects. In the final sections, the aspectsare linked to the renovation process, which then leads to conclusions summarized in the areas; renovation, dialogue,equality and security. The study has shown, among other things, that a neighbourhood security survey as a method of making the residential area more secure in association with the renovation can benefits theresidents. Housing company have also deemed to benefit by constructing a good dialogue.. It also appears that the action package is a progressive method that favors social sustainability,but is also a method with great development potential. / Detta examensarbete undersöker kopplingen mellan social hållbarhet och renoveringsprocessen med fokus på aspekterna; dialog, jämställdhet och trygghet. Aspekterna valdes ut till följd av en tolkning av behov som gjordes med hjälp av en litteraturstudie. Det var mest fördelaktigt att fokusera på dessa tre aspekter ur ett socialt hållbart perspektiv Genom intervjuer skapas en modell över alla steg i Uppsalahems renoveringsprocess för att kunna hitta utvecklingsmöjligheter med avseende på de valda aspekterna. Rapporten inleds med en omfattande bakgrundsbeskrivning av kunskapsläget idag gällande renoveringsbehov, social hållbarhet, medborgardialog samt en introduktion av Uppsalahem. I rapportens huvuddel inleds resultatet med en redovisning av intervjuer i form av ett klarläggande av Uppsalahems nuvarande renoveringsprocess. I huvuddelen framförs även resultatet från en djupare litteraturstudie med avseende på de utvalda aspekterna. I de avslutande delarna kopplas aspekterna till renoveringsprocessen som sedan leder till slutsatser som sammanfattas inom områdena; renoveringsprocessen, dialog, jämställdhet och trygghet. En slutsats i studien är att trygghetsvandring är en metods som i samband med renovering kan öka tryggheten i ett område. Bostadsbolagen har också bedömts vinna på att föra en god dialog. Det framkommer även att åtgärdspaket är en progressiv metod som gynnar sociala hållbarheten men även en metod med stor utvecklingspotential.

De bostäder som byggdes under åren 1950‐1975 hö till det såkallade miljonprogrammet. Under miljonprogrammet byggdes 100 000 läenhet per å under tio ås tid. Totalt byggdes 1,3 miljoner bostäer i flerbostadshus under dessa å. Flera av bostäerna som upprätades under miljonprogrammet har nåt sin tekniska livslägd och ä i stort behov av diverse renoveringar. Beroende påvad det ä fö äandeform påen byggnad såfödelas underhålsansvaret påolika sät. I hus äda av bostadsrätsföeningar ä ansvaret uppdelat. Föeningen stå fö det yttre underhålet dit äen renoveringar av stammar inkluderas, medan bostadsrätshavaren stå fö insidan av den egna läenheten. Syftet med rapporten ä att kartläga ROT‐behovet hos bostadsrätsföeningar i Öebro kommun. Examensarbetet har gjorts i samarbete med NCC Construction. Underlaget till rapporten grundar sig fräst påmaterial frå personliga intervjuer och intervjuer via mejl med olika bostadsrätsföeningar men äen påmaterial frå olika böker och relevanta webbsidor. Undersöningen visade påatt de tillfråade föeningarna i dagsläet inte har nåra störe renoveringsbehov. Flera föeningar har däemot framtida behov av bl.a. stambyten och takrenoveringar av olika slag. 58 % av bostadsrätsföeningarna var äen positiva till ett eventuellt framtida samarbete med NCC. Dåresultatet av renoveringsbehovet endast grundar sig påsvar frå 12 bostadsrätsföeningar medfö detta att det finns en stor grupp vars behov inte ä undersöta. Troligtvis ser behovet störe ut ä vad som framkommit i denna rapport dådet i Öebro kommun finns ett stort antal bostäer som ä byggda under just miljonprogramsåen. / The homes that were built during the years 1950‐1975 belong to the so‐called Million homes programme (Swedish: Miljonprogrammet). During the Million homes programme 100,000 apartments were built per year for a period of ten years. Totally 1.3 million housing units in apartment buildings were built in those years. Several of the homes that were established during the Million homes programme have reached its service life and are in great need of renovations. Depending on what kind of form of ownership a building has, the responsibility for maintenance will be distributed in different ways. For houses owned by housing associations is the responsibility divided. The association represents the outer maintained there even renovations of strains are included while the owner of the apartment stands for the inside of its own apartment. The report aims to identify the ROT‐needs of housing associations in the municipality of Öebro. The work has been done in collaboration with NCC Construction. The basis for the report is based mainly on material from personal interviews and interviews via email with various housing associations, but also on material from various books and relevant Web pages. The survey found that respondents unions in the current situation do not have any major renovation needs. Several compounds have, however future needs for, inter alia, pipe replacement, and roof renovations of various types. 58% of housing cooperatives was also positive about a potential partnership with NCC. Because the result of the renovation need only is based on responses from 12 housing associations, this means that there is a large group whose needs are not examined. Most likely the need is greater than what has emerged in this report because Öebro municipality has a large number of homes that are built in the Million homes programme years.

Miljonprogrammet är namnet på det politiska projektet som pågick mellan åren 1965 och 1974 då riksdagen fattat ett beslut om att en miljon nya bostäder skulle byggas i Sverige, för att råda bot på bostadsbristen. Nu är det mer än 40 år sedan byggnaderna uppfördes och renoveringsbehovet är ett faktum, vilket gör ämnet aktuellt. Huvudsyftet med studien är att kartlägga de tre största städernas hantering av renoveringsbehovet. Huvudfrågan för studien är hur miljonprogrammets bostäder hanteras idag. Samtidigt har en rad andra frågor besvarats i studien; vilka skillnader som finns i lagarna då och nu, hur miljonprogramsområdena ser ut i de olika städerna och hur de behandlas i översiktsplanerna, vilka följder som uppstår av att husen behöver renoveras samt om det finns någon ekonomi i att renovera husen.Studien har genomförts med en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod. En kvalitativ genomgång av skrivet material med anknytning till miljonprogrammet i de tre städerna har gjorts. Därutöver har också en kvantitativ enkätundersökning skickats ut till de tre kommunerna och dess kommunala bostadsbolag.Stockholm, Göteborg och Malmö har både likheter och skillnader gällande planering och visioner. Både Stockholm och Göteborg har valt att placera sina miljonprogramsområden utanför stadskärnan medan Malmös ligger i nära anslutning till centrum. De har alla visioner i sina översiktsplaner om att skapa en mer enhetlig och sammankopplad stad genom ökad integration och bättre kommunikationer mellan stadens olika delar.Det uppstod en renoveringsvåg under 80- och 90-talet i samband med ROT-avdraget och idag pågår flera projekt kring miljonprogrammet. Fasadrenovering är vanligt i alla tre städerna och även till viss del upprustning av balkonger och fönster. Göteborg har satsat mycket på energieffektiviserande åtgärder och i Stockholm har det blivit allt vanligare med energi-besparade ingrepp såsom tilläggsisolering.Lagstiftningen i Sverige har stor betydelse vid renoveringen då det idag finns krav på bl.a. energieffektivitet men även under renoveringsvågen på 80- och 90-talet då varsamhetskravet infördes i PBL 1987. Stommen i bostäderna är bra och de är funktionellt byggda vilket gör att renovering är mer kostnadseffektivt än att riva och bygga nytt. Problemet ligger alltså inte i renoveringsbehovet, då de flesta hus behöver renoveras efter så pass många år, utan antalet hus som behöver renoveras. / The million programme is a building era that took place between the years 1965 to 1974 when a politic decision was made to build a million new residences in Sweden, to correct the housing shortage. It´s now been more than 40 years since these residences were built and the need to renovate is a necessity, which makes this programme a very current subject. The purpose of this study is to map the three largest city´s handling of the need for renovation. The main question of this study is how the buildings of the million programme is being handled today. Meanwhile a series of other questions have been answered in this study; the difference between laws now and then, how the million programme areas looks in the different cities and how they are treated in the layout plans, what the need for renovation might lead to, and if there is any profit in restoring the buildings.It is a qualitative study as it is a situation in a few cities that are being studied, but through a survey this study gets a quantitative mixture as well. A survey was dispatched to the three municipalities and their communal real estate companies.Malmo, Gothenburg and Stockholm are both similar and different regarding planning and visions. Both Gothenburg and Stockholm placed their million programmes outside of the city´s core, whilst Malmo´s was located close to the centre of the city. They all have visions in their layout plans to create a more unified and connected city through increased integration and better communication between the city areas.There was a wave of renovation in the eighties and nineties because of the ROT-deduction and many projects concerning the million programme are still ongoing to this day. Facade renovation is common in all three cities and, to a certain degree, restoration of balconies and windows. Gothenburg has invested a lot in energy efficient measures and in Stockholm it has become increasingly more common with energy saving interventions like adding increased isolation. The image of the million programme´s constructions is "concrete ghettos", but the most common houses consists of three storeys with apartment size 3 rok.The Swedish legislation are of great importance during the renovation as there now are requirements on energy efficiency amongst other things, but also during the wave of renovation in the eighties and nineties when the demand of discretion was enforced in PBL 1987. The foundation in the million programme houses is satisfactory and they are functionally built which makes a renovation more cost-efficient than it would be to tear it down and build new buildings. The problem then does not reside in the need for renovation, as most houses needs restoration after so many years, but in the sheer number of buildings that would require a renovation.