I min uppsats så har jag valt att studera den ideologi som ledde fram till skapandet av det svenska samhällets särart. Detta ämne har nu för tiden utvecklats till att i huvudsak vara historia, eftersom dess ursprung nu ligger så långt tillbaka i tiden. Mitt val av detta ämne beror huvudsakligen på att jag önskar öka förståelsen för hur välfärden och folkhemsidealet kom att utmärka Sverige. För att uppnå detta har jag främst studerat socialdemokratin, då den som det framgår i bakgrund och appendix var den drivande faktorn i denna utveckling. Jag har dock i den mån det påverkat det socialdemokratiska beslutsfattandet redovisat även andra faktorer. Därtill har jag valt att bege mig tillbaka till den tid då de första idéerna som skulle resultera i det socialdemokratiskt dominerade Sverige växte fram. Jag önskar nämligen också uppvisa hur socialdemokratins ideologi påverkades och förändrades under händelsernas inflytande för att därmed ge en mer heltäckande bild. Jag finner det även nödvändigt att beskriva den utveckling som ledde socialdemokratin fram till folkhemstanken för att ge en uppfattning om dess natur då dessa ideal började växa inom den. Naturligtvis så har jag bara kunnat täcka de mest basala delarna av ideologi och händelser, men jag har strävat efter att i den mån det är möjligt få med de viktigare tankegångarna. Mitt val av slutpunkt har bestämts delvis av det begränsade utrymmet i en studentuppsats, men också av övertygelsen att den värld som socialdemokratin samverkade med efter andra världskrigets slut hade förändrats fundamentalt. Mitt syfte med uppsatsen är att visa och analysera vad socialdemokrati betydde under tiden mellan 1928 och 1939 genom att analysera några av den tidens betydelsefulla socialdemokratiska tänkares uttalanden och skrifter. Min ambition är att i denna ideologianalys därmed kunna finna både deras gemensamma tankegångar och skillnaderna. Därtill har jag också för avsikt att undersöka de argument som socialdemokraterna använde sig av och därigenom få en uppfattning om vad de motsatte sig och varför. Min huvudfrågeställning är: Hur såg den socialdemokratiska ideologin ut under tiden mellan 1928 och 1939 tolkad genom olika socialdemokratiska röster? För att besvara den har jag valt att använda mig av följande frågor: Vad förespråkade socialdemokraterna? På vilka grunder kritiserade socialdemokraterna sina motståndare? Hur motiverade de det? I vilka sammanhang uttalade de sig? Kan skillnaden hänföras till personliga skillnader? Skälet till valet av dessa frågor är att jag finner att de i stort sett täcker den socialdemokratiska ideologin samtidigt som de bidrar till att placera den i sitt tidssammanhang.

MultipliCities: The Infrastructure of African American Literature, 1899-1996 explores intersections between black fiction and canonical sociology through two extended case studies focusing on the authors Richard Wright and Paul Beatty. The formation of disciplinary sociology in the early twentieth century had a profound influence on the production and reception of African American literature. Sociologists at the University of Chicago were among the first to teach black fiction and poetry in the academy, and institutionalized a social scientific framework for comprehending black culture. This framework, which assumes that black writing produces racial knowledge about black experience, continues to pressure contemporary African American authors through the demands of the publishing industry today. At the same time, though, African American authors throughout the twentieth century have resisted sociological expectations for their work and responded critically to the social scientific study of the black community more broadly. MultipliCities studies black writers whose fiction is specifically critical of sociological conceptions of black personhood and place. While Richard Wright's best-selling Native Son (1940) has been canonized as a type of sociological fiction, I read against this critical tradition for the ways in which his juvenile delinquent protagonist, Bigger Thomas, evades his production as a social scientific object. I locate further evidence for Wright's revision of sociological knowledge production in his final, posthumously published novel, A Father's Law (1960; 2008), in which the main character is a sociologist and a serial killer who violently deforms the mastery of the social scientific expert. In my second case study, I turn to contemporary novelist Paul Beatty's post-civil rights era novel The White Boy Shuffle (1996), which I read as a mock ethnography in its description of a postindustrial ghetto that exceeds the sociological imagination of the so-called "culture of poverty." Though rap music is often interpreted as evidence of the alleged impoverishment of inner-city black community, in my final chapter I read Beatty's "hip hop novel" as challenging the social scientific expectations for black popular culture that are part of the ongoing legacy of the canonical sociology of race. / text