<p>I mars 2006 stämde den Europeiska kommissionen Sverige inför EG-domstolen. Denna rapport berör anledningen kring denna händelse som innefattar att Sverige har olika lagar gällande uppskovsavdrag vid bostadsköp. Historik och tillvägagångssätt kring svensk kapitalvinstbeskattning vid bostadsförsäljning, beskattning som gäller vid flytt till annat EU-land samt hur Sverige bryter mot EG-rätten har stor tyngdpunkt i rapporten. Hur den Europeiska Unionen är uppbyggd berörs samt hur skatteintäkterna för den svenska staten ser ut i dagens läge. Rapporten avslutas med en blick över hur en eventuell lagändring av uppskovsavdrag skulle påverka den svenska staten och den enskilde. Hur en beräkning, gällande uppskov med kapitalvinstbeskattning, går till återfinns i bilaga A och B</p>

I mars 2006 stämde den Europeiska kommissionen Sverige inför EG-domstolen. Denna rapport berör anledningen kring denna händelse som innefattar att Sverige har olika lagar gällande uppskovsavdrag vid bostadsköp. Historik och tillvägagångssätt kring svensk kapitalvinstbeskattning vid bostadsförsäljning, beskattning som gäller vid flytt till annat EU-land samt hur Sverige bryter mot EG-rätten har stor tyngdpunkt i rapporten. Hur den Europeiska Unionen är uppbyggd berörs samt hur skatteintäkterna för den svenska staten ser ut i dagens läge. Rapporten avslutas med en blick över hur en eventuell lagändring av uppskovsavdrag skulle påverka den svenska staten och den enskilde. Hur en beräkning, gällande uppskov med kapitalvinstbeskattning, går till återfinns i bilaga A och B

<p>Den svenska kollektiva arbetsrätten bygger på ett system där löner och allmänna anställningsvillkor regleras gemensamt av arbetsmarknadens organisationer genom kollektivavtal. Föreningsrätten är en rätt för arbetsgivare och arbetstagare att tillhöra och verka för en sådan organisation. Genom MBL ges organisationerna rätt att förhandla i olika typer av situationer. Intressetvister, eller avtalsförhandlingar, avser en situation där arbetsgivar- eller arbetstagarsidan antingen vill få till stånd ett kollektivavtal eller då ett avtal ska förnyas och eventuellt förändras då avtalstiden löpt ut. Som påtryckningsmedel i intressetvister, alltså då ett kollektivavtalslöst tillstånd råder, kan parterna använda sig av stridsåtgärder. Rätten att vidta fackliga stridsåtgärder är grundlagsfäst genom regeringsformen och kan endast inskränkas genom lag eller avtal. De viktigaste inskränkningarna i denna rätt är fredspliktsreglerna i 41-45 § § MBL.</p><p>Enligt svensk rätt gäller inte fredspliktsreglerna vid arbetsförhållanden med svag anknytning till den svenska arbetsmarknaden. Detta framgår av lex Britannia. Lex Britannia innebär att ett kollektivavtal som är ogiltigt enligt utländsk rätt på grund av att det tillkommit efter en stridsåtgärd är giltigt i Sverige om stridsåtgärden är giltig. Ett svenskt kollektivavtal kan undantränga ett utländskt kollektivavtal i de delar avtalen är oförenliga med varandra. Lex Britannias förenlighet med EG-rätten ifrågasätts i samband med artikel 12 EG gällande diskriminering och den fria tjänsterörligheten i artikel 49 EG. Syftet med lex Britannia är att förhindra social dumpning vilket dessutom är ett allmänintresse som EG-rätten accepterar vad gäller inskränkningar i tjänstefriheten under förutsättning att det finns tvingande och objektiva skäl för det.</p><p>Utstationeringsdirektivet består av tvingande regler för minimiskydd gällande arbetsoch anställningsvillkor som ska tillämpas i värdlandet, inklusive regler om minimilön. Syftet med direktivet är bland annat att förhindra social dumpning och garantera de utstationerade arbetstagarnas rättigheter. Trots detta innehåller den svenska utstationeringslagen ingen bestämmelse gällande minimilöner. I förarbetena kommer man till slutsatsen att lex Britannias bestämmelser är tillräckliga för att förhindra social dumpning i Sverige.</p><p>Arbetsdomstolen beslutade i AD 2005 nr 49 att man ska inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen. Fallet gäller huruvida fackliga stridsåtgärder, som vidtagits i syfte att förmå ett utstationerat företag i Sverige som bedriver byggverksamhet att tillämpa det svenska byggnadsavtalet, kan anses strida mot artiklarna 12 och 49 EG samt mot utstationeringsdirektivet. Detta gäller särskilt lex Britannia som gör att stridsåtgärderna inte är otillåtna då denna nationella regel endast är tillämplig på arbetsförhållanden som medbestämmandelagen inte är direkt tillämplig på.</p> / <p>The Swedish legislation concerning collective labour law is based on a system where wages and general employment conditions are regulated by the parties on the labour market through collective agreements. Right of association is a right for employers and workers to belong and work for such an organization. Such organizations are given the right to negotiate in different situations through MBL. Interest disputes, or collective bargaining, refers to a situation where the organization of employers or the organization of workers want to reach a collective agreement, or to renew or change an agreement when the term of agreement has expired. The parties are entitled to take collective offensive actions in situations where no agreement exists. The right to take collective offensive actions is a constitutional right according to the Swedish constitution and can only be restricted through legislation or agreements. The most important restrictions are the non-strike agreement rules in 41-45 § § MBL.</p><p>According to the rules of lex Britannia in Swedish law, the non-strike agreement rules are not applicable in working conditions with a weak connection to the Swedish labour market. Furthermore, a collective agreement which is invalid according to foreign law due to a collective offensive action is valid in Sweden if the collective offensive action is valid in Sweden. Also, a Swedish collective agreement is able to push a foreign collective agreement aside concerning incompatible parts. The compatibility of lex Britannia and EC-law has been questioned in relation to article 12 EC concerning discrimination and the freedom to provide services in article 49 EC. Lex Britannia’s purpose is to prevent social dumping which is an acceptable restriction of the freedom to provide services.</p><p>The directive concerning posting of workers consists of mandatory rules for minimum protection regarding applicable employment conditions which will be applied in the host state, including rules of minimum wage. One of the purposes of the directive is to prevent social dumping and to safeguard the workers right. Utstationeringslagen does not include any minimum wage rule. According to the preparatory act, the lex Britannia rules are regarded as sufficient means to prevent social dumping in Sweden.</p><p>The Labour Market Court decided to ask for a preliminary ruling in case AD 2005 no 49. The case concerned whether collective offensive actions, which had been taken in order to force a posted company in Sweden to apply the Swedish collective agreement in the construction trade, is in breach of article 12 EC and article 49 EC and the directive concerning posting of workers. The case concern the lex Britannia rules in particular since they make the collective offensive actions allowed in situations where MBL is not applicable.</p>

Das Verbundprojekt "Bewirtschaftungsmöglichkeiten im Einzugsgebiet der Havel" hat Methoden und Werkzeuge entwickelt, welche zur Bewertung alternativer Bewirtschaftungsmöglichkeiten im Einzugsgebiet der Havel mit dem Ziel der Verbesserung der Gewässergüte dienen. Neben den naturräumlichen Gegebenheiten dieses typischen, langsam fließenden Tieflandflusses mit eingelagerten Flachseen, weit gespannten Auen und der direkten Kopplung von Grund- und Oberflächenwasser galt das Interesse einer Reihe von Nutzungsansprüchen mit ihren Auswirkungen auf den Wasser- und Stoffhaushalt. Im Mittelpunkt stehen hierbei die Stoffeinträge aus Landwirtschafts- und Siedlungsflächen sowie Aspekte der wasserwirtschaftlichen Steuerung. Es werden die Auswirkungen verschiedener Bewirtschaftungsoptionen der Gewässer und ihrer Einzugsgebiete auf die Wassermenge und -qualität untersucht. Damit werden die wissenschaftlichen Grundlagen für die Bewertung des Zustandes der Gewässer sowie künftiger Handlungsoptionen und Entwicklungsszenarios nach der EG-Wasserrahmenrichtlinie (EG-WRRL) geschaffen. Neben den methodischen Aufgaben zur Erstellung, Anpassung und Kopplung von Modellwerkzeugen (Systemmodelle, Szenarientechniken) werden naturraumspezifische und sozioökonomische Bewertungsmaßstäbe, umsetzungsorientierte Handlungsoptionen sowie Werkzeuge für die Verwertung der Ergebnisse durch die Fachverwaltung erarbeitet.

Den svenska kollektiva arbetsrätten bygger på ett system där löner och allmänna anställningsvillkor regleras gemensamt av arbetsmarknadens organisationer genom kollektivavtal. Föreningsrätten är en rätt för arbetsgivare och arbetstagare att tillhöra och verka för en sådan organisation. Genom MBL ges organisationerna rätt att förhandla i olika typer av situationer. Intressetvister, eller avtalsförhandlingar, avser en situation där arbetsgivar- eller arbetstagarsidan antingen vill få till stånd ett kollektivavtal eller då ett avtal ska förnyas och eventuellt förändras då avtalstiden löpt ut. Som påtryckningsmedel i intressetvister, alltså då ett kollektivavtalslöst tillstånd råder, kan parterna använda sig av stridsåtgärder. Rätten att vidta fackliga stridsåtgärder är grundlagsfäst genom regeringsformen och kan endast inskränkas genom lag eller avtal. De viktigaste inskränkningarna i denna rätt är fredspliktsreglerna i 41-45 § § MBL. Enligt svensk rätt gäller inte fredspliktsreglerna vid arbetsförhållanden med svag anknytning till den svenska arbetsmarknaden. Detta framgår av lex Britannia. Lex Britannia innebär att ett kollektivavtal som är ogiltigt enligt utländsk rätt på grund av att det tillkommit efter en stridsåtgärd är giltigt i Sverige om stridsåtgärden är giltig. Ett svenskt kollektivavtal kan undantränga ett utländskt kollektivavtal i de delar avtalen är oförenliga med varandra. Lex Britannias förenlighet med EG-rätten ifrågasätts i samband med artikel 12 EG gällande diskriminering och den fria tjänsterörligheten i artikel 49 EG. Syftet med lex Britannia är att förhindra social dumpning vilket dessutom är ett allmänintresse som EG-rätten accepterar vad gäller inskränkningar i tjänstefriheten under förutsättning att det finns tvingande och objektiva skäl för det. Utstationeringsdirektivet består av tvingande regler för minimiskydd gällande arbetsoch anställningsvillkor som ska tillämpas i värdlandet, inklusive regler om minimilön. Syftet med direktivet är bland annat att förhindra social dumpning och garantera de utstationerade arbetstagarnas rättigheter. Trots detta innehåller den svenska utstationeringslagen ingen bestämmelse gällande minimilöner. I förarbetena kommer man till slutsatsen att lex Britannias bestämmelser är tillräckliga för att förhindra social dumpning i Sverige. Arbetsdomstolen beslutade i AD 2005 nr 49 att man ska inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen. Fallet gäller huruvida fackliga stridsåtgärder, som vidtagits i syfte att förmå ett utstationerat företag i Sverige som bedriver byggverksamhet att tillämpa det svenska byggnadsavtalet, kan anses strida mot artiklarna 12 och 49 EG samt mot utstationeringsdirektivet. Detta gäller särskilt lex Britannia som gör att stridsåtgärderna inte är otillåtna då denna nationella regel endast är tillämplig på arbetsförhållanden som medbestämmandelagen inte är direkt tillämplig på. / The Swedish legislation concerning collective labour law is based on a system where wages and general employment conditions are regulated by the parties on the labour market through collective agreements. Right of association is a right for employers and workers to belong and work for such an organization. Such organizations are given the right to negotiate in different situations through MBL. Interest disputes, or collective bargaining, refers to a situation where the organization of employers or the organization of workers want to reach a collective agreement, or to renew or change an agreement when the term of agreement has expired. The parties are entitled to take collective offensive actions in situations where no agreement exists. The right to take collective offensive actions is a constitutional right according to the Swedish constitution and can only be restricted through legislation or agreements. The most important restrictions are the non-strike agreement rules in 41-45 § § MBL. According to the rules of lex Britannia in Swedish law, the non-strike agreement rules are not applicable in working conditions with a weak connection to the Swedish labour market. Furthermore, a collective agreement which is invalid according to foreign law due to a collective offensive action is valid in Sweden if the collective offensive action is valid in Sweden. Also, a Swedish collective agreement is able to push a foreign collective agreement aside concerning incompatible parts. The compatibility of lex Britannia and EC-law has been questioned in relation to article 12 EC concerning discrimination and the freedom to provide services in article 49 EC. Lex Britannia’s purpose is to prevent social dumping which is an acceptable restriction of the freedom to provide services. The directive concerning posting of workers consists of mandatory rules for minimum protection regarding applicable employment conditions which will be applied in the host state, including rules of minimum wage. One of the purposes of the directive is to prevent social dumping and to safeguard the workers right. Utstationeringslagen does not include any minimum wage rule. According to the preparatory act, the lex Britannia rules are regarded as sufficient means to prevent social dumping in Sweden. The Labour Market Court decided to ask for a preliminary ruling in case AD 2005 no 49. The case concerned whether collective offensive actions, which had been taken in order to force a posted company in Sweden to apply the Swedish collective agreement in the construction trade, is in breach of article 12 EC and article 49 EC and the directive concerning posting of workers. The case concern the lex Britannia rules in particular since they make the collective offensive actions allowed in situations where MBL is not applicable.

Diplomarbeit Univ. Zürich, 2008. / Zugleich: Diplomarb. Nachdiplomstudium Internationales Wirtschaftsrecht Zürich, 2006/2008. Literaturverz.

O objetivo deste trabalho foi avaliar a expressão de fatores de crescimento responsáveis pelo processo vasculogênico durante o desenvolvimento e involução do timo em cães. Para este propósito, timos de fetos de cães (30, 40 50 e 60 dias de desenvolvimento), cães jovens (6 meses de idade) e cães adultos (1 ano de idade) foram coletados. Os tecidos foram analisados estereológicamente e submetidos à imunohistoquímica, PCR tempo real e western blot para os componentes do sistema VEGF (VEGF-A, VEGF-C, Flt-1, KDR e Flt-4) e endocrine gland-derived (EG)-VEGF. Pela estereologia, observamos um aumento no número dos vasos durante o desenvolvimento do órgão e uma diminuição durante a involução (p<0.05). Todos os componentes do sistema VEGF e do EG-VEGF foram detectados em todos os estágios durante o desenvolvimento e involução. As proteínas correspondentes foram localizadas nas células endoteliais e células epiteliais da região cortical e medular, sendo que o EG-VEGF foi observado apenas nas células epiteliais da região medular. A expressão do RNAm do sistema VEGF e do EG-VEGF apresentou um perfil tempo-dependente durante o desenvolvimento e involução. O sistema VEGF apresentou uma expressão constante durante o desenvolvimento e um aumento progressivo durante a involução, com exceção do KDR que se mostrou crescente durante todo o período de desenvolvimento e involução e do VEGF-C que apresentou alta expressão durante a involução. A expressão do RNAm do EG-VEGF foi crescente durante as fases estudadas, já a expressão da sua proteína foi alta no início do desenvolvimento do timo e diminui na involução, onde permanece praticamente constante durante todo o período. Nossos resultados sugerem que o sistema VEGF e o EG-VEGF possuem atividades biológicas similares nas glândulas endócrinas e diferentes papéis durante o desenvolvimento e involução, o qual pode ser especificado em estudos futuros. Possíveis funções incluem um efeito modulatório na vasculogênese tímica e microambiente, influenciando na diferenciação e proliferação de timócitos, maturação de células T, interação célula-célula e secreção de hormônios tímicos. / The aim this study was therefore to evaluate the expression of growth factors responsible for the vasculogenic process throughout development and initial involution of the canine thymus. For that purpose, thymuses from fetuses (30, 40, 50 and 60 days), juvenile (6 months) and adult (1 year) dogs were collected. The tissues were examined stereologically and subjected to immunohistochemistry, Real Time PCR and western blot for components of the VEGF-system (VEGF-A, VEGF-C, Flt-1, KDR and Flt-4) and endocrine gland-derived (EG)-VEGF. By means of stereology, the total number of blood vessels increased during development and decreased during involution. These changes were statistically significant (p<0.05). All components of the VEGF-system and EG-VEGF were detected in all stages during development and involution. The corresponding proteins were localized in endothelial and epithelial cells of cortical and medullar regions, and EG-VEGF was detected only in epithelial cells of medular region. The VEGF-system and EG-VEGF protein and mRNA expression showed a specific time-dependent profile during development and involution. The VEGF system showed a constant expression during development and a progressive increase during involution, except KDR that showed increased during all development and involution and VEGF-C that showed high expression during involution. The EG-VEGF RNAm expression was increased during development and involution, but protein expression was high in early thymus development and decreased in involution, and remains constant during all period. Our results suggest that VEGF-system and EG-VEGF have similar biological activities in endocrine glands and different roles during thymus development and involution which have to be specified in further studies. Possible functions include a modulatory effect on thymic vasculogenesis and microenvironment, influencing thymocyte proliferation and differentiation, T-cell maturation, cell-cell interaction and thymic hormonal secretion.

<p>Denna uppsats utreder huruvida EG-domstolen kan utnyttja sitt tolkningsutrymme utan att överträda den givna och tagna kompetensen. Syftet är att analysera och diskutera EG-domstolens tolkningsutrymme ur ett rättsteoretiskt perspektiv. Det tolkningsutrymme som avses är den behörighet EG-domstolen har enligt EG- fördraget och den utvidgade befogenheten som EG-domstolen har givit sig själv. För att nå detta mål måste en utförlig beskrivning göras av: EU:s institutioner, kompetensfördelningen enligt EG-fördraget, EG-rättens källor, de viktigaste allmänna principerna, de relevanta ?rättslärorna? samt den kompetensfördelning som har utvecklats tillföljd av EG-domstolens agerande. Vid sitt utövande använder sig inte EG-domstolen av en tolkningsprincip. Vid lätta mål används en rättspositivistisk syn. Domstolen utgår här från en systematisk språklig-grammatisk tolkning, om detta inte räcker görs en teleologisk tolkning. Vid mer svårbedömda mål används en rättsrealistisk syn. Utvidgningen av EG-domstolens kompetens medför att domstolen utför legal activism. För att föra samarbetet inom gemenskapen framåt använder sig EG- domstolen av policy vid sina avgöranden.</p>

Denna uppsats utreder huruvida EG-domstolen kan utnyttja sitt tolkningsutrymme utan att överträda den givna och tagna kompetensen. Syftet är att analysera och diskutera EG-domstolens tolkningsutrymme ur ett rättsteoretiskt perspektiv. Det tolkningsutrymme som avses är den behörighet EG-domstolen har enligt EG- fördraget och den utvidgade befogenheten som EG-domstolen har givit sig själv. För att nå detta mål måste en utförlig beskrivning göras av: EU:s institutioner, kompetensfördelningen enligt EG-fördraget, EG-rättens källor, de viktigaste allmänna principerna, de relevanta ?rättslärorna? samt den kompetensfördelning som har utvecklats tillföljd av EG-domstolens agerande. Vid sitt utövande använder sig inte EG-domstolen av en tolkningsprincip. Vid lätta mål används en rättspositivistisk syn. Domstolen utgår här från en systematisk språklig-grammatisk tolkning, om detta inte räcker görs en teleologisk tolkning. Vid mer svårbedömda mål används en rättsrealistisk syn. Utvidgningen av EG-domstolens kompetens medför att domstolen utför legal activism. För att föra samarbetet inom gemenskapen framåt använder sig EG- domstolen av policy vid sina avgöranden.

Magistro baigiamajame darbe yra analizuojama vertikaliųjų susitarimų reglamentavimo Europos Bendrijoje sistema, jos laipsniško liberalizavimo tendencija ir pateikiamas šių susitarimų poveikio konkurencijos teisėje vertinimas. Pirmojoje darbo dalyje pateikiama vertikaliųjų susitarimų samprata konkurencijos teisėje ir analizuojami šių susitarimų požymiai, siekiant išsiaiškinti teisės aktų taikymo vertikaliesiems susitarimams apimtį ir specifiką. Antroje darbo dalyje analizuojamas vertikaliųjų susitarimų reglamentavimas, didžiausią dėmesį sutelkiant į EB Sutarties 81 straipsnį, reglamentuojantį konkurenciją ribojančių vertikaliųjų susitarimų draudimo sąlygas, bei išimties taikymo šiems susitarimams galimybes. Taip pat, aptariama EB konkurencijos teisės reforma, kuria įvedama tiesiogiai taikomos išimties sistema, bei kuri įtakoja ir vertikaliųjų susitarimų funkcionavimą. Analizuojami ir vertikaliųjų susitarimų reglamentavimo ypatumai antrinėje Europos Bendrijos teisėje, ypač Bendrosios išimties reglamente Nr. 2790/1999. Šis Reglamentas remiasi ne tokiu formaliu ir labiau ekonomine analize pagrįstu vertikaliųjų susitarimų vertinimu, nei anksčiau galioję bendrųjų išimčių reglamentai. Trečioje dalyje pateikiamos bei išanalizuojamos atskiros vertikaliųjų susitarimų rūšys, apžvelgiamas jų vertinimo ir teisinio reglamentavimo kitimas. Ketvirtoje dalyje pateikiamas vertikaliųjų susitarimų poveikio konkurencijai vertinimas. Tokie patys vertikalieji susitarimai gali turėti skirtingą... [to full text] / -. / In der Masterarbeit sind die Reglementierung von Vertikalvereinbarungen in EG – Wettbewerbsrecht analysiert und eine Bewertung ihrer Auswirkungen für den Wettbewerb vorgebracht. Es ist auch die Tendenz diese Reglementierung zu liberalisieren analysiert.