No description available.

I Täbys nya skogsvårdsplanen som lanserades 2021 finns det beskrivningar hur skogen ska skötas för att värna om höga natur- och rekreationsvärden samt främja ett rörligt friluftsliv. Det är viktigt att ständigt fånga upp kommuninvånarnas åsikter då samhället utvecklas och förändas och för att kunna anpassa skötselinsatserna efter det.Denna studie undersökte vilka natur- och rekreationsvärden som Täbys invånare främst uppskattar. 140 personer deltog i enkätundersökning där 60 % svarade att de hade 5-15 minuters gångavstånd till det tätortsnära skogsområdet. 54 personer besökte ett skogsområde någon gång i veckan ochbesöket varade i genomsnitt en timme. De flesta besök sker ensamma och i det tätortsnära skogsområdet ägnar sig besökarna främst åt att promenera. Stolpaskogen var det mest välbesökta skogsområdet som är beläget centralt i Täby med flertalet angränsande stadsdelar. Naturskog var den mest uppskattade skogstypen och motionsspår var det mest uppskattade rekreationsvärdet

The Swedish forest policies have earlier mainly been focused on two goals: production and environment. The production goal aims to benefit the economical gains from forestry while the environmental goal primarily aims to shield the ecological values of the forest. With the introduction of the Swedish environmental code and the environmental objectives it was made clear that the overall objective for Swedish community development, including the forestry sector, is sustainable development. Sustainable development includes supporting economic, ecologic as well as social values of which the latter seems to have been forgotten in the forestry sector. This was recently brought to attention to the sector and the debate how to handle the social values is now ongoing. The legislator has not been unaware of the social values since they have since long been at least somewhat included in the preliminary works. With the impending introduction of a Swedish national forest programme the platform to integrate the social values of the forest into Swedish forestry seems to appear. Also reviewing the legal structure concerning forest is necessary, among other things the forestry act should be repealed and the environmentally concerned codes should be in the environmental act. Codes regarding the forest sector should be in a separate act.

Den fysiska planeringen beskrivs som en viktig beståndsdel för att skapa social hållbarhet. Det finns däremot flertalet hinder som begränsar implementeringen av social hållbarhet i planeringen. Social hållbarhet är ett relativt outforskat begrepp som till skillnad från den ekonomiska och den ekologiska dimensionen av hållbarhet fått mindre uppmärksamhet. Begreppet är subjektivt i sin karaktär, vilket gör att när det vägs mot andra intressen ges de sociala värdena inte lika stor tyngd i planeringen. Det organisatoriska systemet och sektoriseringen medför stuprörstänk och förhindrar helhetslösningar som är viktigt för att uppnå en social hållbar planering. Maktfrågan är även en central del då de aktörer som deltar i processen har stort utrymme att besluta hur begreppet ska implementeras. För att kunna implementera det sociala hållbarhetsbegreppet och ge de sociala värdena större tyngd i planeringen finns därför ett behov av att arbeta mer systematiskt med social hållbarhet. Det finns inom svensk planering ingen standard för att implementera och tillämpa det sociala hållbarhetsbegreppet i planeringen. Studien syftar därtill att studera hur social hållbarhet kan implementeras i planeringen med olika verktyg. Studien har genomförts som en fallstudie där tillämpningen av social hållbarhet genom tre olika utformningar av verktyg utgör fallet. De tre olika utformningar av verktyg som studerats är Göteborgs Stads sociala konsekvensanalys, Spacescapes sociala konsekvensanalys och Södertörnsmodellen. Dessa valdes med anledning av att de använder olika tillämpningssätt för att implementera social hållbarhet i planeringen. Empirin har samlats in genom intervjuer med aktörer som antingen varit med och utformat verktyget eller tillämpar verktyget i praktiken, och genom dokumentstudie av respektive verktygs beskrivning av dess uppbyggnad. Empirin analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Det teoretiska ramverket utgår ifrån tre teman: verktygets innehåll, verktygets utformning och verktygets tillämpning, och har legat till grund för att analysera det empiriska materialet. Studien visar på att det finns flera tillvägagångssätt för att implementera social hållbarhet i planeringen och att det inte bara finns ett rätt svar på hur sociala värden ska implementeras i planeringen. De olika utformningarna av verktygen skiljer sig framför allt åt när det kommer till konkretisering av ramverk kring social hållbarhet. De skiljer sig även åt om fokuset ligger på att analysera sociala värden genom kunskap ifrån kvalitativ eller kvantitativ data. Verktygen ser även olika på när det kommer till vilka aktörer som ska involveras och hur stor tilltro som ska läggas på medborgardeltagande.

Uppsatsens syfte är att närmare undersöka varför företag flyttar från Kista Science City som under många år haft nationell och internationell stjärnstatus. Det kommer genomföras med en kvalitativ intervjumetod av olika aktörer med anknytning till Kista samt en mindre innehållsanalys av nyhetsartiklar som rapporterat om utflyttningen. Vidare studeras traditionell klusterteori mot teori om implementerandet av sociala värden inom kluster. Därefter studeras teori om klusters livscykel men anförande om att eventuellt skapa djupare förståelse för hur Kista Science City strategiskt ska utvecklas. Återkommande teman som diskuterats med samtliga informanter är, upplevd otrygghet, Kistas image, Kista efter arbetstid och hur informanterna förhåller sig till Kista som ett renodlat tech- kluster. Denna uppsats kan i nuläget inte konstatera varken varför Kista tappat status eller hur de strategiskt ska gå till väga. Uppsatsen är ett första anförande till att, i största möjliga mån, skapa grundlig förståelse för Kistas historiska utveckling och nuvarande situation. Vidare forskning är nödvändig för att konkret konstatera hur lukrativ attraktivitet förflyttas mellan verksamhetskluster samt hur industrikluster i geografisk närhet till socioekonomiskt svaga områden korrelerar.

En ökad urbanisering medför en större betydelse av tätortsnära skogar. Sociala värden i tätortsnära skogar påverkas av flera olika faktorer, däribland den individuella upplevelsen. Syftet med studien var att undersöka hur sociala värden upplevdes av besökare och vilka sociala värden som hade utvecklingspotential vid det tätortsnära skogsområdet Djurängen i Kalmar kommun. En webbaserad enkätstudie genomfördes som behandlade besökares upplevelser, åsikter och tankar om sociala värden vid Djurängen där 76 respondenter deltog. De viktigaste slutsatserna var att sociala värden upplevdes olika och att de sociala värden som hade utvecklingspotential var belysningen på de belysta promenadslingorna samt kartor och markeringar på stigar och leder. Sociala värden som kunde indikera på utvecklingspotential var uppehållsplatser, kulturarv och pedagogiska värden. Studien visade en komplex balans mellan respondenternas upplevelse av sociala värden.

Detta arbete handlar om social hållbarhet och hur det appliceras i fysisk planering. Social hållbarhet är en av de främsta aspekterna inom fysisk planering. Problemet uppstår när begreppet ska definieras. Det finns ingen enig tolkning om vad social hållbarhet faktiskt innebär. Forskare argumenterar för dess för- och nackdelar, och vilka dimensioner det omfattar. Vilket innebär att flera olika fysiska miljöer beskrivs som ”hållbara”.  Brundtlands reportage från år 1987 definierade hållbarhet som ett sätt att planera på som förbättrar dagens problem och motverkar framtida. Den här tolkningen av social hållbarhet har gett upphov till en rad olika dimensioner, vilket kan tolkas utifrån fyra sociala värden: rättvisa, social sammanhållning, välbefinnande & livskvalité och livsmiljön. Men även dessa fyra sociala värden har en rad olika tolkningar. Rättvisa omfattar flera dimensioner som till exempel, rättvis fördelning av resurser, eller rättvisa förutsättningar. Social sammanhållning omfattar den upplevda gemenskapen och tilliten människor känner till varandra, och hur mycket människor interagerar med varandra. Välbefinnande & livskvalité är en subjektiv känsla människor känner i relation till psykisk och fysisk hälsa. Livsmiljön är den fysiska miljön som människor bor och vistas i. Dessa fyra begrepp används som centrala begrepp i det teoretiska ramverket, och används för att undersöka hur Göteborg, Malmö och Uppsala förhåller sig till dessa begrepp. Resultatet visar att fysisk planering skapar förutsättningar för rättvisa, social sammanhållning, välbefinnande & livskvalité och livsmiljön, men det är ingenting fysisk planering kan garantera. Kommunerna har liknande uppfattningar om vad social hållbarhet är och förhålles sig till Agenda 2030 mål för hållbar utveckling. Kommunerna eftersträvar liknande mål, såsom delaktighet, tillgänglighet, demokrati, jämlikhet och hälsa. Men skiljer sig i strategier och hur kommunerna förhåller sig till social hållbarhet. Skillnaderna i hur kommunerna förhåller sig till social hållbarhet påverkas av några huvudaspekter, nämligen geografiskt läge, stadskaraktär, invånares förutsättningar, kultur, befolkning och resurser.

Hållbarhetsaspekten och framför allt den sociala dimensionen har börjat uppmärksammas mer i planeringen. Analysverktyg och modeller såsom social konsekvensanalys (SKA) har under senare tid blivit vanligare för att hantera de sociala värdena i planarbetet. Det finns ingen nationell standard för hur ett sådant verktyg ska se ut eller användas, vilket har resulterat i flera olika analysmodeller som skiljer sig åt. En gemensam nämnare i modellerna är att de till hög grad innebär en viss mätbarhet för att jämföra och bedöma konsekvenser av planförslaget. Det finns viss problematik i att använda ett verktyg, som SKA, i och med att de sociala frågor är kontextberoende och svåra att sätta mått på, därför undersöks i uppsatsen hur sociala värden ter sig i en planering där mätbarhet blivit norm.  Uppsatsen studerar fenomenet genom fyra fallstudier som består av två detaljplaner respektive två planprogram, för att undersöka SKA utifrån olika skalnivåer. Även två modeller av SKA studeras, en mer kvantitativ i sin karaktär och en mer kvalitativ. Vad för mått används för att mäta de sociala värdena och vilken effekt får SKA på planeringsunderlaget? Går det att urskilja ifall användandet av nya modeller och verktyg för den sociala dimensionen i stadsplanering kan påvisa ett paradigmskifte i stort?  Utifrån undersökningen dras slutsatsen att ett skifte kan urskiljas i hur de sociala frågorna hanteras i planeringen, men ett större skifte i planeringsprocessen går inte att se. Den sociala dimensionen får större utrymme i diskussionen men tvingas in i de ramar och modeller som planeringen redan utgör.

Syftet med denna studie är att belysa hur platser och rum används i Brandkärr och vilken betydelse det får för socialt värdeskapande. Att studera sociala värden är ett sätt att utvärdera samhällets möjligheter att skapa positiva upplevelser för enskilda individer. För att få en mångfacetterad och representativ bild av Brandkärr är studien genomförd genom ett användarperspektiv. Inom stadsplanering är det alltid en utmaning hur invånarnas åsikter och röster ska göras hörda och få ta plats. En annan utmaning som möjligtvis är ännu svårare är att förändra stadsdelar och områden som redan finns efter nya behov. Miljonprogrammet är ett exempel på hur tidigare planeringsideal blivit ett hinder i samtida planeringskontext. Forskning om människors välbefinnande och upplevelser av fysiska platser börjar breda ut sig, men den är fortfarande begränsad och i behov av utveckling.  Vi använder oss av arkitektur- och platsteorier som resonerar kring relationen mellan den byggda miljön och människorna som använder den. Genom att diskutera användarnas åsikter och erfarenheter lyfter vi invånarnas bild av Brandkärr. Upplevelser, användningsmöjligheter och hur man värdesätter fysiska platser definierar marginalerna för socialt värdeskapande. Därför ämnar vi konkretisera hur den byggda miljön ser ut och används och hur det i sin tur påverkar hur sociala värden skapas.  I Brandkärr återspeglas de sociala värdena genom människorna vi möter och intervjuar. Den största källan till socialt värdeskapande i Brandkärr är gemenskapen. Miljonprogrammets funktionsuppdelade planering har genererat stora allmänna ytor att umgås på men separerar också funktioner från varandra, vilket resulterat i avsaknad av neutrala platser inomhus. Med neutrala platser menar vi rum som är tillgängliga för alla. Sociala värden kan skapas när det finns ett samspel mellan den byggda miljön och dess användare. Brandkärrs största tillgång är människorna och hur de upplever och använder Brandkärr som plats. / The aim of this thesis is to shed light on how places and spaces are used in Brandkärr and what significance they have for creating social value. Studying social values ​​is a way of evaluating society's opportunities to create positive experiences for individuals. In order to get a multifaceted and representative image of Brandkärr, the study was conducted through a user perspective. In urban planning it is always a challenge to get citizen’s voices and opinions heard. Another challenge that is possibly even more difficult is to change districts and areas that already exist according to new needs. The Million Homes Programme is an example of how previous planning ideals have become an obstacle in a contemporary planning context. Research on human well-being and experiences of physical places is beginning to spread, but it is still limited and in need of development. We have used architecture and site theories based on the relationship between the built environment and the people who use it. By discussing the users' opinions and experiences we show the insiders' experiences of Brandkärr. Citizen’s experiences, possibilities of use and how they value physical places define the margins for social value creation. Therefore, we intend to show what the built environment looks like, how it is used and in turn how it affects how social values ​​are created. In Brandkärr, the social values ​​are reflected through the people we met and interviewed. The largest source of social value creation in Brandkärr is through the community. The Million Homes Programme's separation of functions has generated large public areas to socialize on but also separates uses from each other, resulting in a lack of inclusive, accessible indoor spaces for everyone. Social values can be created when there is an interaction between the built environment and its users. Brandkärr's greatest attributes are both the people and how they experience and use Brandkärr as a place.

Synen på skogens värden har förändrats från att mestadels beröra de konkretavaror som skogen bidrar med till att innefatta mer abstrakta värden. Skogarna blirviktigare ur fler aspekter och förvaltningen av den försvåras genom att den kanses om en privat, kollektiv och gemensam resurs. Syftet var att beskriva denskogliga förvaltarens roll i att samordna olika intressenters önskemål vidskogsvårdsåtgärder i tätortsnära skog. Fem skogsförvaltare från fyra slumpmässigtutvalda organisationer i Skåne intervjuades. För att öka eller bibehålla rekreationsvärden bör skötseln inrikta sig på att göraskogen tillgänglig, öppen och ljus samt att skapa variation. Inför åtgärdenanvändes deltagande planering i form av informationsblad som sattes upp kringavverkningsplatsen. Detta bidrog förmodligen till att få konflikter ellermotsättningar förekom i tätortsnära skogar. Brukandet bör ske med ett annat fokusän vid konventionellt skogsbruk för att gynna de sociala värdena och enförebyggande dialog bör hållas med intressenterna.