Syftet med uppsatsen är att undersöka om fotbollssupportrar tillämpar sitt supporterskap som ett sätt att finna mening med sitt liv, samt undersöka om denna känsla av mening appliceras på deras vardag som ett nav vilket de bygger sitt liv. Mitt material bygger på intervjuer som jag genomfört med sex fotbollssupportrar, vilka stödjer olika lag i Sverige. Mitt material har analyserats främst med Peter Berger, Brigitte Berger och Hansfried Kellners The Homeless Mind där de menar att i kölvattnet av moderniseringen och sekularisering upplever människan en avsaknad av identitet och en psykologisk hemlöshet som människan försöker undvika genom att hitta nya sätt att hitta mening och syfte i livet. Fredrik Schougs Intima Samhällsvisioner och Christian Engstrands Religion och Fotboll har också varit användbara i min studie. Alla mina deltagare visar tecken på att de använder supporterskapet för att finna en gemenskap, en identitet och ett existentiellt alternativ i livet. Flera av mina deltagare betonar att supporterskapet ger dem en identitet. Med mina resultat skulle jag hävda att mina deltagare hittar en känsla av mening och syfte med sitt supporterskap, samt att denna gemenskap kan fungera som ett sekulärt existentiellt alternativ till den konfessionella kyrkan.

The purpose of this paper is to answer how/if Swedish school literature in social studies have changed their content and presentation of the European Union since before the Swedish entrance in the union 1995; and if that change has followed the discourse regarding the European Union in Sweden. Earlier studies have shown how Sweden’s stance on European Union changed since its creation after the second world war and how the entrance of the European Union in curriculum affected the school system in Sweden. However, no study has been made to see if the literature which is used in Swedish schools has changed in its presentation and content of the European union since the entrance 1995. Few studies have also focused if the literature follows the discourse and attitudes that Sweden have had regarding the European union during these years. The study has been done by analyzing 6 different social studies books form different years starting in 1986 and ending 2017. What the study shows is that a clear change in the socials studies literature about the European union has happened since 1986 and that the change follows three clear stages, resistance stage, approachment stage, collaboration stage, and is affected by the discourse which runs in Sweden.

Studien har syftat till att undersöka huruvida Karin Smirnoffs bok Vi forupp med mor från 2019 kan användas i gymnasieundervisningen som exempel på en bok somillustrerar en laestadiansk rörelse i dagens Sverige. Detta har gjorts genom en litteraturstudie,där företeelser i Vi for upp med mor har jämförts med liknande händelser berättat av Maj-LisPalo i hennes bok Sommarsvalor och vintermesar – en bok om att leva i den laestadianskaväckelserörelsen idag från år 2000. Avslutningsvis har det skrivits en diskussion om på vilketsätt boken kan användas i religionsundervisningen på gymnasiet, och vilken eventuellproblematik den kan medföra utifrån Johan Wickströms teori om didaktisk textkompetens ireligionsundervisningen. Studien visar att det finns många likheter mellan Gemenskapen iSmirnoffs bok och den laestadianska rörelsen, men att de skiljs åt i det att Gemenskapenframstår som strängare i flera avseenden. I diskussionen framgår det att det användningen avboken i undervisningen inte bör vara problematisk så länge läraren – tillsammans med eleverna– arbetar medvetet och kritiskt med innehållet.

The aim with this thesis is to find out how one can understand the exceptions not to introduce the euro as the currency of Denmark and the United Kingdom, as well as their attitude to European integration. It has been implemented in a comparative case study using theories in which the case has been the central focus of the investigation. The theories being used is rational actor model that emphasizes rational decision-making and self-interest. In comparison to that theory has a historical institutional perspective been used, which emphasizes path-dependency and critical events. The focus of the study is the time when the countries became members of the European Economic Community in 1973 to the Maastricht Treaty in 1993 where these exceptions not to introduce the euro as the currency was ratified. In the analysis section, one can see portions of both theories to a varying degree. The conclusions of the study is that both countries show a skeptical attitude to European integration and that the exceptions to not introduce the euro as a currency is based on this critical view of moving power to centralized institutions.

The Next Generation funds have promoted energy transition projects and specially in Spain many green hydrogen projects are being presented throughout the territory. When developing renewable hydrogen-related projects multiple parameters and inputs must be considered since the characteristics of the sites' surroundings will have a great impact in the profitability of the project.  The main objective of this master thesis is to develop a methodology which helps with the process of selecting a suitable site to deploy a green hydrogen production facility. The study is limited to the green hydrogen production through electrolysis in the Valencian Community. It starts with georeferenced data gathering of the identified parameters that may have an impact in the viability of the project such the sun, wind and water resources avaliable as well as the transportation infrastructures and main hydrogen potential consumtions. Special attention is given to the water allocation since hydrogen could be exported and with it, the water resources from the Valencian Community. Afterwards this data is processed in a geographic information system software by performing a multi-criteria weighted overlay analysis. The weight of each criteria is given following the Analytic Hierarchy Process.  Once these steps have been completed, a suitability map of the Valencian Community is obtained in which one can see the most suitable locations to deploy green hydrogen production projects based on the selected criteria. In this thesis, the sites with the highest suitability score are selected in each of the three provinces of the Valencian Community and several parameters such as the green hydrogen production potential in tons/year or the levelized cost of hydrogen (LCOH) have been calculated.  The results showed many similarities among the three locations in terms of green hydrogen production and LCOH due to its relativley close geographical situation. However, interesting findings such as the crucial need of having nearby a source of avaliable water and the key role of desalination plants have been depicted. / Next Generation-fonderna har främjat energiomställningsprojekt och särskilt i Spanien presenteras många gröna vätgasprojekt över hela territoriet. Vid utveckling av förnybara vätgasrelaterade projekt måste flera parametrar och ingångar beaktas eftersom egenskaperna hos platsernas omgivning kommer att ha stor inverkan på projektets lönsamhet.  Huvudsyftet med denna masteruppsats är att utveckla en metod som hjälper till med processen att välja en lämplig plats för att driftsätta en produktionsanläggning för grön vätgas. Studien är begränsad till grön vätgasproduktion genom elektrolys i Valencia-regionen. Den börjar med georefererad datainsamling av de identifierade parametrarna som kan ha en inverkan på projektets genomförbarhet, såsom tillgängliga sol-, vind- och vattenresurser samt transportinfrastruktur och huvudsakliga potentiella vätgasförbrukningar. Särskilt uppmärksamhet ägnas åt vattentilldelningen eftersom vätgas kan exporteras och därmed vattenresurserna från Valencia-regionen. Därefter bearbetas dessa data i ett geografiskt informationssystem genom att utföra en viktad överlagringsanalys med flera kriterier. Vikten av varje kriterium ges enligt den analytiska hierarkiprocessen.  När dessa steg har slutförts erhålls en lämplighetskarta över regionen Valencia där man kan se de lämpligaste platserna för att genomföra projekt för produktion av grön vätgas baserat på de valda kriterierna. I denna avhandling väljs de platser med högst lämplighetspoäng i var och en av de tre provinserna i Valencia-regionen och flera parametrar som den gröna vätgasproduktionspotentialen i ton/år eller den nivellerade kostnaden för vätgas (LCOH) har beräknats.  Resultaten visade många likheter mellan de tre platserna när det gäller produktion av grön vätgas och LCOH på grund av deras relativt nära geografiska läge. Det har dock gjorts intressanta upptäckter, t.ex. det avgörande behovet av att ha en tillgänglig vattenkälla i närheten och avlastningsanläggningarnas nyckelroll.