<p>Syftet med följande studie var att undersöka hur olycksanalysmetoderna CREAM och DREAM kan anpassas till sjöfartsdomänen, samt hur begreppet den mänskliga faktorn kan beskrivas och hur kan den analyseras. Teoristudier samt intervjuer med anställda vid sjöfartsinspektionen och domänexperter har genomförts. Ett förslag på hur en anpassad analysmetod skulle kunna se ut redovisas som BREAM (Bridge Reliability and Error Analysis Method). Den anpassade metoden har utvärderats med hjälp av experter inom domänen. Utvärderingen visar på att metoden fungerar bra men att ytterligare specificering av metoden till domänen är önskvärt.</p>

<p>Denna uppsats undersöker vilken uppfattning som personal inom socialtjänst har av de placeringar som avslutas oplanerat, det vill säga ett placeringssammanbrott, hos ungdomar som har ett behov av dygnsvård. Undersökningen bygger på intervjuer med socialsekreterare och de som samordnar insatserna av placeringar i Hem för Vård eller Boende (HVB) i en kommun och försöker att visa möjliga orsaker till sammanbrott av placeringar. Uppsatsen beskriver utifrån personalens synvinkel vilka ungdomar som placeras, varför det blir sammanbrott och vad som händer efter ett sammanbrott. Detta ställs sedan i relation till barnkonventionen för att se om det är förenligt med denna. Uppsatsen försöker att se teoretiska förklaringar till att ungdomar hamnar i situationer som gör att de behöver dygnsvård och vad som kan vara förklaringar till att det blir sammanbrott i placeringar. En bland många saker som studien visar är att det finns organisatoriska orsaker i samhället till sammanbrott av tonårsplaceringar. När olika aktörer runt en ungdom som behöver hjälp inte samarbetar och delar med sig av den kunskap och kompetens som de har så finns risken att detta i ett senare skede leder till sammanbrott eftersom matchningen inte alla gånger blir så bra som den har möjlighet att bli.</p>

Denna uppsats undersöker vilken uppfattning som personal inom socialtjänst har av de placeringar som avslutas oplanerat, det vill säga ett placeringssammanbrott, hos ungdomar som har ett behov av dygnsvård. Undersökningen bygger på intervjuer med socialsekreterare och de som samordnar insatserna av placeringar i Hem för Vård eller Boende (HVB) i en kommun och försöker att visa möjliga orsaker till sammanbrott av placeringar. Uppsatsen beskriver utifrån personalens synvinkel vilka ungdomar som placeras, varför det blir sammanbrott och vad som händer efter ett sammanbrott. Detta ställs sedan i relation till barnkonventionen för att se om det är förenligt med denna. Uppsatsen försöker att se teoretiska förklaringar till att ungdomar hamnar i situationer som gör att de behöver dygnsvård och vad som kan vara förklaringar till att det blir sammanbrott i placeringar. En bland många saker som studien visar är att det finns organisatoriska orsaker i samhället till sammanbrott av tonårsplaceringar. När olika aktörer runt en ungdom som behöver hjälp inte samarbetar och delar med sig av den kunskap och kompetens som de har så finns risken att detta i ett senare skede leder till sammanbrott eftersom matchningen inte alla gånger blir så bra som den har möjlighet att bli.

Syftet med följande studie var att undersöka hur olycksanalysmetoderna CREAM och DREAM kan anpassas till sjöfartsdomänen, samt hur begreppet den mänskliga faktorn kan beskrivas och hur kan den analyseras. Teoristudier samt intervjuer med anställda vid sjöfartsinspektionen och domänexperter har genomförts. Ett förslag på hur en anpassad analysmetod skulle kunna se ut redovisas som BREAM (Bridge Reliability and Error Analysis Method). Den anpassade metoden har utvärderats med hjälp av experter inom domänen. Utvärderingen visar på att metoden fungerar bra men att ytterligare specificering av metoden till domänen är önskvärt.

Trots att det finns många tekniska hjälpmedel ombord, vilka har i uppgift att hjälpa navigatören att framföra fartyget på ett säkert sätt, så fortsätter grundstötningar att inträffa. Denna litteraturstudie sammanställer och granskar grundstötningsolyckor som inträffat på svenska fartyg och på utländska fartyg som befunnit sig på svenskt territorialvatten under åren 2011-2016. Studien behandlar frågeställningar om vilka huvudsakliga faktorer som ligger till grund för att grundstötningar inträffar. Studien omfattar såväl inre som yttre faktorer. De inre faktorerna som behandlas är styrmetod, bryggbemanning och vilken typ av sjökort som använts. Våghöjd, vindstyrka, typ av farvatten, sikt- och ljusförhållande ingår i de yttre faktorerna. Både de inre- och yttre faktorerna sammanställs och presenteras för att kunna ge en bild av vad som kan ha föranlett grundstötningarna. Studiens resultatet visar att passagerar- och bulkfartyg av det mindre tonnaget står för majoriteten av olyckorna. I likhet med tidigare studier är antalet olyckor som beror på den mänskliga faktorn hög. / Even though there are plenty of technological aids onboard modern-day merchant vessels, intended to help the Officer on watch to drive his vessel safely, groundings continue to happen. This literature study summarises and reviews data from several groundings that involved Swedish-registered ships and ships within Swedish territory during the period 2011-2016. This study covers questions about the main factors that have caused the groundings. It covers both internal and external factors. Method of steering, bridge manning and type of chart belong to the internal factors. Factors such as wave height, wind force, type of waters, visibility and light conditons are part of the external factors. This data is then discussed and analysed to give a picture of what may have caused the groundings. The results show that the smaller tonnage passenger and bulk carriers account for the majority of the accidents. Like previous studies the number of accidents due to human factors are high.