<p>I mars 2006 stämde den Europeiska kommissionen Sverige inför EG-domstolen. Denna rapport berör anledningen kring denna händelse som innefattar att Sverige har olika lagar gällande uppskovsavdrag vid bostadsköp. Historik och tillvägagångssätt kring svensk kapitalvinstbeskattning vid bostadsförsäljning, beskattning som gäller vid flytt till annat EU-land samt hur Sverige bryter mot EG-rätten har stor tyngdpunkt i rapporten. Hur den Europeiska Unionen är uppbyggd berörs samt hur skatteintäkterna för den svenska staten ser ut i dagens läge. Rapporten avslutas med en blick över hur en eventuell lagändring av uppskovsavdrag skulle påverka den svenska staten och den enskilde. Hur en beräkning, gällande uppskov med kapitalvinstbeskattning, går till återfinns i bilaga A och B</p>

I mars 2006 stämde den Europeiska kommissionen Sverige inför EG-domstolen. Denna rapport berör anledningen kring denna händelse som innefattar att Sverige har olika lagar gällande uppskovsavdrag vid bostadsköp. Historik och tillvägagångssätt kring svensk kapitalvinstbeskattning vid bostadsförsäljning, beskattning som gäller vid flytt till annat EU-land samt hur Sverige bryter mot EG-rätten har stor tyngdpunkt i rapporten. Hur den Europeiska Unionen är uppbyggd berörs samt hur skatteintäkterna för den svenska staten ser ut i dagens läge. Rapporten avslutas med en blick över hur en eventuell lagändring av uppskovsavdrag skulle påverka den svenska staten och den enskilde. Hur en beräkning, gällande uppskov med kapitalvinstbeskattning, går till återfinns i bilaga A och B

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur mäklarna i Sverige använder sig av sina kunskaper inom kapitalvinstbeskattning och uppskov gentemot sina kunder. Vi undersöker också om kunder som någon gång sålt och köpt bostad önskar att mäklare visar dem hur deras ekonomiska situation efter bostadsförsäljningen kommer att se ut. Vi frågar även de intervjuade kunderna om deras kunskaper kring uppskov och om det var någonting mäklaren förklarade för dem. Vi undersöker alltså vad kunden vill ha av mäklaren och jämför det med vad mäklarna tror att kunderna vill ha.  Vi genomförde fem kvalitativa intervjuer med mäklare från olika områden och företag i Sverige. Vi ville få en bild av hur de använder sig av nettokalkyler och information om uppskov i praktiken och även veta hur de uppfattar kundernas kunskaper kring ämnet. Vi intervjuade även 69 personer som någon gång sålt och köpt en bostad. Vi intervjuade dem genom att använda oss av en enkät där de fick flervalsfrågor med alternativ för “övrigt”. Vi ville lägga fokus på hur deras process med mäklaren gick till och om mäklaren erbjöd dem information och hjälp med kapitalvinstbeskattning och uppskov. Vi ville även veta om deras kunskaper kring ämnet ökade efter att de anlitat mäklaren eller om de redan hade kunskaperna som behövs.  Våra huvudresultat var att det skiljer sig väldigt mycket åt ifall mäklaren informerar kunden om deras ekonomiska situation före eller efter försäljningen av deras bostad. Vissa mäklare använder sig dagligen av nettokalkyler på sitt första möte med kunden och vissa använder det endast vid hjälp med deklarationen. Några mäklare sa att deras kunder oftast har bra koll på det som behöver vetas angående kapitalvinstbeskattningen och uppskov medan vissa sa att deras kunder har väldigt dålig koll. Det är de mäklare som använder sig av en nettokalkyl på intagen som också säger att kunderna oftast vill ha det. Det som enkätundersökningen visar är att majoriteten av de intervjuade kunderna vill ha hjälp med kapitalvinstberäkningen och information om uppskovet och kostnaden för att ta uppskov. Kundernas uppfattning av en mäklare som informerar om detta är att mäklaren är kunnig och bryr sig om dem. / This thesis analyzes real estate brokers’ use of their knowledge concerning capital income taxes (CIT) and postponement taxes in response to customers. We further analyze if customers that once have sold or bought an accommodation would have liked to have the broker examine their future economic status after finished transactions. Additionally, we interview customers regarding their understanding of postponement taxes. We analyze what a customer asks of a broker and compare those answers to what brokers assume the customer wants.  We performed five interviews with brokers from different regions and businesses in Sweden. We sought to understand how brokers use the "net calculus" and information regarding postponement taxes in practice, and also to determine how brokers apprehend customers' overall knowledge on the subject. Furthermore, we interviewed 69 people who had experience of either selling or buying an accommodation. The interviews were carried out through multiple-choice surveys. The surveys concentrated on the individual's experience of the process with their broker, specifically how the process went, if the broker offered satisfying information and if help with capital income taxes and postponement taxes were provided. Additionally, we sought to understand if the sellers' knowledge increased after consulting with a broker, or if they already had the necessary knowledge.  Primarily, our research concluded that the information customers received concerning their economic status before or after the transaction varied excessively. Some brokers use “net calculus” throughout the whole process starting at the first meeting and others only use it when assisting with the declaration. A few brokers presume that their customers usually have the necessary knowledge concerning capital income taxes and postponement taxes; in contrast, some brokers claimed the customers do not. Furthermore, the brokers that use “net calculus” from the first meeting argue that most customers appreciate the use of it. Among conducted multiple- choice surveys, a majority express a desire to receive assistance with calculations of capital profits and information about the costs regarding postponement. The overall perception of the customer is that a broker who informs about this is one that is knowledgeable and cares for the customer.

<p>1998 års företagsskatteutredning föreslår i SOU 2001:11 att beskattningen av kapitalvinster på företagsägda näringsandelar (BKN) avskaffas. Denna uppsats behandlar frågan om hur ett sådant avskaffande skulle påverka de s.k. fåmansföretagsreglerna i IL 57 kap. I uppsatsen visar jag att de nuvarande reglerna i IL 57 kap. inte skulle förmå uppfylla deras syfte vid ett eventuellt avskaffande av BKN. Ett avskaffande av BKN skulle komma att skapa förutsättningar för en omfattande omvandling av arbetsinkomster till kapitalinkomster. Min bedömning är därför att ett avskaffande av BKN bör föranleda en förändring av den nuvarande lagstiftningen i IL 57 kap., vilket skulle ge dessa skatteregler en fortsatt möjlighet att verka i enlighet med deras syfte. I uppsatsen ger jag även min synpunkt i frågan om hur en sådan lagförändring bör se ut. The SOU 2001:11 suggests an abolition of the taxation on capital gains on shares owned by companies. This thesis deals with the question concerning how such an abolition would effect the rules concerning the taxation of companies owned by a small group of shareholders.</p>

1998 års företagsskatteutredning föreslår i SOU 2001:11 att beskattningen av kapitalvinster på företagsägda näringsandelar (BKN) avskaffas. Denna uppsats behandlar frågan om hur ett sådant avskaffande skulle påverka de s.k. fåmansföretagsreglerna i IL 57 kap. I uppsatsen visar jag att de nuvarande reglerna i IL 57 kap. inte skulle förmå uppfylla deras syfte vid ett eventuellt avskaffande av BKN. Ett avskaffande av BKN skulle komma att skapa förutsättningar för en omfattande omvandling av arbetsinkomster till kapitalinkomster. Min bedömning är därför att ett avskaffande av BKN bör föranleda en förändring av den nuvarande lagstiftningen i IL 57 kap., vilket skulle ge dessa skatteregler en fortsatt möjlighet att verka i enlighet med deras syfte. I uppsatsen ger jag även min synpunkt i frågan om hur en sådan lagförändring bör se ut. The SOU 2001:11 suggests an abolition of the taxation on capital gains on shares owned by companies. This thesis deals with the question concerning how such an abolition would effect the rules concerning the taxation of companies owned by a small group of shareholders.

Förbättringsutgifter på privatbostäder får dras av vid kapitalvinstberäkningen när bostaden säljs. För att ett sådant skattemässigt avdrag ska medges har normalt krävts att kvitton eller fakturor visats för utgifterna. Två domar från Regeringsrätten år 2002 visade dock att det går att bevisa att förbättringsutgifter funnits med annan bevisning än kvitton och fakturor. I de två fallen ansåg Regeringsrätten att den bevisning som visats utgjorde en godtagbar utredning över förbättringsutgifterna trots att bevisningen inte bestod av kvitton eller fakturor. I denna uppsats har författaren undersökt vilken bevisning rättstillämparna ansett utgöra en godtagbar utredning efter 2002 års Regeringsrättsavgöranden. Detta har till största delen gjorts genom att undersöka praxis från förvaltningsdomstolarna. I uppsatsen har även undersökts om Skatteverket och förvaltingsdomstolarna gör samma bedömningar av de skattskyldigas utredningar. Detta har gjorts för att se hur dagens rättsläge förhåller sig till kraven på rättssäkerhet och likabehandling i svensk rätt. I uppsatsen konstaterar författaren att det går att identifiera vissa krav som ställs på en godtagbar utredning men att det är svårt att med säkerhet konstatera att vissa former av bevisning alltid skulle anses utgöra, eller inte anses utgöra, en godtagbar utredning. Vad gäller frågeställningen om Skatteverket och förvaltningsdomstolarna gör samma bedömningar av de skattskyldigas utredningar så konstaterar författaren att Skatteverket och förvaltningsdomstolarnas bedömningar skiljt sig åt vid ett flertal tillfällen och att det i detta avseende finns problem ur ett rättssäkerhetsperspektiv. / Expenses for improvement of private real estate or condominiums are deductible when calculating the capital gain of the sale of the property. Previously it was necessary to show receipts or invoices regarding the expenses in order to be granted such deduction. In the year 2002 however, two rulings of the Supreme Administrative Court showed that expenses for improvement of private real estate or condominiums could be proved with other evidence than receipts or invoices. In these two cases the Supreme Administrative Court came to the conclusion that an acceptable investigation of the expenses for improvement had been shown spite the fact that the evidence did not consist of receipts or invoices. In this thesis the author has investigated what kind of evidence the Swedish tax agency and the administrative courts have deemed to show an acceptable investigation regarding expenses for improvement of private real estate or condominiums. Case law from the administrative courts has been used in this investigation to a large extent. The author has also investigated whether the Swedish tax agency and the administrative courts makes the same evaluations of the investigations performed by the persons liable to taxation. This have been done in order to see how todays legal position relates to the principle of legal security and the demand of equal treatment in Swedish taxation law. In the thesis, the author comes to the conclusion that it is possible to identify certain requirements for an acceptable investigation. Regarding the question whether the Swedish tax agency and the administrative courts makes the same evaluations of the investigations, the author comes to the conclusion that the Swedish tax agency’s and the administrative courts evaluations have differed in a number of cases and that this discrepancy creates problems in respect of the principle of legal security.