Global ETD Search

1	Mänsklig säkerhet : Kvinnor i Thiruvananthapuram, Kerala, Indien Rokka, Jaana January 2016 (has links) The paper analyzes the concept of human security - freedom from fear, freedom from want and freedom to live in dignity - and it's political potential to respect human dignity. Is the concept (only) an academic philosophical challenge, or it is also directed towards mobilizing a political action that respect human dignity? The term 'security' has a mobilizing effect, which is why I chose to understand human security based on a slightly modified variant of Thierry Balzaq's securitization theory, which raises the question of how cases, in this case human dignity, is securitized. The analysis is made in the context Kerala's women live in. The analysis demonstrates that it is not possible to conclude that human security is a (successful) securitization of human dignity, only an attempt to securitize. Although the securitization theory can be improved, and thus show a successful securitization there is a reason to question the benefits of striving for a securitization of human dignity. The aim should rather be a humanizing security. Kerala's women in God's Own Country can have a better life situation and respect of their inherent human dignity. / Uppsatsen analyserar begreppet mänsklig säkerhet - frihet från fruktan, frihet från nöd och frihet att leva ett liv i värdighet - och dess politiska potential att respektera mänsklig värdighet. Är begreppet (endast) en akademisk filosofisk utmaning, eller är den även inriktad på att mobilisera fram ett politiskt agerande som respekterar mänsklig värdighet? Termen 'säkerhet' har en inbyggd mobiliserande effekt, vilket gör att jag valt att förstå mänsklig säkerhet utifrån en lätt modifierad variant av Thierry Balzaqs säkerhetiseringsteori, som ställer sig frågan om hur företeelser, i detta fall mänsklig värdighet, säkerhetiseras. Analysen görs i den kontext som Keralas kvinnor lever i. Analysen påvisar att det inte går att finna att mänsklig säkerhet är en (lyckad) säkerhetisering av mänsklig värdighet, utan endast ett försök till säkerhetisering. Trots att säkerhetiseringsteorin kan förbättras, och därmed uppvisa en lyckad säkerhetisering finns det anledning att ifrågasätta nyttan med att sträva efter en säkerhetisering av mänsklig värdighet. Målet bör snarare vara en humanisering av säkerhet. Keralas kvinnor i God's Own Country kan få en bättre livssituation och en respekt för vår inneboende mänsklig värdighet. mänsklig säkerhet mänskliga rättigheter mänsklig värdighet kvinnor Kerala
2	Religionsfrihet i en nordisk kontext : Hur bör en nordisk stat förhålla sig till religionsfrihet? Kackur, Kim January 2015 (has links) Uppsatsen utgår ifrån att religionsfrihet är en mänsklig rättighet som håller på att få allt mer internationell uppmärksamhet på grund av dess roll i ett demokratiskt samhälle. Genom att ingående beskriva de faktorer som påverkar religionsfrihet och se in på hur religionsfrihet förstås och behandlas ur en statlig synvinkel kan en rimlig förståelse skapas av religionsfrihet för Norden. Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om religionsfrihet för att en nordisk stat bättre ska kunna ta sig an morgondagens utmaningar i form av framförallt ett mera mångkulturellt samhälle. Den nordiska kontexten, en sekulär statsmodell samt en godtagbar religionsfrihetsmodell för framtiden är alla centrala delar i vilka religionsfrihet behandlas. Uppsatsen visar bl.a. på att religion bör ha en naturlig plats i den offentliga sfären samt behovet av att diskutera och fastslå civilsamhällets och religiösa församlingars roll i framtidens Norden beträffande frågor som berör t.ex. religion och migration. Religionsfrihet och dess roll i ett samhälle är väl i linje med det nordiska välfärdssamhällets kärnvärden. Det visar på en stor potential i att implementera religionsfrihet även i utrikespolitiken. I ett nordiskt perspektiv erbjuder religionsfrihet goda möjligheter till samarbete för att stärka Norden som en attraktiv och ledande demokratisk region för framtiden. Religionsfrihet religion Charles Taylor civilsamhälle respekt demokrati sekulär statsmodell Norden migration mänsklig värdighet interreligiöst arbete utrikespolitik
3	Ekonomisk ojämlikhet och mänskliga rättigheter Haid, Sara January 2023 (has links) Mänskliga rättigheter som fält har traditionellt sett adresserat fattigdomsbekämpning men från flera håll ställs nu krav på att även ekonomisk ojämlikhet måste adresseras. Skillnaden i såväl inkomst som förmögenhet, mellan världens befolkning är mycket stor. Jag använder mig av Ludvig Beckmans idéer om kritisk idéanalys för att undersöka i vilken utsträckning ekonomisk ojämlikhet är ett problem för mänskliga rättigheter. Jag redogör för två positioner, den ena med hjälp av Martha Nussbaum och David Miller, den andra med hjälp av Nancy Fraser och Margot Salomon. De ger uttryck för två olika tolkningar av mänsklig värdighet som innebär att de ser ekonomisk ojämlikhet som ett problem för mänskliga rättigheter på olika sätt. Den springande punkten är inte huruvida ekonomisk ojämlikhet är ett problem, utan på vilket sätt ekonomisk ojämlikhet är ett problem för mänskliga rättigheter. Den ena positionen anser att skydd för mänsklig värdighet kräver att alla uppnår en tröskelnivå av vissa centrala förmågor eller behov. Ekonomisk ojämlikhet ses därmed som ett problem för mänskliga rättigheter när det hotar möjligheten för alla medborgare att komma över denna tröskel. Den andra positionen anser att skydd för mänsklig värdighet kräver att alla har möjlighet till jämlikt deltagande, det förutsätter en gemenskap med respektfulla relationer. Ekonomisk ojämlikhet hotar den mänskliga värdigheten genom att försvåra möjligheten till jämlikt deltagande. Efter att ha vägt argumenten mot varandra är min slutsats att Nussbaum och Millers position är för återhållsam eftersom den möjliggör för stora skillnader i deltagande. Förutsatt att vi värdesätter människors jämlika deltagande och att vi vill slå vakt om mänsklig värdighet bör mänskliga rättigheter - som moral och politik - adressera stora skillnader i inkomst och förmögenhet mer än vad Miller och Nussbaum menar. Min egen slutsats på frågan i vilken utsträckning ekonomisk ojämlikhet är ett problem för mänskliga rättigheter, ligger därför närmare Fraser och Salomons positionering. Ekonomisk ojämlikhet jämlikt deltagande mänsklig värdighet kritisk idéanalys Other Humanities not elsewhere specified Övrig annan humaniora
4	Att fly väpnad konflikt : Om kompletterande skydd och rätten till ett värdigt liv / Fleeing armed conflict : On complementary protection and the right to a dignified life Lindered, Susanne January 2018 (has links) Armed conflicts of our time tend to be prolonged, characterised by indiscriminate violence and the direct targeting of civilians. These conflicts cause situations where civilians are not only at risk of being exposed to threats of direct violence, but also unbearable humanitarian situations, a form of indirect harm resulting from armed violence. Current protection regimes only address direct harm to civilians, which leaves a significant protection gap. Previous research has identified a possibility for recognising severe humanitarian conditions as a basis for international protection in recent human rights law developments. This thesis explores if the right to a dignified life can further address this form of indirect harm to civilians and create assessment criteria for providing international protection to persons fleeing severe humanitarian conditions caused by armed conflict. The right to a dignified life is constructed from theories on human dignity as a basis for human rights, as well as case law from the Inter-American Court of Human Rights and the European Court of Human Rights. The results show that the right to a dignified life is able to provide criteria for assessing the severity of a humanitarian situation and establish a threshold for triggering international protection, but several legal difficulties remain for its practical application. / Dagens väpnade konflikter tenderar att vara utdragna och komplexa. De karaktäriseras ofta av urskillningslöst våld och våld riktat mot civila. Väpnade konflikter i vår tid har orsakat svåra humanitära situationer, som innebär att civila inte endast riskerar att utsättas för skada till följd direkt våld, utan även en form av indirekt skada till följd av våld. Nuvarande skydd för den som flyr väpnad konflikt omfattar endast den som riskerar skada som en direkt följd av väpnat våld. Detta innebär att det finns en lucka i existerande skydd som behöver adresseras. Tidigare forskning har identifierat en möjlighet att inkludera även personer som riskerar att utsättas för skyddsgrundande behandling på grund av humanitära situationer i den senaste utvecklingen i regionala människorättsdomstolar. Denna uppsats undersöker huruvida rätten till ett värdigt liv kan adressera allvarlig skada som en indirekt följd av väpnad konflikt och skapa kriterier för när en humanitär situation ska omfattas av internationellt skydd. Rätten till ett värdigt liv konstrueras med hjälp av teorier om mänsklig värdighet samt praxis från Inter-Amerikanska domstolen för mänskliga rättigheter och Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Resultatet visar att rätten till ett värdigt liv kan erbjuda kriterier för att bedöma allvaret hos en humanitär situation och aktivera internationella skyddsmekanismer, men finner att det kvarstår juridiska svårigheter för att applicera i verkliga fall. Human dignity armed conflict refugee law complementary protection the right to a dignified life human rights law Mänsklig värdighet väpnad konflikt asylrätt kompletterande skydd rätten till ett värdigt liv mänskliga rättigheter Övrig annan samhällsvetenskap
5	I only want to be human : Disembarkation platforms for refugees - not concentration camps Edvinsson, Berit January 2019 (has links) In this study I have studied the European Unions suggestion about disembarkation of refugees from a human rights perspective - especially the perspective of human value and human dignity. Human dignity is central. It is expressed in the preamble to the UN Human Rights, as well as in its first paragraph; “Everyone has the right to dignity, and it shall not be violated.” I have studied refugees that have previously spent time in large refugee camps outside Europe, in Jordan and in Libya. In my study I use Libya as an example on what refugees can face in camps in third-world countries. The subject caught my attention since the Norwegian ship MS Tampa picked up refugees on international water outside Australia. The Norwegian captain tried to leave them on Australian land but was refused to do so. Australia sent a military boat to pick them up and left them at an island outside Australia. Moreover European politicians have discussed the idea of off-shore, placements of refugees at disembarkation camps as a way of solving the problem of huge number of refugees that are looking for asylum in Europe as well as the many deaths at the Mediterranean Sea. There has also been a discussion on quota refugees chosen by the UNHCR. This made me wonder how the situation would be for the remaining refugees that will stay in these large camps, maybe for years, as well as how their human rights are respected in camps outside Europe where Europe have no control? How does this correspond to the principle of human value? In my qualitative study I started by making a literature study. Thereafter continued with an interview study where I interviewed refugees that have stayed at camps outside Europe. The purpose of the interview and the study was to take part of their narratives and to make their voices heard. I found that the narrative of refugees is not heard, this makes them feel less valued as human, or not even a human. Their dignity is violated, and their human rights are not respected. Their interests have been forced to give way to the interest of the state. Other Social Sciences Annan samhällsvetenskap
6	Surrogatmodern och den mänskliga värdigheten : En diskursanalys av den statliga utredningen om surrogatmoderskap, ur ett kritiskt postkolonialt feministiskt perspektiv Zanzi Ferrando, Diana January 2019 (has links) Uppsatsen undersöker hur ”SOU 2016:11 Olika vägar till föräldraskap” formulerar problemet med surrogatmoderskap, vilka subjektspositioner som kan urskiljas i utredningen och analyserar den ut ett kritiskt postkolonialt feministiskt perspektiv. Utredningen utgår ifrån mänsklig värdighet, autonomi och barnets bästa vilket uppsatsen belyser får konsekvenser för hur problemet med surrogatarrangemang porträtteras olika beroende på om surrogatmodern och barnet är från det globala syd eller det globala nord. Utgångspunkterna är centrala när surrogatmodern och barnet från det globala nord lyfts men får inte samma roll gällande surrogatmodern och det barn hon föder. Vidare undersöks hur subjektspositioner formuleras utifrån emotionell/icke-emotionell, sårbar/icke-sårbar, skyddsvärd/icke-skyddsvärd och blottlägger hur den svenska surrogatmodern och det inrikesfödda barnet konstrueras som emotionella, sårbara och skyddsvärda vilket skiljer sig från hur den utländska surrogatmodern och det utrikesfödda barnet konstrueras. Dessa omges att tystnad vilket får konsekvenser för hur de porträtteras och för vilka åtgärder som föreslås. Uppsatsen bidrar till en utveckling av tidigare forskning med ett tillägg av nyckelordet skyddsvärd för att undersöka konstrueringen av surrogatmödrar. Uppsatsen visar att begreppet är relevant genom att materialet visat på delvis konstuering av emotionell och sårbar men inte skyddsvärd och att detta påverkat resultat och åtgärder. Vidare stärker uppsatsen tidigare forskning som menar att utgångspunkten mänsklig värdighet verkar för en avhumanisering av surrogatmödrar från det globala syd samt att synen på biologi varierar beroende på var ett barn föds. Uppsatsen bygger vidare på tidigare forskning som menar att uttryckt rationalitet och brist på emotion resulterar i en avhumanisering, genom att blottlägga hur det kan räcka med att subjektspositionerna möts av tysthet för att uppnå samma resultat. Detta arbete belyser hur olika subjektspositioner framställs olika i den statliga utredningen och hur koloniala idéer hänger kvar och påverkar underlag till svensk lagstiftning, samt blottlägger vilka konkreta konsekvenser detta kan få för lagförslag och för surrogatmödrar i det globala syd samt de barn de föder. surrogacy surrogate Commissioning Parents pregnancy pride gay rights gay Deepak Deomampo Gondouin Gupta Lugones Mendes Lau Wilson Bacchi WPR Bauman Goodwin Mills Lewis Chavez Sittirak adoption structural adjustment program sap population control pregnant surrogate mother the coloniality of power pregnancy risks fertility tourism parental order surrogacy arrangements pregnancy risk intended mother assisted reproductive technologies surrogat surrogatmödraskap SOU 2016:11 avreglering fertilitet Insemination IVF provrörsbefruktning donator spermdonator biologiska barn infertilitet Assisterad befruktning livmoder mamma mamma barn barnlöshet ofrivillig barnlöshet pride Deepak Deomampo Gondouin Gupta Lugones Mendes Lau Wilson Bacchi WPR Bauman Goodwin Mills Lewis Chavez Sittirak surrogatmödrarna de nya surrogatmödrarna sexuella övergrepp mot barn barn barnkonventionen europakonventionen eu konstruering diskurs tilltänkta föräldrar surrogatmor surrogatmamma biologiskt band svensk exceptionalism fertilitet adoption klass ras etnicitet kön stratifierad reproduktion fertilitetsturism sap Sexindustri sexturism Malthusianism strukturer värdmödraskap moderskap maktförhållanden makt värderingar mäns våld mot kvinnor kritiskt kritik kritiskt postkolonialt perspektiv perspektiv feministiskt perspektiv reproduktiv hälsa mödraskap varat och varan barns rättigheter föräldraskap hälsa kvinnors hälsa barnets bästa kommersialisering kvinnors rättigheter Olika vägar till föräldraskap altruistiskt surrogatmödraskap fritt val det fria valet frihet surrogatmoderskap utredning mänsklig värdighet mänskliga rättigheter den mänskliga värdigheten kommersiellt surrogatmödraskap altruistiskt surrogatmoderskap sexuella övergrepp handel med barn barnhandel statlig utredning värdmoderskap feminism feministisk teori postkolonial postkolonial teori rasism jämställdhet sexuella rättigheter tredje världen utvecklingsstudier utveckling livmoder livmodershyra hyra livmoder rätt till sin kropp reproduktiva organ reproduktiva rättigheter graviditet riskfylld graviditet exploatering sexuell exploatering globala syd globala nord emotionalitet subjektsposition lagstiftning koloniala idéer kolonialism vientre de alquiler Political Science Statsvetenskap

1

Page generated in 0.4572 seconds