The main purpose of this degree thesis is to, through memories, describe and analyze the identification with Ålidhem, a ‘Million Homes Programme’ in Umeå, Sweden, by adolescents living there mainly during the 1990’s. This by asking how young Ålidhem residents managed the definition coming from the surrounding society of how and what an Ålidhem’er is. How mutual we are in our fellowship and how the identity of a Ålidhem’er is constructed are also questions asked. I based my materials upon nine interviews, all of the informants former and one still present residents of Ålidhem. I grew up in Ålidhem and my identity as an ålidhem’er is very strong. It fascinates me how one can connect ones identity so strong to a community, something I know other ålidhem’ers do as well, not only I. This is a reason why I wrote about this in my degree thesis and also a reason for you as a reader to be aware of the fact that I am not only the writer but also an informant. Both the residents themselves and the society defined the area as a ghetto/hood and hand in hand with this came also the definition of the ålidhem’er as a gangster, someone to be afraid of. A definition which some took to oneself, someone tried to take in and that some took distance from, but yet a definition of the ålidhem’er, a definition that was never questioned.      The identity is a process and not static. There are two ways to "test" an identity. The first is to play. All participants in the play know the identity is only something temporary. In the second way, through the game, the identity is tested against the community. If it is met with no questioning and being accepted, it is also an identity that can ‘become’ one's identity. To test different identities is nothing unusual but in the case of the ålidhem’er as "dangerous", the dangerousness is an ascribed feature that only works if both the society and I believe in it.      The fellowship among the ones who define themselves as a ålidhem’er is something that defines the core of the community. Ålidhem is not homogenous regarding neither class nor origin, but instead of creating a divided society it creates a fellowship, a fellowship which might be something in common with other Million Homes Programmes.

Efter andra världskriget ställdes Sverige inför en ekonomisk tillväxt och urbanisering vilket startade den tidsperiod som kallas rekordåren. En miljon bostäder byggdes på tio år och kritiserades tidigt för brister i miljön. Miljonprogrammet förde med sig en högre bostandard men kunde inte garantera en stimulerande utemiljö. Centrumanläggningen skulle istället förse invånarna med förnödenheter. Andersberg i Gävle är ett typiskt miljonprogramsområde som är under förnyelse. Syftet med studien är att undersöka om den pågående förnyelsen som bostadsbolaget Gavlegårdarna genomför är ett steg i rätt riktning mot en trivsam miljö eller om utemiljön är i behov av komplettering. Med hjälp av observationer och en inventering av miljön samt en enkätundersökning har det framkommit att grönytor, fler mötesplatser, upprustning och komfortabla detaljer som bänkar och grönska är vad som kan förbättras. Trots att miljonprogrammen förknippas med negativt rykte framkom det i studien att tryggheten är god i området samt att befolkningen generellt trivs. Studien visar även att de negativa egenskaper som miljonprogrammens miljö för med sig även är tillgångar. Det fortsatta arbetet i Andersberg bör succesivt förnyas med mindre komplement i utomhusmiljön, t.ex. med fler bänkar och en inbjudande gestaltning. Miljonprogrammen var en stor satsning, men det framtida arbetet måste ske succesivt med en involvering av invånarna. Inför framtida studier är ett arbete om hur invånare bättre kan involveras i planeringsprocessen ett viktigt komplement. / After the Second World War, Sweden was facing a strong economic growth and urbanization, which led to the time period of time called the record years. One million housing units were built in ten years. Shortcomings in the environments created were strongly criticized. The center facility was instead a facility that would provide residents with necessities. Today, central squares and common areas are in need of renovation to guarantee a stimulating environment. The Andersberg neighborhood in Sweden is typical for the so called Million homes programme and is currently undergoing renovation. The purpose of the study is to investigate whether the ongoing renewal created by the housing company Gavlegårdarna is a step in the right direction and if the outdoor environment in this community needs further development. An observation study of common space, environment, and a survey of residents was performed to investigate the area. The results revealed that common meeting places, such as green space, playground and the local square needs supervision and improved design. Although many of the Million homes programme have bad reputations, the results of this study indicated that perceived safety of residents is good, and overall satisfaction with the environment. Also the study indicates that the negative qualities of these areas can be assets. The Million programs was a big investment, however future environment improvements in Andersberg should take small steps such as adding more benches and improved site design. A study of citizen participation in the planning process in Andersberg would be an important follow-up to this study.

De bostäder som byggdes under åren 1950‐1975 hö till det såkallade miljonprogrammet. Under miljonprogrammet byggdes 100 000 läenhet per å under tio ås tid. Totalt byggdes 1,3 miljoner bostäer i flerbostadshus under dessa å. Flera av bostäerna som upprätades under miljonprogrammet har nåt sin tekniska livslägd och ä i stort behov av diverse renoveringar. Beroende påvad det ä fö äandeform påen byggnad såfödelas underhålsansvaret påolika sät. I hus äda av bostadsrätsföeningar ä ansvaret uppdelat. Föeningen stå fö det yttre underhålet dit äen renoveringar av stammar inkluderas, medan bostadsrätshavaren stå fö insidan av den egna läenheten. Syftet med rapporten ä att kartläga ROT‐behovet hos bostadsrätsföeningar i Öebro kommun. Examensarbetet har gjorts i samarbete med NCC Construction. Underlaget till rapporten grundar sig fräst påmaterial frå personliga intervjuer och intervjuer via mejl med olika bostadsrätsföeningar men äen påmaterial frå olika böker och relevanta webbsidor. Undersöningen visade påatt de tillfråade föeningarna i dagsläet inte har nåra störe renoveringsbehov. Flera föeningar har däemot framtida behov av bl.a. stambyten och takrenoveringar av olika slag. 58 % av bostadsrätsföeningarna var äen positiva till ett eventuellt framtida samarbete med NCC. Dåresultatet av renoveringsbehovet endast grundar sig påsvar frå 12 bostadsrätsföeningar medfö detta att det finns en stor grupp vars behov inte ä undersöta. Troligtvis ser behovet störe ut ä vad som framkommit i denna rapport dådet i Öebro kommun finns ett stort antal bostäer som ä byggda under just miljonprogramsåen. / The homes that were built during the years 1950‐1975 belong to the so‐called Million homes programme (Swedish: Miljonprogrammet). During the Million homes programme 100,000 apartments were built per year for a period of ten years. Totally 1.3 million housing units in apartment buildings were built in those years. Several of the homes that were established during the Million homes programme have reached its service life and are in great need of renovations. Depending on what kind of form of ownership a building has, the responsibility for maintenance will be distributed in different ways. For houses owned by housing associations is the responsibility divided. The association represents the outer maintained there even renovations of strains are included while the owner of the apartment stands for the inside of its own apartment. The report aims to identify the ROT‐needs of housing associations in the municipality of Öebro. The work has been done in collaboration with NCC Construction. The basis for the report is based mainly on material from personal interviews and interviews via email with various housing associations, but also on material from various books and relevant Web pages. The survey found that respondents unions in the current situation do not have any major renovation needs. Several compounds have, however future needs for, inter alia, pipe replacement, and roof renovations of various types. 58% of housing cooperatives was also positive about a potential partnership with NCC. Because the result of the renovation need only is based on responses from 12 housing associations, this means that there is a large group whose needs are not examined. Most likely the need is greater than what has emerged in this report because Öebro municipality has a large number of homes that are built in the Million homes programme years.

Klimatförändringar i världen är ett faktum och för att hejda effekterna som utsläppen av växthusgaser orsakar måste samhället agera. Byggindustrin är en stor orsak till detta och det har lett till att energikrav upprättats med mål att minska klimatpåverkan. Flerbostadshusen som byggdes 1965-74, så kallade miljonprogramhus, är många och eftersom alla föråldrats i samma takt blir deras miljöbelastning stor.   Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur fastighetsägare av miljonprogramhus kommer att agera på framtida renoveringar ur energisynpunkt. En förundersökning av relevant litteratur genomfördes för att få en ökad kunskap inom valt ämnesområde och lämpligt material till intervjuunderlaget.   Samtliga tillfrågade fastighetsägare arbetar med att energieffektivisera sitt bostadsbestånd och anser sig ha god ekonomi. Åtgärdsvalet baseras dock på huset skick och vilket avkastningskrav de arbetar efter. Fastighetsägarna ser sig uppnå målet om att minska sin energianvändning med 20 procent till år 2020 för sitt totala bostadsbestånd dock inte specifikt för deras miljonprogramhus. Detta beror på att fastighetsägarna har ett äldre bostadsbestånd som prioriteras först. För att nå visionen om en halvering av energianvändningen till år 2050 behöver majoriteten av fastighetsägarna utföra mer energieffektiviserande renoveringar. / Climate change in the world is a fact and to stop the effects that the greenhouse gas emissions causes requires the society to take action. The construction industry is a major cause of this and has led the government to establish energy requirements with the goal to reduce the carbon footprint. The large number of multi-apartment dwellings, the so called Million Homes Programme, built in 1965-74 causes severe environmental impact hence them aging at the same time.     The aim of this thesis is to, from an energy perspective, investigate how property owners of the Million Homes Programme will act on future renovations. A preliminary research of relevant literature was implemented to gain a better understanding in the chosen subject and appropriate material to perform the interviews.    All of the interviewed property owners are working on getting their houses more energy efficient and believe they have a good economy to carry through. However, the choice of action is based on the buildings condition and the required rate of return that the property owners are after. Further they are looking to achieve the goal of reducing their energy use by 20 percent by 2020 for their overall housing stock but not specifically for their Million Homes Programme. Great demands are made on the majority of the property owners to do more energy efficient renovations in order to reach the aim of a 50 percent energy use reduction by 2050.

Syftet med denna studie är att belysa hur platser och rum används i Brandkärr och vilken betydelse det får för socialt värdeskapande. Att studera sociala värden är ett sätt att utvärdera samhällets möjligheter att skapa positiva upplevelser för enskilda individer. För att få en mångfacetterad och representativ bild av Brandkärr är studien genomförd genom ett användarperspektiv. Inom stadsplanering är det alltid en utmaning hur invånarnas åsikter och röster ska göras hörda och få ta plats. En annan utmaning som möjligtvis är ännu svårare är att förändra stadsdelar och områden som redan finns efter nya behov. Miljonprogrammet är ett exempel på hur tidigare planeringsideal blivit ett hinder i samtida planeringskontext. Forskning om människors välbefinnande och upplevelser av fysiska platser börjar breda ut sig, men den är fortfarande begränsad och i behov av utveckling.  Vi använder oss av arkitektur- och platsteorier som resonerar kring relationen mellan den byggda miljön och människorna som använder den. Genom att diskutera användarnas åsikter och erfarenheter lyfter vi invånarnas bild av Brandkärr. Upplevelser, användningsmöjligheter och hur man värdesätter fysiska platser definierar marginalerna för socialt värdeskapande. Därför ämnar vi konkretisera hur den byggda miljön ser ut och används och hur det i sin tur påverkar hur sociala värden skapas.  I Brandkärr återspeglas de sociala värdena genom människorna vi möter och intervjuar. Den största källan till socialt värdeskapande i Brandkärr är gemenskapen. Miljonprogrammets funktionsuppdelade planering har genererat stora allmänna ytor att umgås på men separerar också funktioner från varandra, vilket resulterat i avsaknad av neutrala platser inomhus. Med neutrala platser menar vi rum som är tillgängliga för alla. Sociala värden kan skapas när det finns ett samspel mellan den byggda miljön och dess användare. Brandkärrs största tillgång är människorna och hur de upplever och använder Brandkärr som plats. / The aim of this thesis is to shed light on how places and spaces are used in Brandkärr and what significance they have for creating social value. Studying social values ​​is a way of evaluating society's opportunities to create positive experiences for individuals. In order to get a multifaceted and representative image of Brandkärr, the study was conducted through a user perspective. In urban planning it is always a challenge to get citizen’s voices and opinions heard. Another challenge that is possibly even more difficult is to change districts and areas that already exist according to new needs. The Million Homes Programme is an example of how previous planning ideals have become an obstacle in a contemporary planning context. Research on human well-being and experiences of physical places is beginning to spread, but it is still limited and in need of development. We have used architecture and site theories based on the relationship between the built environment and the people who use it. By discussing the users' opinions and experiences we show the insiders' experiences of Brandkärr. Citizen’s experiences, possibilities of use and how they value physical places define the margins for social value creation. Therefore, we intend to show what the built environment looks like, how it is used and in turn how it affects how social values ​​are created. In Brandkärr, the social values ​​are reflected through the people we met and interviewed. The largest source of social value creation in Brandkärr is through the community. The Million Homes Programme's separation of functions has generated large public areas to socialize on but also separates uses from each other, resulting in a lack of inclusive, accessible indoor spaces for everyone. Social values can be created when there is an interaction between the built environment and its users. Brandkärr's greatest attributes are both the people and how they experience and use Brandkärr as a place.

In recent years, the number of renovations of apartment buildings from the Swedish million homes programme has increased significantly. The renovations have resulted in major increases in standard of the apartments built half a century ago, and has thus resulted in substantial rent increases. In the past, the so called “Allbolag” prevented private property owners from charging rents above market rents, since the public property sector was rent normative. Since this law was amended in 2011, a greater interest was shown in the renovation of million programme apartment buildings since extensive renovations got more profitable than ever before. With a major rent increase as a result of the renovations it is a hot topic in the Swedish housing policy debate. Opinions differ in the debate where property owners see opportunities for increased value and profit in the properties, while the individual tenant has to deal with major rent increases, which in some cases rises up towards 80 percent. The tenants affected by the extensive renovations, and thus also the significant rent increases that follow, are affected not only economically but also on a personal and social level. People living in million programme apartments are fully aware of the consequences of a major refurbishment, and they also know that they have no power to influence the outcome or extent of the actions. This causes mental and, in some cases, physical stress on the individuals who have to live with the knowledge of that they eventually might be forced to move from their homes because of their inability to pay the rent. Your home is a hub for everything that is essential in life and it is where social networks of family, relatives and friends, work, school, health care and more are maintained, but when your home ceases to be a place where you can feel safe and secure it affects every factor in these networks. The purpose of this paper is to describe and explain how a rent-setting process after an extensive renovation of Swedish million programme homes is conducted, and to describe how the affected tenants' well-being, in terms of anxiety and insecurity, are affected by this process. To achieve the purpose, we have conducted a qualitative survey through personal interviews which covers two tenants both of whom are affected by the problem, and two individuals who, on a daily basis, work with this problem and are well versed in the subject. Results that emerged from the study is that the rent setting system in the case of extensive renovations are not adapted for today's housing market, and that it therefore poses a problem. Tenants are virtually powerless when it comes to renovations of their apartments and their choices are to either keep their home and try to cope with the new rent, or move to a cheaper area which has not yet been renovated. The entire process, starting when the tenant learns about the planned renovation, until the project is completed has been shown to cause psychological problems for the individual, no matter if he chooses to stay put or move away. The study also shows that tenants undergoing a renovation process feel insecure in their home and that they also feel anxious and worried about the future of their living situation. / På senare år har antalet renoveringar av flerbostadshus från miljonprogrammet ökat markant. Renoveringarna har medfört stora standardhöjningar i de över 50 år gamla lägenheterna, och har därmed resulterat i kraftiga hyreshöjningar. Tidigare hindrade Allbolagen privata fastighetsägare från att ta ut oskäligt stora hyresbelopp eftersom de allmännyttiga fastighetsbolagen då var hyresnormerande, men sedan denna lag ändrades år 2011 har ett större intresse för renoveringar av miljonprogrammets flerbostadshus väckts. Omfattande renoveringar är i dagsläget än mer lönsamma än tidigare, och med kraftiga hyreshöjningar som följd är det ett hett debatterat ämne i media. Åsikterna går isär i debatten där fastighetsägare ser möjligheter till ökat värde och vinst i fastigheterna, medan den enskilde individen tvingas på hyreshöjningar som i vissa fall blir så kraftiga som upp emot 80 procent. De hyresgäster som berörs av omfattande renoveringar, och därmed också de markanta hyreshöjningar som följer av dem, påverkas inte bara ekonomiskt utan även på ett personligt och socialt plan. Boende i miljonprogramslägenheter vet vad konsekvenserna av en omfattande renovering blir, och de vet också att de själva inte har någon chans att påverka resultatet eller omfattningen av den. Detta innebär en psykisk och, i vissa fall, fysisk påfrestning på individerna som tvingas leva med vetskapen om att de så småningom kan tvingas flytta ifrån sina hem på grund av oförmåga att betala hyran. Hemmet är en knytpunkt för allt som är centralt i livet och det är därifrån kontaktnätet till familj, släkt och vänner, arbete, skola, sjukvård med mera utgår, och när hemmet upphör att vara en plats där man kan känna sig trygg och säker i sin tillvaro påverkar det samtliga faktorer i detta kontaktnät. Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara hur en hyressättningsprocess efter en omfattande renovering gällande flerbostadshus från miljonprogrammet går till, samt redogöra för hur de berörda hyresgästernas välmående, sett till oro och otrygghet, påverkas av denna process. För att uppnå syftet har vi genomfört en kvalitativ undersökning vilken genomfördes med hjälp av personliga intervjuer. Undersökningen omfattar två hyresrättsinnehavare som själva är drabbade av problemet samt två personer som dagligen arbetar med detta problem och är väl insatta i ämnet. Resultat som framkommit är att hyressättningssystemet vid omfattande renoveringar inte är anpassat för dagens bostadsmarknad och att det därmed medför problem. Hyresgäster är i stort sett maktlösa när det kommer till renoveringar av deras lägenheter och deras val står mellan att bo kvar och försöka klara av den nya hyran, eller flytta till ett billigare område som ännu inte renoverats. Hela processen från det att hyresgästen får reda på renoveringen tills projektet är genomfört har visat sig medföra psykiska problem för individen oavsett vad denne väljer att göra. Studien visar på att hyresgäster som genomgår en renoveringsprocess känner sig otrygga i sin hemvist och upplever en oro över hur deras framtid kommer att se ut.

Sveriges kulturhistoriska bebyggelse bär viktiga historiska spår och har varit en starktbidragande faktor till samhällets utveckling. Dessa byggnader utgör konkretahistorieberättare som åskådliggör hur samhället har förändrats med tiden. Bevarandet avhistoriska byggnader av detta slag, är därför mycket viktigt för att dessa värden inte skallgå förlorade. Respektive kommun har i detaljplanen möjlighet att skydda bevarandevärdbebyggelse genom att skapa varsamhets- och skyddsbestämmelser för de fastigheter ochområden som anses vara värdefulla ur ett kulturhistoriskt perspektiv. De flesta av dessabyggnader tillhör dock äldre byggnadsbestånd och kräver därför regelbundet underhållsochrenoveringsarbete för att överleva och uppfylla dagens krav på såväl energieffektivitetsom intern komfort. I renoveringsfasen för denna typ av bebyggelse uppstår emellertidofta komplikationer, då byggnadernas arkitektoniska värdebärare inte får förvanskas.Östra Sätra i Gävle, är utnämnt till riksintresse och kulturhistoriskt värdefullt till grund försin tidstypiska miljonprogrammsarkitektur med trafikseparering. Fastighetsbolaget ABGavlegårdarna, som äger och förvaltar husen i Östra Sätra, har vid renoveringen av ettantal punkthus i området, erfarit merkostnader till följd av varsamhetskraven för området.Merkostnaderna uppkom till följd av att konventionella tekniska lösningar och materialvalinte kunde tillämpas vid renoveringen.Detta examensarbete syftar till att kvantifiera dessa merkostnader med målsättningen attutgöra ett underlag för AB Gavlegårdarna för fortsatt dialog med Gävle Kommun, medavseende på det fortsatta förnyelsearbetet i Östra Sätra. Arbetet avgränsas till trepunkthus, Pinnmovägen 26, Glaciärvägen 23 och Glaciärvägen 21, där merkostnaderna förbalkonger, fasadbeklädnad och fönster ligger i fokus.Resultatet visar betydande merkostnader för samtliga av de studeradebyggnadskomponenterna. Merkostnaden för balkonger, fasadbeklädnad och fönsteruppgick till 22,6%, 1,7% respektive 0,5% av den totala renoveringskostnaden förrespektive punkthus.För att minimera merkostnaderna och motsättningarna för dessa typer avrenoveringsprojekt krävs tidig dialog mellan fastighetsägare och bygglovshandläggare,med en tydlig beslutsgrund i en antikvarisk förundersökning. / The Swedish stock of heritage buildings carries important historical trails and has been amajor contributing factor to the development of society. These buildings constitutespecific storytellers that illustrate how society has developed over time. The preservationof heritage buildings of this kind is therefore very important in order to assure that thesevalues are not lost over time. Each township has an opportunity to preserve thesebuildings by creating regulations in the zoning-plan with respect to cultural values.Buildings like these often belong to older building stocks and require regular maintenanceand renovation work in order to survive and meet today's demands regarding energyefficiency and internal comfort. In the renovation phase of this type of buildings,complications often occur due to the prohibition to vitiate historical buildingsarchitectural values.The east part of Sätra, in Gävle, is declared to be a historically valuable district of nationalinterest due to its million-program architecture with traffic separation. The district isowned by the property management company AB Gavlegårdarna who has experiencedlarge additional costs during the renovation phase of some tower blocks in the area, due tothe regulations of cultural values. These additional costs occur due to the fact thatconventional construction techniques and materials could not be used during therenovation.This thesis aims to quantify these additional costs with the goal to provide a basis for ABGavlegårdarna for a continued dialogue with the municipality of Gävle, with respect to theongoing renewal of Eastern Sätra. The thesis is confined to three tower blocks,Pinnmovägen 26 Glaciärvägen 23 and Glaciärvägen 21 where the additional cost ofbalconies, building plaster and windows are in focus.The results show significant additional costs for all of the studied building components.The additional cost for balconies, building plaster and windows amounted to 22,6%, 1,7%and 0,5% of the total renovation cost for each of the tower blocks.Minimizing the additional costs and contradictions of these types of renovation projectsrequire early dialogue between the property owners and the building permitadministrators with basis in a properly executed antiquarian investigation.

Renovation of the existing buildings in Sweden represents a great potential to achieve the energy efficiency and carbon emission targets set by the European Union and the Swedish government. The Energy Performance Contracting (EPC) is regarded as an efficient way to manage and to outsource the risks of energy efficiency (EE) measures. The thesis aims to identify the theoretical framework of EPC in the Swedish scenario and, through a real case, develop a model that relates EE measures and its results considering the capital investment versus running costs of renovation projects. The work is based on the incorporation with the Morastrand AB. The research expects to assess EPC processes and measures as in Energy Service Companies (ESCO) and consequently help in the decision making and the management of the projects. The thesis is composed of two parts. The first part identifies the theoretical framework of energy contract models focusing on the EPC, while a case study with Morastrand AB is subsequently presented. It is suggested one approach for the preliminary comparison of different renovation measures in EE projects, corresponding to the first step of the planning phase of an EPC. General recommendations and sensitive factors were identified and can assist Morastrand AB to effectively implement EE projects in the future. For orienting investments, the Lifecycle Cost Analysis (LCCA) is a method to study solutions under economic aspects and further it can be extended to the complete Lifecycle Assessment of the upcoming projects. The theoretical framework of the EPC is composed by identifying the projects, performing the technical analysis, determinizing the potential in energy savings, deepening the analysis with auditions, tendering the project, designing and executing the project, commissioning, operating and supporting the systems with constant monitoring and maintenance. The biggest challenge for the EPC in Sweden is the relation between the ESCOs and their clients. The figure of the facilitator could improve the results and balance the knowledge gap between the parts. The actors of these projects are the ESCO, the client, the facilitator and the financing part. In Sweden, very frequently the client finances the operation. There are a few models of contracting, and the most popular are guaranteed savings and shared savings. The thesis performed the LCCA of three options for window replacement in a building at the end of its lifespan. The results show that the trends in prices and interest rates are sensitive factors. In this case, the projects with higher initial investments were more profitable. Those solutions can shield the company against energy prices escalates and contribute to the green policies.

Miljonprogramsområden karaktäriseras i många fall av en enformig bebyggelse, storabostadsgårdar, trafikseparering och mycket grönska. Dessa områden är i behov avupprustning, både invändigt men även i den offentliga miljön. Idag råder ett stadsmässigtideal inom stadsplanering. Det innebär att man vill eftersträva innerstadens kvaliteter ochstruktur med tät bebyggelse, levande bottenvåningar och urbana stråk. Ett argument fördetta är att det är hållbart, och därmed även socialt hållbart. Social hållbarhet är ett begrepp som saknar en entydig definition och måste därför anpassastill varje enskild situation. Inom stadsplanering är det därför svårt att hitta en modell försocialt hållbar stadsutveckling som går att applicera på stadens alla delar. En faktor i socialhållbar stadsutveckling är en trivsam utemiljö. Syftet med studien är att undersökamiljonprogrammets utemiljöer utifrån ett socialt hållbart perspektiv, både på lokal och på enstorskalig nivå. Arbetet undersöker även huruvida en stadsmässighet är lämpligt attapplicera på storskaliga miljonprogramsområden eller inte. Genom att göra en litteraturstudie om social hållbarhet och offentliga rum definieras ensocialt hållbar utemiljö. Vidare görs en fallstudie på Husbys utemiljöer, där analysen baseraspå ovan nämnda teori för att ta reda på vilken roll fysisk utformning har inom socialhållbarhet. Vidare diskuteras potentiella konsekvenser av Stockholms stads fokus på attskapa en stadsmässighet i Husby. Analysen visar att en socialt hållbar utemiljö möjliggör för en tillgänglig miljö, trygg miljöoch en miljö som skapar förutsättningar för utförande av aktiviteter. Detta betyder attstadsplanering kan med hjälp av sina verktyg skapa förutsättningar för att en miljö skakunna bli socialt hållbar, men huruvida den är social hållbar är upp till fler samhällsorgan änenbart stadsplanerare. Socialt hållbar stadsutveckling ur ett större perspektiv ställer ävenkrav på goda samband mellan stadens olika delar för ökad integration och gemenskap.Analysen pekar även på att stadsmässighet troligtvis inte är det enda sättet att skapa ensocialt hållbar stad. Istället kan en anpassning till varje områdes unika förutsättningar varamer lämpligt, där området kan kompletteras med kvaliteter som skulle förbättraboendemiljön för områdets invånare. Arbetets slutsats kan vara användbart för attproblematisera hur miljonprogramsområden ska hanteras i framtidens stadsutveckling. / The Million House Programme areas are characterized in many cases by a uniformsettlement, large housing estates, traffic separation and lots of greenery. These areas are inneed of renovations, both internally but also in the public environment. Today, an urbanideal prevails in urban planning. This means that one wants to strive for the qualities andstructure of the inner city with dense buildings, living ground floors and urban streets. Oneargument for this is that it is sustainable, and thus also socially sustainable. Social sustainability is a concept that lacks a clear definition and therefore must be adaptedto each individual situation. In urban planning, it is therefore difficult to find a model forsocially sustainable urban development that can be applied to all parts of a city. A factor insocially sustainable urban development is a congenial outdoor environment. The purpose ofthe study is to investigate the Million Homes Programme's outdoor environments from asocially sustainable perspective, both on a local and on a large-scale level. The work alsoexamines whether an urban approach is suitable to apply to large-scale Million HomesProgramme areas or not. By conducting a literature study on social sustainability and public spaces, a sociallysustainable outdoor environment is defined. Furthermore, a case study is made of Husby'soutdoor environments, where the analysis is based on the theory mentioned above to findout what role physical design of public spaces plays in social sustainability. Additionally, adiscussion is held about potential consequences of the City of Stockholm's focus on creatingan urban environment in Husby. The analysis shows that a socially sustainable outdoor environment is accessible, safe and anenvironment that enables the execution of activities. This means that urban planning can beused as a tool to create conditions for an environment to be socially sustainable, but it alsodemands that other sectors in the society are engaged in the work in order for it to besuccessful. Socially sustainable urban development from a larger perspective also requiresinterconnections between different parts of the city for increased integration andcommunity. The analysis also points out that urbanism is not the only way to create a sociallysustainable city. Instead, an adaptation to each area's unique conditions may be moreappropriate, where the area can be supplemented with qualities the area lacks and thatwould improve the living environment for the area's residents. The work's conclusion can beuseful for problematizing how Million Homes Programme areas should be handled in futureurban development.

Sammanfattning Titel: Hyresgästens möjlighet till boende vid en omfattande renovering.Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomi – inriktning: hur bostadsbolags värderar hyresgästers möjlighet till boende efter en omfattande renovering, 15 HP.Problembeskrivning: I samband med omfattande renovering av en bostadsfastighet tenderar nivån på hyresgästutflytt öka. Nivån är som högst i socioekonomiskt utsatta områden, vilket härleds till att de är mer exponerade mot en hyreshöjning. Alla omfattande renoveringar leder inte till någon större hyreshöjning men bostadsbolag har stora möjligheter att öka hyran markant. En kraftig hyreshöjning är ekonomiskt fördelaktigt för fastighetsägaren men de som tvingas flytta på grund av oförmågan att betala hyran hamnar i kläm.Forskningsfråga: Hur arbetar bostadsbolag för hyresgästens möjlighet till bostad vid en omfattande renovering?Syfte: Studien syftar till att analysera hur bostadsbolag tar socialt ansvar och värderar hyresgästens möjlighet till boende i samband med en omfattande renovering och medförande hyreshöjning. Genom att analysera genomförda renoveringar vill vi kartlägga hur bostadsbolag tar socialt ansvar för hyresgästens boendemöjligheter vid en renovering. Studien ska bidra till en förståelse för hur bostadsbolag balanserar det sociala ansvarstagandet med sitt affärsmässiga intresse.Metod: Studien har genomförts med en abduktiv forskningsansats. Vetenskapliga artiklar på det valda forskningsområdet har lagt grunden för den forskningslucka som undersökts. Det är utifrån denna forskningslucka som problemformuleringen och forskningsfrågan skapats. Det empiriska materialet har samlats in genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med sex respondenter på sex olika bostadsbolag. Studien är utformad som en retrospektiv fallstudie där de valda bostadsbolagen äger miljonprogramsfastigheter som i relativ närtid genomgått omfattande renovering.Slutsats: De undersökta bostadsbolagen strävar åt att arbeta socialt och försöker upprätthålla en bild av företaget som socialt ansvarstagande. Studien påvisar att socialt ansvarstagande åtgärder som genomförs ibland har en ekonomisk agenda bakom. Trots det tyder studien på att bostadsbolagen generellt värnar om hyresgästens möjlighet till bostad genom att:- Endast utföra de renoveringar som anses nödvändiga och avstå från de standardhöjande åtgärder som inte efterfrågas.- Låta hyresgästen välja bland olika renoveringspaket, vilket ger dem möjlighet att påverka omfattningen på renoveringen i den utsträckning som de kan betala hyran.- Erbjuda ett alternativt boende som hyresgästen kan välja att flytta permanent till vid större renoveringar som ska göras i lägenheten. / Abstract Title: The tenant's opportunity for accommodation in the event of an extensive renovation.Subject: Bachelor's thesis in business administration – specialization: how housing companies value tenants' opportunity for housing after an extensive renovation, 15 HP.Problem statement: Associated with extensive renovation of a residential property, the level of tenant relocation tends to increase. The level of relocation is highest in socio-economically vulnerable areas, which is due to the fact that they are more exposed to a rent increase. Not all extensive renovations lead to a major rent increase, but housing companies have great opportunities to increase the rent significantly. A sharp rent increase is economically advantageous for the property owner, but those who are forced to move due to the inability to pay the rent are the ones ends up suffering.Question at issue: How do housing companies work for the tenant's opportunity for housing in the event of an extensive renovation?Purpose: The study aims to analyze how housing companies take social responsibility and evaluate the tenant's opportunity for housing in connection with an extensive renovation and the rent increase it result in. By analyzing implemented renovations, we want to map how housing companies take social responsibility for the tenant's housing opportunities during a renovation. The study will contribute to an understanding of how housing companies balance social responsibility with their business interest.Method: The study was conducted with an abductive research approach. Peer reviewed articles in the chosen research area have established the research gap that has been investigated. It is on the basis of this research gap that the problem formulation and research question has been created. The empirical material has been collected through a qualitative method with semi-structured interviews with six respondents at six different housing companies. The study is designed as a retrospective case study in which the selected housing companies own million-program properties that have undergone extensive renovation in the relative proximity.Conclusion: The surveyed housing companies strive to perform socially sustainable and try to maintain an image of the company as socially responsible. The study shows that social responsibility actions that are implemented, sometimes have an economic agenda behind them. The study indicates that housing companies generally take responsibility for the tenant's ability for housing by:- Only execute necessary renovations and not implement standard-raising measures that aren’t demanded- Let the tenant choose from different renovation alternatives, which gives them the opportunity to affect the scope of the renovation to the extent that they can pay the rent.- Offer an alternative accommodation that the tenant can choose to move to permanently in the case of major renovations to be done in the apartment.