The paper analyzes the concept of human security - freedom from fear, freedom from want and freedom to live in dignity - and it's political potential to respect human dignity. Is the concept (only) an academic philosophical challenge, or it is also directed towards mobilizing a political action that respect human dignity? The term 'security' has a mobilizing effect, which is why I chose to understand human security based on a slightly modified variant of Thierry Balzaq's securitization theory, which raises the question of how cases, in this case human dignity, is securitized. The analysis is made in the context Kerala's women live in. The analysis demonstrates that it is not possible to conclude that human security is a (success­ful) securitization of human dignity, only an attempt to securitize. Although the securitization theory can be improved, and thus show a successful securitization there is a reason to question the benefits of striving for a securitization of human dignity. The aim should rather be a humanizing security. Kerala's women in God's Own Country can have a better life situation and respect of their inherent human dignity. / Uppsatsen analyserar begreppet mänsklig säkerhet - frihet från fruktan, frihet från nöd och frihet att leva ett liv i värdighet - och dess politiska potential att respektera mänsklig värdig­het. Är begreppet (endast) en akademisk filosofisk utmaning, eller är den även inriktad på att mobilisera fram ett politiskt agerande som respekterar mänsklig värdighet? Termen 'säkerhet' har en inbyggd mobiliserande effekt, vilket gör att jag valt att förstå mänsklig säkerhet utifrån en lätt modifierad variant av Thierry Balzaqs säkerhetiseringsteori, som ställer sig frågan om hur företeelser, i detta fall mänsklig värdighet, säkerhetiseras. Analysen görs i den kontext som Keralas kvinnor lever i. Analysen påvisar att det inte går att finna att mänsklig säkerhet är en (lyckad) säkerhetisering av mänsklig värdighet, utan endast ett försök till säkerhetisering. Trots att säkerhetiserings­teorin kan förbättras, och därmed uppvisa en lyckad säkerhetisering finns det anledning att ifrågasätta nyttan med att sträva efter en säkerhetisering av mänsklig värdighet. Målet bör snarare vara en humanisering av säkerhet. Keralas kvinnor i God's Own Country kan få en bättre livssituation och en respekt för vår inneboende mänsklig värdighet.

Bakgrund: Genom att standardisera materialanskaffningsprocessen minskas avvikelser och processens kvalitet och effektivitet säkerställs. På detta sätt kan den mänskliga faktorns påverkan på processen minimeras. Samordning av uttagsprocessen kan leda till både tids- och kostnadsbesparingar tack vare stordriftsfördelar. I och med förändringar i tillvägagångssättet kan lagrets layout behöva förändras för att anpassas till de nya förutsättningarna och på så vis underlätta arbetet för operatörerna.   Syfte: Syftet med studien är att öka processkvaliteten för de två processer som är knutna till Abetongs komponentlager på H-fabriken i Vislanda. Utifrån processkartläggningar ämnar författarna komma med förbättringsförslag inom områdena materialanskaffning och uttag.   Metod: Empirisk data har samlats in genom intervjuer och observationer. Även vissa mätningar har utförts för att få en korrekt ritning av komponentlagret. Den teoretiska referensramen är uppbyggd av litteratur som inhämtats från akademiska artiklar samt från bibliotekskatalogen. Studien består av två processkartläggningar vilka följs av förbättringsförslag till var och en av processerna. Slutsatser: Funna slutsatser är att materialanskaffningsprocessens stora problem är den mänskliga faktorn och dess påverkan på behovsidentifiering och inköpsanmodan. Dess påverkan kan minimeras med hjälp av en materialstyrningsmetod varför fem metoder jämförts. Genom samordning av uttagsprocessen uppnås synergieffekter via en ökad expertis hos den ansvarige för uttagsprocessen. Samtidigt underlättar en samordnad uttagsprocess användningen av vissa av de föreslagna materialstyrningsmetoderna.

An electronic government (e-government), can be simply defined as an effort of employing information and communication technology (ICT) tools to provide services to citizens. Regardless of the synergies, it creates and the remarkable benefits it offers to governments and societies, e-government faces several challenges and obstacles. Therefore, this study highlights some of these obstacles and challenges; it critically investigates the key factors that influence the adoption of e-government services. This study aims to identify the key factors that affect the adoption of e-government in developing countries, particularly in Rwanda. Furthermore, it assesses the barriers and challenges that such countries should be able to overcome to implement e-government successfully. To gather data, the study utilized semi-structured in-depth interviews. Besides, a Design-Reality gap model was applied as a framework to thoroughly understand the nature and origin of the challenges. The outcome of this study indicates that the most prominent challenges and factors influencing the implementation of e-government in Rwanda are related to budget and financial constraints, skills and human expertise, social issues, technical issues, lack of awareness, resistance of public employees, data privacy and security, the appropriate technology, lack of leadership skills, and trust or belief in e-government. At the end of the paper, conclusions, recommendations, and future work are proposed.

<p>Den här uppsatsen belyser hur den mänskliga faktorn påverkar säkerheten vid mobilt arbete och ger förslag på åtgärder för att öka säkerheten inom mobilt arbete. Vi har genom litteraturstudie och kvalitativ undersökning studerat hur den mänskliga faktorn påverkar säkerheten inom mobilt arbete. Många av de säkerhetsproblem som identifierats inom mobilt arbete är inte specifika för området utan har sitt ursprung i traditionell IT-säkerhet. Det största problemet är användarna, inte tekniken de använder sig av. Även de nya problem som uppkommit inom mobilt arbete är kopplat till användarna.</p><p>Vår undersökning visar att användare inte har tillräcklig medvetenhet inom säkerhet och att det krävs bättre utbildning på användarnivå för att kunna arbeta mobilt på ett säkert sätt.</p>

Den här uppsatsen belyser hur den mänskliga faktorn påverkar säkerheten vid mobilt arbete och ger förslag på åtgärder för att öka säkerheten inom mobilt arbete. Vi har genom litteraturstudie och kvalitativ undersökning studerat hur den mänskliga faktorn påverkar säkerheten inom mobilt arbete. Många av de säkerhetsproblem som identifierats inom mobilt arbete är inte specifika för området utan har sitt ursprung i traditionell IT-säkerhet. Det största problemet är användarna, inte tekniken de använder sig av. Även de nya problem som uppkommit inom mobilt arbete är kopplat till användarna. Vår undersökning visar att användare inte har tillräcklig medvetenhet inom säkerhet och att det krävs bättre utbildning på användarnivå för att kunna arbeta mobilt på ett säkert sätt.

Uppsatsen ämnar att undersöka hur två kvarnfundament från en övergiven kvarndamm i Björklingeån i Uppland förändrar vattenflödet. Syftet med detta är för att se hur tidigare mänskligaktivitet idag kan påverka vattenflödet och ge fysikaliska förändringar. Uppsatsen är alltså åt det naturgeografiska hållet inom geografiämnet. För att besvara syftet så valdes en 12 meter lång sektion av ån ut till undersökningsplats, de 12 metrarna var fördelade på 4,5 meter uppströms om fundamenten och 4,5 meter nedströms om fundamenten. Inom dessa 12 meter så gjordes det tvärprofiler med 3 meters intervaller, vilket blev fem stycken varav två på var sida om fundamenten och en mitt i. För alla dessa tvärprofiler framställdes det en batymetriskprofil som visar på djup, denna framställdes med hjälp av lodning. I tre av tvärprofilerna utfördes det även flödesmätning för mätandet av vattenhastigheten för skapandet av vattenhastighetsprofiler. Flödesmätningen utfördes med en flödesmätare av typen hydrometrisk flygel. Det gjordes även mätningar av åns bredd för att se hur vattendragets bredd förändrades innan och efter fundamenten. Resultatet av undersökningen blev 212 stycken flödesmätningar, 274 stycken lodningar och 41 stycken mätningar av bredd. Dessa visar bland annat på en avsmalning av vattendraget till fundamenten och en breddning därefter, att det förekommer mer extrema skillnader i flödeshastigheten efter än innan fundamenten och att arean i tvärsnitten precis innan och efter fundamenten är mindre. Dessa resultat tyder på att det kan finnas en förändring som är orsakad av fundamenten.

Abstract Inledning: År 2010 kom en ny etableringslag för nyanlända och det hälsofrämjande synsättet har idag blivit centralt i utformningen av många etableringsinsatser. Många nyanlända har en lång process framför sig då de många gånger har ett stort bagage med sig från krigshärjade länder och många otrevliga minnen och upplevelser. I dag pratas det mycket om hur vi tar tillvara och hur vi tar hand om dem som vi tar emot i Svergie, många synpunkter visar på en bristfällig hantering, där stödinsatser inte är tillräckligt anpassade och kunskap förbises. Stödåtgärder som idag erbjuds är den personliga etableringslotsen och olika arbetsmarknadspolitiska program där mentorskap förekommer. Syfte: Syftet med uppsatts är att belysa vilket stöd mentorerna erbjuder de nyanlända och hur mentorerna arbetar med de nyanlända. Metod: För att erhålla kunskap om vilka stödåtgärder som erbjuds och hur de används av mentorerna genomförde vi ett antal intervjuer med ombedda yrkesverksamma mentorer. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre olika huvudkategorier, Att lägga upp individuella strategier mot mål, Skapa förutsättningar för att ta sig ut i arbetslivet, Skapa förutsättningar till personlig utveckling. Mentorerna använde olika strategier för att stötta deltagaren framåt i den aktiva förändringsprocessen varav alla är individuellt anpassade. Konklusion: Mentorerna använde sig av en blandning av många olika teorier, vi kan se likheter i resultatet till Strength modell of Case mangement, Empowerment, och Kasam. / <p>2013-06-04</p>

With the growing role the smartphone technology is gaining in our daily life the concerned voices about its negative impacts on human social skills, social interactions and mental health are getting louder. Smartphone use has become a habit not at least due to high access to different kind of rewards provided by this technology. In this thesis, a qualitative explorative study analyses two approaches, an application based and a non-application based, in their ability to deal with the subjectively perceived smartphone overuse in order to find weaknesses and advantages behind those approaches. The study design is based on behaviour change theories such as the Goal-Setting Theory, the Social Cognitive Theory, and the Cognitive Dissonance Theory and on the persuasive design strategies. The results of the five weeks long intervention study, during which eight participants tried both approaches in a within-group design setup, suggests that a combination of an application based and a non-application based intervention could be more beneficial than relying on technology alone in order to support the user with means to reduce the smartphone overuse. The results furthermore suggest that the application based approach functioned well as an eye opener and as an incentive to prepare participants to take own actions.

Twitch.tv är en växande livestreaming-plattform, främst inriktad på spel. Streamers presenterar sig själva framför en livepublik. Detta leder till nya och intressanta interaktioner. I denna studie studerar jag två Twitch.tv livestreamers för att undersöka skillnaderna i beteende baserat på den interaktion som förekommer mellan dem och deras publik. Streamers publikstorlek varierade. För att undersöka skillnaderna användes följande forskningsfråga: Hur använder två livestreamers Twitch.tv för att interagera med sin respektive publik när publikstorleken skiljer sig? För att undersöka detta utfördes över 60 timmar videoanalys samt en intervju med en av deltagarna. Den insamlade datan analyserades med Erving Goffman’s (1990) Dramaturgical-teori. Resultaten visar på skillnader i beteende (Dramatisering samt Idealisering) samt skillnader mellan de båda streaminggränssnitten (Scen och kulisser). Båda deltagarna påverkades av förväntningar från deras respektive publiker samt skapade framsidor (fronts) för att leva upp till dessa förväntningar till uppträdandets fördel. / Twitch.tv is a growing platform for game related live streaming. Streamers present themselves live in front of a live audience, where innovative interactions take place. In this study, I looked at two Twitch.tv live streamers with varying audience sizes. The study was conducted to better understand the differences in behavior based on their interaction with their audiences. The research question was as follows: How do two live streamers, one big and one small, interact with their audiences through the use of different features of Twitch.tv? To do this I conducted video analyses of over 60 hours worth of streaming data as well as one interview with one of the live streaming participants. The gathered data was analyzed using Erving Goffman’s (1990) Dramaturgical theory for studying the behaviors during the streamers performances. The results show differences in both performance behavior (Dramatization and Idealization) as well as differences in their streaming interface (Stage and Set pieces). Both streamers where affected by expectations from the audience while creating fronts to maintain these expectations for the benefit of the performance.

Olika spel har olika val för spelare vad gäller spelkaraktärer. I en del spel får spelare välja mellan karaktärer med definierade utseenden, egenskaper och roller. En typ av dessa spelkaraktärer kallas hjältar, vilka är skapade speciellt för ett spel eller också är de redan kända från annan media så som filmer. Online multiplayer skjutspel är en kategori av spel som kan innehålla hjältar, där spelare tävlar mot andra spelare. Detta projekt har utforskat hur olika hjältar från olika online multiplayer karaktärsbaserade skjutspel spelas. Målet var att undersöka hur expertspelare väljer och spelar olika hjältar i dessa spel genom att titta på varför spelare valde olika hjältar, deras beteende med dem och vilka strategier de använde. I projektet utfördes två speltest på två olika karaktärsbaserade online multiplayer skjutspel, en studie inkluderade intervjuer.    Studierna resulterade i olika aspekter som visades påverka deltagarnas val av hjälte och val av strategier. Dessa aspekter inkluderade interna aspekter så som deltagarnas preferenser och förväntningar, och externa aspekter så som speldesignerna och andra spelare. Det visade sig att för att göra meningsfulla beslut i spelen så krävdes en viss kunskap av spelen och dess hjältar. Strategier var också beroende av hur hjältarna var designade och deras funktioner. Det visades också att deltagarna tog olika beslutsvägar. Antingen så valde deltagarna först en hjälte att spela med och anpassade därefter strategierna till den valda hjälten, eller så valde deltagarna en hjälte med en strategi i åtanke. De olika beslutsvägarna markerade olika behov hos spelarna angående speldesign. Om valet av hjälte var det första så var kraven på speldesign att få en bild utav hjältens karaktär, om istället valet av strategi var det första så var kraven på speldesign mer om att få information om funktionaliteten hos hjältarna. / Heroes are a category of game characters that have a defined set of abilities and predefined roles. Depending on game, the heroes have different functionalities and roles, and are either created for the game and its lore, or are already known from other medias. Heroes occur in different types of games, including online multiplayer shooter games where players compete online in teams against other players. The following project has focused on exploring how different kinds of heroes, in different online multiplayer character-based shooter games, are played. The aim of the project was to investigate how expert players chose and played heroes in online multiplayer shooter games by looking at reasons behind hero choices, player behavior and used strategies when playing different heroes. Two playtest studies have been carried out on two different online multiplayer character-based shooter games, one study including interviews.  The result of the studies demonstrated that hero choice and strategy choice was affected by different aspects including internal factors such as player preferences and expectations, as well as external factors such as game design and other players. It was found knowledge of the game and its heroes to some extent were needed to make meaningful decisions in the game. Strategies used and behaviors with the heroes were dependent on the design of the heroes. Furthermore, it was found that participants took different decision paths, either first choosing hero and thereafter adjusting the strategy to the chosen hero, or choosing a hero with a strategy already in mind. Choosing hero first, participants were affected by internal and external factors. Choosing strategy first, the influencing aspect were only internal. These paths highlighted different player needs in game design. If choosing hero first the player needs concerned understanding the hero as a character, and if choosing strategy first the player needs concerned getting information about the functionality of the heroes.