Around the 1950s an explosive population growth started in the Third World. Parallel with the population growth a global network grew up advocating population control and limited population growth. Sweden had a unique place in that network through a pioneering role promoting the issue in the UN organization. During the 20th century Sweden was a pioneer country in terms of initiatives for population control. Ceylon family planing pilot project was something new in a time when other donors considered family planning be too controversial area for bilateral aid projects. The aim of this thesis is to answer ”What is the affinity between the ideological principles behind the Swedish welfare policy and the Swedish initiatives to population control?" and "Does Sweden express a unique overpopulation discourse influenced by the ideological principles behind the Swedish welfare policy?"In the thesis I examine whether it is an affinity between the Swedish welfare ideology and the Swedish initiative to population control. I do this partly by examining how Alva Myrdal – one of the ideological architects behind the swedish welfare state – implemented ideological principles in an international political context and partly how the welfare state's ideological principles took expression in the swedish family planing aid. I also investegating whether it is possible to interpret an overpopulation discourse shaped by the experiences of Swedish welfare policy and what in that case characterizes it. By using  the concept ”governmentality” I distinguishes different key actors in the swedish family planing organisation and thereby I problematize the concept overpopulation discourse. The thesis demonstrates fragmented perceptions within the swedish family planing organisation where a prophylactic line inspired by the welfare ideologies end up getting preference based on its benefits to get political legitimacy. The prophylactic line promoted to change peoples preferences towards population control instead of using coercion which has ideological affinity with the Swedish welfare policy. One of my conclusions is that local circumstances in South Asia like high rate of illiteracy and ” widespread apathy” (not my expression) among the locals made key actors in the family planing aid sceptical towards the efficency of using profylactic policies in the third world. That partly explains the swedish family planing aid shift towards suporting more coercive methods during the 1960s.Keywords: Alva Myrdal, Ceylonproject, Welfare ideology, Population control, govermentality, overpopulation discourse, 20th century.

I min uppsats så har jag valt att studera den ideologi som ledde fram till skapandet av det svenska samhällets särart. Detta ämne har nu för tiden utvecklats till att i huvudsak vara historia, eftersom dess ursprung nu ligger så långt tillbaka i tiden. Mitt val av detta ämne beror huvudsakligen på att jag önskar öka förståelsen för hur välfärden och folkhemsidealet kom att utmärka Sverige. För att uppnå detta har jag främst studerat socialdemokratin, då den som det framgår i bakgrund och appendix var den drivande faktorn i denna utveckling. Jag har dock i den mån det påverkat det socialdemokratiska beslutsfattandet redovisat även andra faktorer. Därtill har jag valt att bege mig tillbaka till den tid då de första idéerna som skulle resultera i det socialdemokratiskt dominerade Sverige växte fram. Jag önskar nämligen också uppvisa hur socialdemokratins ideologi påverkades och förändrades under händelsernas inflytande för att därmed ge en mer heltäckande bild. Jag finner det även nödvändigt att beskriva den utveckling som ledde socialdemokratin fram till folkhemstanken för att ge en uppfattning om dess natur då dessa ideal började växa inom den. Naturligtvis så har jag bara kunnat täcka de mest basala delarna av ideologi och händelser, men jag har strävat efter att i den mån det är möjligt få med de viktigare tankegångarna. Mitt val av slutpunkt har bestämts delvis av det begränsade utrymmet i en studentuppsats, men också av övertygelsen att den värld som socialdemokratin samverkade med efter andra världskrigets slut hade förändrats fundamentalt. Mitt syfte med uppsatsen är att visa och analysera vad socialdemokrati betydde under tiden mellan 1928 och 1939 genom att analysera några av den tidens betydelsefulla socialdemokratiska tänkares uttalanden och skrifter. Min ambition är att i denna ideologianalys därmed kunna finna både deras gemensamma tankegångar och skillnaderna. Därtill har jag också för avsikt att undersöka de argument som socialdemokraterna använde sig av och därigenom få en uppfattning om vad de motsatte sig och varför. Min huvudfrågeställning är: Hur såg den socialdemokratiska ideologin ut under tiden mellan 1928 och 1939 tolkad genom olika socialdemokratiska röster? För att besvara den har jag valt att använda mig av följande frågor: Vad förespråkade socialdemokraterna? På vilka grunder kritiserade socialdemokraterna sina motståndare? Hur motiverade de det? I vilka sammanhang uttalade de sig? Kan skillnaden hänföras till personliga skillnader? Skälet till valet av dessa frågor är att jag finner att de i stort sett täcker den socialdemokratiska ideologin samtidigt som de bidrar till att placera den i sitt tidssammanhang.

This thesis provides the first rigorous history of the concept of midlife crisis. It highlights the close connections between understandings of the life course and social change. It reverses accounts of popularization by showing how an idea moved from the public sphere into academia. Above all, it uncovers the feminist origins of the concept and places this in a historically little-studied tradition of writing about middle age that rejected the gendered "double standard of aging." Constructions of middle age and life-planning were not always oppressive, but often used for feminist purposes. The idea of midlife crisis became popular in the United States with journalist Gail Sheehy's Passages (1976), a critique of Erik Erikson's male-centered model of ego development and psychoanalytic constructions of gender and identity more generally. Drawing on mid-century notions of middle life as the time of a woman's entry into the public sphere, Sheehy's midlife crisis defined the onset of middle age, for men and women, as the end of traditional gender roles. As dual-earner families replaced the male breadwinner model, Passages circulated widely, read by women and men of different generations, including social scientists. Three psychoanalytic experts-Daniel Levinson, George Vaillant, and Roger Gould-rebutted Sheehy by putting forward a male-only concept of midlife as the end of a man's family obligations; they banned women from reimagining their lives. Though this became the dominant meaning of midlife crisis, it was not universally accepted. Feminist scholars, most famously the psychologist and ethicist Carol Gilligan, drew on women's experiences to challenge the midlife crisis, turning it into a sign of emotional instability, immaturity, and egotism. Resonating with widespread understandings of mental health and social responsibility, and confirmed by large-scale surveys in the late 1990s, this relegated the midlife crisis to a chauvinist cliché. It has remained a contested concept for negotiating the balances between work and life, production and reproduction into the present day.