Bakgrund: Genom att standardisera materialanskaffningsprocessen minskas avvikelser och processens kvalitet och effektivitet säkerställs. På detta sätt kan den mänskliga faktorns påverkan på processen minimeras. Samordning av uttagsprocessen kan leda till både tids- och kostnadsbesparingar tack vare stordriftsfördelar. I och med förändringar i tillvägagångssättet kan lagrets layout behöva förändras för att anpassas till de nya förutsättningarna och på så vis underlätta arbetet för operatörerna.   Syfte: Syftet med studien är att öka processkvaliteten för de två processer som är knutna till Abetongs komponentlager på H-fabriken i Vislanda. Utifrån processkartläggningar ämnar författarna komma med förbättringsförslag inom områdena materialanskaffning och uttag.   Metod: Empirisk data har samlats in genom intervjuer och observationer. Även vissa mätningar har utförts för att få en korrekt ritning av komponentlagret. Den teoretiska referensramen är uppbyggd av litteratur som inhämtats från akademiska artiklar samt från bibliotekskatalogen. Studien består av två processkartläggningar vilka följs av förbättringsförslag till var och en av processerna. Slutsatser: Funna slutsatser är att materialanskaffningsprocessens stora problem är den mänskliga faktorn och dess påverkan på behovsidentifiering och inköpsanmodan. Dess påverkan kan minimeras med hjälp av en materialstyrningsmetod varför fem metoder jämförts. Genom samordning av uttagsprocessen uppnås synergieffekter via en ökad expertis hos den ansvarige för uttagsprocessen. Samtidigt underlättar en samordnad uttagsprocess användningen av vissa av de föreslagna materialstyrningsmetoderna.

<p>Den här uppsatsen belyser hur den mänskliga faktorn påverkar säkerheten vid mobilt arbete och ger förslag på åtgärder för att öka säkerheten inom mobilt arbete. Vi har genom litteraturstudie och kvalitativ undersökning studerat hur den mänskliga faktorn påverkar säkerheten inom mobilt arbete. Många av de säkerhetsproblem som identifierats inom mobilt arbete är inte specifika för området utan har sitt ursprung i traditionell IT-säkerhet. Det största problemet är användarna, inte tekniken de använder sig av. Även de nya problem som uppkommit inom mobilt arbete är kopplat till användarna.</p><p>Vår undersökning visar att användare inte har tillräcklig medvetenhet inom säkerhet och att det krävs bättre utbildning på användarnivå för att kunna arbeta mobilt på ett säkert sätt.</p>

Den här uppsatsen belyser hur den mänskliga faktorn påverkar säkerheten vid mobilt arbete och ger förslag på åtgärder för att öka säkerheten inom mobilt arbete. Vi har genom litteraturstudie och kvalitativ undersökning studerat hur den mänskliga faktorn påverkar säkerheten inom mobilt arbete. Många av de säkerhetsproblem som identifierats inom mobilt arbete är inte specifika för området utan har sitt ursprung i traditionell IT-säkerhet. Det största problemet är användarna, inte tekniken de använder sig av. Även de nya problem som uppkommit inom mobilt arbete är kopplat till användarna. Vår undersökning visar att användare inte har tillräcklig medvetenhet inom säkerhet och att det krävs bättre utbildning på användarnivå för att kunna arbeta mobilt på ett säkert sätt.

This study has investigated factors that contribute to the rise of accidents in the Swedish Armed Forces. Through investigation of six accident reports human factors have been identified, classi-fied and compiled. The aim has been to seek answers to the question: Which human factors cause accidents in the Swedish Armed Forces' activities at sea? In the context of a case study the content of six accident reports, which were linked to the Swedish Armed Forces, was analysed. Documentary research was used to collect data. The analysis of collected accident reports was carried out with content analysis. A total of 134 human factors were identified in this study, compiled from 31 unique human factors. The results drawn from studying the survey concluded that human factors which appear most frequently in the accident reports are routine deviation, judgment, knowledge, sudden event development and communica-tion/information. The results also show that of all the 31 units of human factors identified, no single factor is represented in all accident reports. However, the human factors routine deviation, judgment, communication/information, education, job description and safeguard were repre-sented in five of six reports.

Trots att det finns många tekniska hjälpmedel ombord, vilka har i uppgift att hjälpa navigatören att framföra fartyget på ett säkert sätt, så fortsätter grundstötningar att inträffa. Denna litteraturstudie sammanställer och granskar grundstötningsolyckor som inträffat på svenska fartyg och på utländska fartyg som befunnit sig på svenskt territorialvatten under åren 2011-2016. Studien behandlar frågeställningar om vilka huvudsakliga faktorer som ligger till grund för att grundstötningar inträffar. Studien omfattar såväl inre som yttre faktorer. De inre faktorerna som behandlas är styrmetod, bryggbemanning och vilken typ av sjökort som använts. Våghöjd, vindstyrka, typ av farvatten, sikt- och ljusförhållande ingår i de yttre faktorerna. Både de inre- och yttre faktorerna sammanställs och presenteras för att kunna ge en bild av vad som kan ha föranlett grundstötningarna. Studiens resultatet visar att passagerar- och bulkfartyg av det mindre tonnaget står för majoriteten av olyckorna. I likhet med tidigare studier är antalet olyckor som beror på den mänskliga faktorn hög. / Even though there are plenty of technological aids onboard modern-day merchant vessels, intended to help the Officer on watch to drive his vessel safely, groundings continue to happen. This literature study summarises and reviews data from several groundings that involved Swedish-registered ships and ships within Swedish territory during the period 2011-2016. This study covers questions about the main factors that have caused the groundings. It covers both internal and external factors. Method of steering, bridge manning and type of chart belong to the internal factors. Factors such as wave height, wind force, type of waters, visibility and light conditons are part of the external factors. This data is then discussed and analysed to give a picture of what may have caused the groundings. The results show that the smaller tonnage passenger and bulk carriers account for the majority of the accidents. Like previous studies the number of accidents due to human factors are high.

Automatiska flygningssystem och kontrollpresentationsenheter utvecklas hela tiden inom flygteknik. Avionik företag skapar datoriserade system som ska kunna automatisera ytterligare aspekter av de operationer som sker i cockpit. Att flyga ska inte bedömas vara något riskfyllt och för att säkerställa säkerhetssynen är det betydelsefullt att ta reda på om människor uppfattar teknikens framgång som positiv. Syftet är att ta reda på människans uppfattning och inställning till automatiserade flygplan. Frågeställningen besvaras genom en empirisk studie där först en noggrann bakgrundsundersökning gjorts för att få fram information om var automatiserade flygplan befinner sig gällande dess utveckling och framgång. Med hjälp av en gedigen bakgrund har en kvantitativ enkät undersökning genomförts som på bästa sätt ger svar på frågeställningen om automatiserade flygplan anses vara ett säkert transportmedel. Majoriteten av respondenterna, 86,9%, anser det vara viktigt eller väldigt viktigt att det finns en pilot som styr flygplanet. Automatiserade fraktflygplan är det som ligger närmast i framtiden jämfört med civila flygplan. Det har framförts att ökad förståelse om teknik ger en ökad tillit till AI och ju mer tillit till AI desto större chans till att skapa en bättre trygghetskänsla till automatiserade flygplan. Det kan även konkluderas att pilotlösa flygplan som styrs från kontrollrum på marken inte bör agera som en övergång till helt automatiserade flygplan. Istället föredras en stegvis automatisering i form av en digital andrepilot som hjälpmedel. Det måste dessutom skapas en större medvetenhet i hur flygplanen opererar för att få passagerare mottagbara till vidare utveckling. Slutligen måste inte automatiserade flygplan vara helt perfekta och eftersträva en omöjlig standard. / Automatic flight systems and control presentation units are constantly being developed in aviation technology. Avionic companies create computerized systems that will be able to automate additional aspects of the operations that take place in the cockpit. Flying should not be judged to be somewhat risky and to ensure safety, it is important to find out whether people perceive the technology's success as positive. The purpose is to find out about the people’s perception and attitude towards automated aircraft. The question is answered through an empirical study in which a thorough background study was first made to obtain information about where automated aircraft are located in relation to its development and success. With the help of a solid background, a quantitative questionnaire survey has been conducted that best answers the question of whether automated aircraft are considered a safe means of transport. The majority of respondents, 86.9%, consider it important or very important that there is a pilot who controls the aircraft. Automated cargo aircraft are the closest in the future compared to civil aircraft. It has been argued that increased understanding of technology gives increased confidence in AI and the more confidence in AI the greater the chance of creating a better sense of security for automated aircraft. It can also be concluded that pilotless aircraft controlled from control rooms on the ground should not act as a transition to fully automated aircraft. Instead, a step-by-step automation in the form of a digital second pilot is preferred. In addition, a greater awareness must be created in how the aircraft operate to get passengers susceptible to further development. Finally, automated aircraft need not be perfectly perfect and strive for an impossible standard.

Sjöfarten har förändrats genom tiderna och fartygen har utrustats med avancerad teknologi. Trots högutbildade operatörer och högteknologiska fartyg så inträffar allvarliga sjöolyckor som kan härledas till mänskliga fel och teknologiska brister. Syftet med studien är att utreda hur digitalisering ombord på fartyg påverkar sjösäkerheten. Metoden som används för att utreda digitaliseringens effekter är en systematisk kvalitativ litteraturstudie. Väl avvägda sökord och strukturerad utsortering av artiklar summeras i totalt tjugotvå inkluderade och analyserade artiklar. De studerade artiklarnas innehåll tematiseras och presenteras i studiens resultat indelat i fyra huvudteman respektive fyra underteman. Studiens resultat visar att digitalisering kan leda till effektivisering, kostnadsbesparingar och miljövinster. Digital teknologi har potential att underlätta beslutsfattandet för sjöbefäl och arbetet med navigation kan underlättas med autonoma inslag. En ökad andel autonoma inslag kan dock leda till att sjöbefälets kunskaper går förlorade. Även om digital teknologi är driftsäker så är den skapad av människan vilket kan betyda att tekniken påverkats av den mänskliga faktorn. Digital teknologi fattar beslut på ett förprogrammerat sätt och har svårt att göra helhetsbedömningar i komplexa situationer. Obemannade fartyg kan bli verklighet och sjöbefälet arbetsuppgifter kan förändras. På grund av teknologins avsaknad av mänskligt sunt förnuft så kan sjöbefälen bidra till sjösäkerheten. I framtiden kan nya krav ställas på sjöbefäl och kunskaper om avancerad teknik, autonoma system och förmågan att avhjälpa fel som uppstår i tekniken. För att rusta sjöbefälen kan flexibla utbildningssystem bidra till att förbereda sjöbefälen för yrkeslivet. Den maritima industrins anpassning mot digitalisering kan underlättas genom samverkan mellan regulatoriska myndigheter, organisationer och människor. / The shipping industry has experienced changes over time and modern ships are equipped with advanced technology. Despite highly trained operators and technological ships, serious maritime accidents occur which can be traced to human error and technological deficiencies. The aim of this study is to investigate the impacts of digitization on board ships and how maritime safety is affected. The method used to investigate the effects of digitization is a systematic qualitative literature study. Balanced search terms and a structured selection of articles resulted in a total of twenty-two included articles that were analyzed. The content of the studied articles was thematized and presented in the study results divided into four main themes with one additional sub-theme each. The study shows that digitization can lead to efficiency, cost savings, and environmental benefits. Digital technology has the potential to facilitate decision-making for ship operators and the work of navigation can be facilitated with autonomous elements. An increased proportion of autonomous elements can lead to the operator’s knowledge being lost. Even if digital technology is reliable, it is created by humans, which can mean that the technology has been affected by the human factor. Digital technology makes decisions in a pre-programmed way and has difficulties in making overall assessments in complex situations. Unmanned ships may become a reality and the ship officers’ duties may change accordingly. Due to technology's lack of human common sense, ship officers can contribute to maritime safety. In the future, new demands may be placed on ship officers and knowledge of advanced technology, autonomous systems, and the ability to remedy errors that arise in the technology. To prepare the ship officers, flexible training systems can help to prepare operators for their coming profession. The maritime industry's adaptation to digitization can be facilitated through cooperation between regulatory authorities, organizations, and humans.