• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • Tagged with
  • 4
  • 4
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Montessoripedagogiken i praktiken : En studie i frekvens av arbetspass

Anderstedt, Anne-Sofie January 2007 (has links)
<p>Arbetscykel och arbetspass är centrala delar i montessoripedagogiken. En arbetscykel är något som barnet bygger upp inom sig själv då han/hon får möjlighet till fria val under ansvar och tillräcklig med tid, i en organiserad miljö. Arbetspass är något som montessoriläraren måste erbjuda och planera för, dessa ska innehålla en tidsrymd på minst två timmar idealet är tre timmar. Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka i vilken utsträckning arbetspass praktiseras vid svenska montessoriskolor. Resultaten visar att i de förskolor som deltog i min enkätundersökning finns det fyra olika frekvenser i att erbjuda barnen arbetspass. Två timmar fyra dagar i veckan, två till tre timmar 4-5 dagar i veckan, två timmar tre dagar i veckan och två timmar fem dagar i veckan. Förskolorna har planerat verksamheten så att de möjliggör för barnen att ha fria val av aktiviteter från det att de anländer till förskolan fram till samlingen kl 11. Det finns dagar som undantas från arbetspass i två av grupperna. I en av grupperna har förskolorna valt att ha en dag undantagen, i en annan grupp har man två dagar per vecka undantaget. Dessa dagar ägnar man sig åt traditionell förskolepedagogik, skogspromenader, rytmik, utflykter, bibliotek, teater eller musik. Jag har funnit att det finns ett samband i frekvensen av arbetspassen och deras längd med hur många i vuxengruppen som är Montessoriutbildade. De grupper som har längsta arbetspassen, (tre timmar och högsta frekvensen 5 dagar i veckan) har alla eller näst intill alla i vuxengruppen montessoriutbildade. Värt att notera är att det finns förskolor i materialet som inte uppfyller de krav som Svenska montessoriförbundet ställer för auktorisatio.</p>
2

Montessoripedagogiken i praktiken : En studie i frekvens av arbetspass

Anderstedt, Anne-Sofie January 2007 (has links)
Arbetscykel och arbetspass är centrala delar i montessoripedagogiken. En arbetscykel är något som barnet bygger upp inom sig själv då han/hon får möjlighet till fria val under ansvar och tillräcklig med tid, i en organiserad miljö. Arbetspass är något som montessoriläraren måste erbjuda och planera för, dessa ska innehålla en tidsrymd på minst två timmar idealet är tre timmar. Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka i vilken utsträckning arbetspass praktiseras vid svenska montessoriskolor. Resultaten visar att i de förskolor som deltog i min enkätundersökning finns det fyra olika frekvenser i att erbjuda barnen arbetspass. Två timmar fyra dagar i veckan, två till tre timmar 4-5 dagar i veckan, två timmar tre dagar i veckan och två timmar fem dagar i veckan. Förskolorna har planerat verksamheten så att de möjliggör för barnen att ha fria val av aktiviteter från det att de anländer till förskolan fram till samlingen kl 11. Det finns dagar som undantas från arbetspass i två av grupperna. I en av grupperna har förskolorna valt att ha en dag undantagen, i en annan grupp har man två dagar per vecka undantaget. Dessa dagar ägnar man sig åt traditionell förskolepedagogik, skogspromenader, rytmik, utflykter, bibliotek, teater eller musik. Jag har funnit att det finns ett samband i frekvensen av arbetspassen och deras längd med hur många i vuxengruppen som är Montessoriutbildade. De grupper som har längsta arbetspassen, (tre timmar och högsta frekvensen 5 dagar i veckan) har alla eller näst intill alla i vuxengruppen montessoriutbildade. Värt att notera är att det finns förskolor i materialet som inte uppfyller de krav som Svenska montessoriförbundet ställer för auktorisatio.
3

Flickors och pojkars läsintressen Reading interests of girls and boys

Bergman, Viktor January 2011 (has links)
AbstractDenna studie handlar om att lyfta fram elevers intresse och uppfattning inom skönlitteratur. Studien syftar på att ta fram vad det är som gör läsningen intressant. Hur pojkar och flickor uppfattar litteraturen och vilka böcker de föredrar samt hur klassföreståndaren och bibliotekarien motiverar eleverna till att läsa. Samtliga av flickorna och pojkarna har fyllt i en enkät om läsintresse och hur mycket tid som läggs på fritidsläsningen. Flickorna och pojkarna har intervjuats liksom klassföreståndaren och bibliotekarien. Intervjuerna syftar på varför litteratur för eleverna är så viktigt och vad det är som gör läsning intressant Även hur klassföreståndaren och bibliotekarien jobbar för att motivera och få eleverna intresserade av läsning. Enligt Piaget måste barnet kunna greppa om bokstäverna för att förstå textens innehåll. Vygotskij menar på att de flickor och pojkar som läser mycket hemma har en kultur av att läsa. Att människan är sin kultur. Det visade sig att eleverna läser mycket för nöjes skull och för att det är spännande. Klassföreståndaren låter eleverna själva välja ut litteratur som de finner intressant. Bibliotekarien går runt i klasserna och pressenterar skönlitteratur för eleverna för att eleverna ska veta vad som finns i biblioteket. Att eleverna läser mycket är för att klassföreståndaren litar på dem när det gäller val av böcker. Slutsatsen av studien är att eleverna finner läsningen intressant och rolig när de själva får välja skönlitteratur
4

Surrogatmodern och den mänskliga värdigheten : En diskursanalys av den statliga utredningen om surrogatmoderskap, ur ett kritiskt postkolonialt feministiskt perspektiv

Zanzi Ferrando, Diana January 2019 (has links)
Uppsatsen undersöker hur ”SOU 2016:11 Olika vägar till föräldraskap” formulerar problemet med surrogatmoderskap, vilka subjektspositioner som kan urskiljas i utredningen och analyserar den ut ett kritiskt postkolonialt feministiskt perspektiv.   Utredningen utgår ifrån mänsklig värdighet, autonomi och barnets bästa vilket uppsatsen belyser får konsekvenser för hur problemet med surrogatarrangemang porträtteras olika beroende på om surrogatmodern och barnet är från det globala syd eller det globala nord. Utgångspunkterna är centrala när surrogatmodern och barnet från det globala nord lyfts men får inte samma roll gällande surrogatmodern och det barn hon föder. Vidare undersöks hur subjektspositioner formuleras utifrån emotionell/icke-emotionell, sårbar/icke-sårbar, skyddsvärd/icke-skyddsvärd och blottlägger hur den svenska surrogatmodern och det inrikesfödda barnet konstrueras som emotionella, sårbara och skyddsvärda vilket skiljer sig från hur den utländska surrogatmodern och det utrikesfödda barnet konstrueras. Dessa omges att tystnad vilket får konsekvenser för hur de porträtteras och för vilka åtgärder som föreslås.   Uppsatsen bidrar till en utveckling av tidigare forskning med ett tillägg av nyckelordet skyddsvärd för att undersöka konstrueringen av surrogatmödrar. Uppsatsen visar att begreppet är relevant genom att materialet visat på delvis konstuering av emotionell och sårbar men inte skyddsvärd och att detta påverkat resultat och åtgärder. Vidare stärker uppsatsen tidigare forskning som menar att utgångspunkten mänsklig värdighet verkar för en avhumanisering av surrogatmödrar från det globala syd samt att synen på biologi varierar beroende på var ett barn föds. Uppsatsen bygger vidare på tidigare forskning som menar att uttryckt rationalitet och brist på emotion resulterar i en avhumanisering, genom att blottlägga hur det kan räcka med att subjektspositionerna möts av tysthet för att uppnå samma resultat. Detta arbete belyser hur olika subjektspositioner framställs olika i den statliga utredningen och hur koloniala idéer hänger kvar och påverkar underlag till svensk lagstiftning, samt blottlägger vilka konkreta konsekvenser detta kan få för lagförslag och för surrogatmödrar i det globala syd samt de barn de föder.

Page generated in 0.4525 seconds